Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat)

Transkript

1 Levnadsvanor dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat)

2 Denna handledning syftar till att underlätta arbetet kring dokumentation av tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat i hälsobladsmallen i Cosmic. Hälsobladet är framtaget på uppdrag av hälsosjukvårdsdirektör Lena Lundgren. Vem ska dokumentera i hälsobladet? Frågor om levnadsvanor bör alltmer ingå som en naturlig del i anamnesen. Vårdgivaren tar upp den eller de levnadsvanor som upplevs aktuella vid besöket. Som vid all annan diagnostik och behandling bör arbetet med att identifiera ohälsosamma levnadsvanor ske på ett sätt som upplevs relevant för patienten. Ibland kan det finnas särskilda skäl att inte beröra frågan. Därför behöver vårdpersonalen alltid göra en enskild bedömning av när och hur frågorna ska ställas, så att det sker på bästa möjliga sätt och med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar. Utifrån svaren, vid ohälsosamma levnadsvanor, kommer många vårdgivare att ge enkla råd/ rådgivande samtal, med eventuellt hänvisning till annan medarbetare som genomför kvalificerat rådgivande samtal. Att ställa frågorna i sig är värdefullt, och visar på för patienten att levnadsvanor är viktiga och påverkar hälsan. Genom att ställa frågor om levnadsvanor sår man många gånger ett frö, till förändring längre fram. I överenskommelser om uppdrag mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och verksamheterna 2012, framgår att alla verksamheter aktivt ska arbeta med levnadsvanor och tidigt identifiera individer med riskfaktorer. Hälsobladet är utformat utifrån indikatorerna i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Detta för att i framtiden möjliggöra en nationell jämförelse. Allmän bakgrund De levnadsvanor riktlinjerna tar upp är: Alkohol Tobak Fysisk aktivitet Mat Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2 diabetes. Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvården erbjuder effektiva åtgärder för att motverka ohälsosamma levnadsvanor. En del i detta arbete är att patienter erbjuds möjligheter att förändra sina levnadsvanor. Det hälsofrämjande arbetet kommer att stärkas genom Socialstyrelsens riktlinjer. Hälsofrämjande förhållningssätt vid samtal om levnadsvanor Hälsofrämjande förhållningssätt stödjer individens möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. Ett hälsofrämjande förhållningssätt vid samtal om levnadsvanor tar hänsyn till patientens autonomi och motivation att själv ta itu med sin livssituation och hälsa. Det utformas som en stödjande dialog som utgår från patientens egen upplevelse av levnadsvanan, och tar hänsyn till patientens motivation till förändring. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i ett sådant samtal är framför allt att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. 2

3 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. Socialstyrelsens rekommendation av åtgärd Rekommendationen av åtgärd baseras på en samlad bedömning av tillståndets svårighetsgrad, åtgärdens effekt och kostnadseffektivitet. Levnadsvana Riskbruk av alkohol Tobaksbruk Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Rekommendation av åtgärdsnivå Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Rådgivande samtal + uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal Rådgivningen delas in tre nivåer Rådgivningen kategoriseras i tre övergripande åtgärdsnivåer med olika intensitet som ska passa in på alla fyra levnadsvanorna. Nivå 1. Enkla råd (kan alla medarbetare ge) Åtgärden enkla råd innebär att hälso- och sjukvårdspersonal förmedlar information och korta, standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor, till exempel Det vore bra om du slutade röka. Jag rekommenderar det verkligen. Åtgärder på denna nivå kräver i normalfallet mindre än 5 minuter och normalt sett sker ingen särskild uppföljning. Råden kan kompletteras med skriftlig information, till exempel om rökningens skadeverkningar, risker med för hög alkoholkonsumtion, vinster med fysisk aktivitet och tips om bra livsmedelsval. Enkla råd ska inte förväxlas med att ställa frågor om levnadsvanor, utan förutsätter att hälsooch sjukvården redan har konstaterat att personen har ohälsosamma levnadsvanor. Enkla råd är ofta ett första steg som leder vidare till kvalificerat rådgivande samtal, när det är aktuellt. Nivå 2. Rådgivande samtal (kan alla medarbetare genomföra) Åtgärden rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än enkla råd och tar vanligen minuter, men ibland upp till 30 minuter. Åtgärder på denna nivå innebär att hälsooch sjukvårdspersonal för en dialog med patienten samt anpassar åtgärderna till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier. Det rådgivande samtalet kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel som kan hjälpa personen att förändra levnadsvanan, som till exempel skriftlig information, ordination på tobaksavvänjning och FaR. Åtgärderna kan också kompletteras med särskild uppföljning, i form av återbesök, telefonsamtal, brev eller mail vid ett eller flera tillfällen. Nivå 3. Kvalificerat rådgivande samtal (genomförs av medarbetare med fördjupad ämneskunskap samt utbildning i samtalsmetod) Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal bör erbjudas rökare och personer med ohälsosamma matvanor både vuxna och ungdomar och - och innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med patienten samt anpassar åtgärderna till den specifika personens ålder, 3

4 hälsa, risknivåer med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier. Åtgärder på denna nivå är ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal. Åtgärderna är vanligen teoribaserade eller strukturerade, det vill säga bygger på vissa tydliggjorda antaganden om hur och varför de fungerar och innehåller vissa fördefinierade komponenter. Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, samt förstärkas med särskild uppföljning. Denna åtgärdsnivå förutsätter att personalen som utför åtgärden, utöver ämneskunskapen, också är utbildad i den metod som används. Frågor om levnadsvanor Nedan presenteras socialstyrelsens standardiserade frågor som användas som underlag till screening av levnadsvanorna. Frågorna ska besvaras av patienten och svaren registreras i hälsobladet. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) har tagit fram patientbroschyrer som handlar om levnadsvanorna. Det kan med fördel användas i samband med besöket (lämnas ut i reception alt användas som stöd under besökets gång). Alkohol Alkoholkonsumtion kan studeras utifrån kvantitet, frekvens och variation (dryckesmönster). Kvantitet och frekvens kombineras ofta i ett volymmått, exempelvis mängd per vecka. För att få ett gemensamt mått vid självrapportering av alkoholkonsumtion används begreppet standardglas, glas eller drink. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol. 50 cl folköl 33 cl starköl cl vitt eller rött vin 8 cl starkvin 4 cl sprit t ex whiskey Riskbruk av alkohol definieras som en konsumtion av mer än 9 glas per vecka för kvinnor eller mer än 14 glas per vecka för män, eller ett eller fler intensivdrickartillfällen per månad för både kvinnor och män. Intensivkonsumtion definieras som 4 glas eller mer för kvinnor och 5 glas eller mer för män vid ett och samma tillfälle. För gravida kvinnor definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk. 4

5 1. Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Dricker <1 standardglas per vecka eller inte alls 1 4 standardglas per vecka 5 9 standardglas per vecka standardglas per vecka 15 eller fler standardglas per vecka 2. Hur ofta dricker du som är kvinna 4 standardglas och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än 1 gång per månad Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen Tobak Rökning definieras som dagligrökning. För gravida, ammande, personer som ska opereras, föräldrar och andra vårdnadshavare samt ungdomar under 18 år gäller även mer sporadisk rökning. Tobakskonsumtionen mäts i cigaretter per dag och snusdosor per vecka. Som regel brukar konsumtionen vara ganska konstant från dag till dag respektive vecka till. vecka. Frågorna tar upp både rökning och snusning. Svarsalternativen på frågorna börjar med alternativet aldrig rökare respektive aldrig snusare, för att markera att det är detta alternativ som värderas högst. Svarsalternativen för dem som har slutat röka respektive snusa delas upp i mer än respektive mindre än sex månader. Motivet till detta är att man efter mer än sex månaders tobaksfrihet kan räknas som mer stabil när det gäller tobaksfrihet och har en mindre risk att återfalla. De olika svarsalternativen för dagligrökare bygger på den kraftiga riskökningen vid ökad cigarettkonsumtion. Riskökningen vid ökad snuskonsumtion är inte lika uttalad som vid rökning. Nikotinberoendet hos snusare är dock sannolikt lika stort som hos rökare. 1. Mina rökvanor Jag har aldrig varit rökare Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan Jag röker, men inte dagligen Jag röker dagligen Jag röker stycken cigaretter per dag 5

6 2. Mina snusvanor Jag har aldrig varit snusare Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan Jag snusar, men inte dagligen Jag snusar dagligen 1 3 snusdosor per vecka 4 6 snusdosor per vecka 7 eller fler snusdosor per vecka Fysisk aktivitet Frågorna om fysisk aktivitet efterfrågar total tid av fysisk aktivitet under en vecka. Frågorna är utformande så att de också kan fånga upp stegvisa förbättringar även hos de personer som är minst aktiva. Rekommendation: Alla vuxna från 18 år och uppåt, bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Muskelstärkande aktivitet någon gång i veckan Balansträning för den som är över 65 år Undvik långvarigt stillsittande Otillräcklig fysisk aktivitet definieras som mindre än 150 aktivitetsminuter per vecka. I aktivitetsminuter ingår fysisk träning (hög intensitet) och vardagsmotion (måttlig intensitet). Resultaten från frågorna om fysisk träning och vardagsmotion vägs samman till ett gemensamt mått. I beräkningen ger fysiskt träning dubbla aktivitetsminuter (d.v.s. 60 minuters aktivitet i form av fysisk träning ger 120 aktivitetsminuter). Totala antalet aktivitetsminuter beräknas då enligt följande: 30 minuters löpning plus 60 minuters promenad per vecka blir 120 aktivitetsminuter (30x = 120). Målet är att nå upp till 150 aktivitetsminuter. Denna beräkning kan utföras i hälsobladet. 1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport? 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5 1 timme) minuter (1 1,5 timmar) minuter (1,5 2 timmar) Mer än 120 minuter (2 timmar) 6

7 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5 1 timmar) minuter (1 1,5 timmar) minuter (1,5 2,5 timmar) minuter (2,5 5 timmar) Mer än 300 minuter (5 timmar) Mat Målsättningen med Socialstyrelsens föreslagna frågor är att de ska fånga sådana matvanor som är relevanta ur folkhälsosynpunkt och samtidigt vara enkla att besvara. Matintaget bygger på en komplexitet som gör att enskilda faktorer inte kan värderas separat. En enkel riskvärdering bör därför bygga på sammantagen riskvärdering av samtliga frågor. Särskilt uppmärksam bör man vara på personer som har låga poäng, sällan äter frukost och samtidigt har övervikt eller fetma. Socialstyrelsen har utarbetat ett kostindex baserat på en poängsättning av svarsalternativen för fråga 1 4 där maxpoäng är 12. Denna beräkning kan utföras i hälsobladet. Fråga 5, om frukost, ingår inte i kostindexet, eftersom denna har med tidpunkt för intaget att göra medan resterande frågor gäller frekvensen av olika kostintag. Livsmedelsverket bedömer att de som har 0 4 poäng har betydande ohälsosamma matvanor, medan de som har 9 12 poäng i stort sett följer kostråden. Målsättningen med de föreslagna frågorna är att de ska fånga dem med störst förbättringspotential när det gäller matvanorna, det vill säga de som får 0 4 poäng. Svaren på matfrågorna bör värderas i termer av möjliga förbättringar. 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc.)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) En gång i veckan (1 p) Några gånger i månaden eller mer sällan (0 p) 7

8 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två gånger per dag eller oftare (0 p) En gång per dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan eller mer sällan (3 p) 5. Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Så här dokumenterar du i hälsobladet Hälsobladet finns som en egen mall i Cosmic. Mallen är uppbyggd av fasta svarsalternativ. Här dokumenterar du patientens bruk av tobak, alkoholkonsumtion, fysiska aktivitets nivå, matvanor samt åtgärd i form av rådgivningsnivå, ordination på tobaksavvänjning och FaR samt uppföljning av åtgärd, genom att välja de fasta svarsalternativen. Vid behov kan kompletterande information skrivas i fritext. I hälsobladet finns även sökordet sömn med. För det finns inga fasta svarsalternativ utan där dokumenteras det i fritext. Ett nationellt arbete kring detta sökord är på gång men i dagsläget finns inte tillräcklig evidens för att det ska ingå i riktlinjerna. Vid vissa besök kommer dokumentation att ske i flera mallar. I hälsobladet dokumenteras det vid förändring och uppföljning eller om uppgifterna är mer än ett år gamla. Diagnosregistreringen och KVÅ kods registrering sker i besöksmallen. Nedan finns de KVÅ-koder som är aktuella vid de olika rådgivningsnivåerna. Sökord för levnadsvanor kommer från och med den 16 april 2012 bara att finnas i hälsobladet. Det innebär att hela flödet är samlat på ett och samma ställe och arbetet med levnadsvanor kommer att bli mer lätt överskådligt. All statistik som rör levnadsvanorna kommer att hämtas från hälsobladet från och med den 16/4. 8

9 Diagnos och KVÅ-kod vid dokumentation av levnadsvanor och rådgivningsnivå Diagnoskod Primärvård ICD10-Prim Diagnoskod sjukhuskliniker ICD10 KVÅ-koder Alkohol Z72 - Livsstilsproblem Z721- Alkoholbruk DV121 - Enkla råd om alkoholvanor DV122 - Rådgivande samtal om alkoholvanor DV123 - Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor Tobak F17 - Skadligt bruk av tobak F172 - Psykisk störning och beteendestörning orsakad av tobak, beroendesyndrom eller Z720 - Tobaksbruk DV111 - Enkla råd om tobaksbruk DV112 - Rådgivande samtal om tobaksbruk DV113 - Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Fysisk aktivitet Z72 - Livsstilsproblem Z723 - Brist på fysisk träning DV131 - Enkla råd om fysisk aktivitet DV132 - Rådgivande samtal om fysisk aktivitet DV133 - Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet DV200 - Utfärdande av recept på fysisk aktivitet Mat Symtom relaterade till födo- och vätskeintag Z72 - Livsstilsproblem Z724 - Olämplig diet och olämpliga matvanor eller R633 - Dåliga matvanor DV141 - Enkla råd om matvanor DV142 - Rådgivande samtal om matvanor DV143 - Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor 9

10 Filmer och broschyrer Inspirationsfilmer från HFS som beskriver de olika rådgivningsnivårens vid samtal om levnadsvanor Filmer som beskriver det hälsofrämjande mötet i vården, kan med fördel användas som ett läromaterial i medarbetargruppen natverket-hfs.se Patientbroschyrer om levnadsvanor Länk och litteratur tips Här hittar du Socialstyrelsens nationella riktlinjer kring sjukdomsförebyggande metoder Här finns information om levnadsvanor Alkohol Alkohol. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 Tobak Sveriges enda hemsida om tobaksavvänjning med information både för den som vill sluta på egen hand och den som vill hjälpa andra att sluta med tobak Tobak och avvänjning. En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport Mat Livsmedelsverket (sök på: Bra mat) Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport

11 Nedanstående arbetsgrupp har utvecklat hälsobladet: Maria Elgstrand Katarina Björklund Kersti Osmin Mats Eriksson Helen Fredriksson Anna Hermansen Anna-Karin Schöld Elisabet Andersson Ann Eldh Catarina Hansson Eva Törnvall Distriktssköterska, FHC Folkhälsovetare, FHC It - konsult, REC It - konsult, REC Verksamhetsutvecklare, VPC Processledare HFS, centrala länsdelen Processledare HFS, västra länsdelen Verksamhetsutvecklare, NSÖ Verksamhetsutveckling, NSV Verksamhetsutveckling, NSC FoU-koordinator, FoU-enheten Närsjukvården