Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Transkript

1 Hälsosamtalsenkät - referensenkät Datum: Namn: Personnummer: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar med dig själv? personer HÄLSOLÄGE: 2. Hur många av dessa är under 18 år? personer Hel udd: Mycket bra eller bra Halv udd: Någorlunda Tom udd: Dåligt eller mycket dåligt 3. Vilken är den högsta avslutade skolgången du genomgått? Grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning (ex högskola, universitet) 4. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? Arbetar som anställd Egen företagare Tjänstledig eller föräldraledig Studerar Arbetslös eller i arbetsmarknadsåtgärd Sjukskriven (i mer än 3 månader) Annat 5. Vilket land kommer du ifrån? Sverige Annat land Sedan några frågor om ditt hälsoläge 6. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 7. Har du diabetes? 8. Förekommer diabetes hos någon av dina föräldrar eller syskon? Vet ej 9. Har du kärlkramp eller har du haft hjärtinfarkt eller stroke (propp eller blödning i hjärnan)? Någorlunda, dåligt eller mycket dåligt ger övriga riskfaktorer större tyngd. Fördjupa samtalet och knyt an till fråga om stress, sömn och livssituation. Bedöm om behov finns av ytterligare (ex medicinska) insatser. Tid till läkare eller psykosocialt team kan bli aktuellt. SJUKDOM ELLER ÄRFTLIGET: Ingen udd. Sjukdom samt ytterligare minst en riskfaktor eller redan känd organskada räknas alltid som mycket hög risk och då bör alla riskfaktorer behandlas enligt gällande riktlinjer. Om deltagaren har tidigare diagnostiserad sjukdom informeras familjeläkare om resultatet av hälsosamtalet. Vid tidiga infarkter hos föräldrar eller syskon finns oftare ärftliga inslag än när den första hjärtinfarkten kommer vid högre ålder. Vid ärftlighet av sjukdom är det mycket viktigt att uppmärksamma att levnadsvanorna har stor betydelse och att det finns möjligt att minska sjukdomsriskerna genom att förändra dem. Även högt blodtryck har stark ärftlighet. 1

2 egenvårdsmaterial. 10. Har någon av dina föräldrar eller syskon före 60 års ålder drabbats av kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke? Vet ej 11. Hur ofta upplever du perioder av stress? Hitta stunder för dig själv Med stress menas ett tillstånd när man känner sig t.ex. spänd, Avspänningsövningar orolig, ångestfylld, och okoncentrerad meditation kan hjälpa eller har svårigheter med sömnen. Ät mycket frukt och grönsaker Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig Aktuellt med självhjälpsgrupp, individuell stresshantering eller stresshanteringsgrupp? Ev FaR. Företagshälsovård 12. Har du sömnsvårigheter? Försök att gå till sängs och gå upp vid ungefär 13. Hur tillfredsställd är du med din situation i olika avseenden: samma tid varje dag Varva ner ett par timmar innan sänggåendet Alldeles Ät inte middag för sent Mycket utmärkt Undvik kaffe, coca-cola, starkt te, alkohol dålig och 5 4 nikotin Regelbunden motion bra, undvik hård fysisk Hem- och familj aktivitet ett par timmar innan Arbete/sysselsättning Sov svalt, mörkt och med god ventilation Skjut upp det som inte kan lösas till morgondagen Fritid Ha gärna block och penna på sängbordet och skriv ner tankarna Nu följer några frågor om dina levnadsvanor 14. Röker du? g har aldrig varit rökare g har slutat röka för mer än 6 månader sedan g har slutat röka för mindre än 6 månader sedan g röker, men inte dagligen g röker dagligen 15. Snusar du? g har aldrig varit snusare g har slutat snusa för mer än 6 månader sedantom udd: Röker (dagligen eller inte dagligen) g har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan Tobaksbrukare skall uppmuntras att sluta röka/snusa. g snusar, men inte dagligen Ge råd till de som vill sluta bruka tobak: g snusar dagligen 16. Vill du sluta röka eller snusa? g röker/snusar inte, och jag tror att jag kan klara det själv, men jag behöver stöd 2 STRESS: Ingen udd, men kan kopplas samma med fråga 6. Stress ofta eller mycket ofta; fördjupa samtalet och erbjud Sänk kraven Lär dig att säga nej Försök att göra en sak i taget Skriv ned det som stressar Lyssna på kroppens tecken på stress Rör på dig, det tar udden av stressen SÖMN: Ingen udd, kan bland kopplas ihop med fråga 6. Deltagare med sömnbesvär fördjupa samtalet. Egenvårdsmaterial erbjuds samt fördjupat sömnsamtal i primärvården. TILLFREDSSTÄLLELSE: Ingen udd, kan ibland kopplas ihop till fråga 6. Upplevs tillfredsställelse som 1 eller 2 bör samtalet fördjupas kring möjliga lösningar för att nå större tillfredsställelse. Överväg remiss till psykosociala team. TOBAK: Full udd: Aldrig röker eller snusar aldrig Halv udd: Snusar (dagligen eller inte dagligen) Sätt ett stoppdatum Se deltagaren tänka igenom viktiga argument Att äta regelbundet Att dricka mer vatten än vanligt Träning/motion är bra Erbjud tobaksavvänjning hos tobaksavvänjare eller via Sluta Röka Linjen och ev nikotinläkemedel. Egenvårdsmaterial.

3 17. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion som ger en ökning av puls och andning? T.ex. promenader, cykling eller trädgårdsarbete. Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Totalt Minuter FYSISK AKTIVITET: Full udd: 150 aktivitetsminuter 2/3-udd: aktivitetsminuter 1/3 udd: aktivitetsminuter Tom udd: <60 aktivitetsminuter Aktivitetsminuter: Summera fråga 17 och 18. Summan i fråga 18 dubblas innan summering. 20 minuters löpning generarar 40 aktivitetsminuter. Ex 30 minuters promenad två gånger i veckan samt 20 minuters löpning en gång i veckan x2=100 aktivitetsminuter. 18. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som Vardagsmotionen ger markant ska ökning vara av aerob puls karaktär, och andning? T.ex. löpning, motionsgymnastik eller bollsport. där måttlig intensitet ska ge en ökning av puls och andning, medan den fysiska träningen ska Minuter ge en markant ökning av puls och andning. Måndag För deltagare som inte når upp till full udd - Tisdag Rådgivande samtal med egenvårdsråd och Onsdag eventuellt FaR-recept med individuellt anpassad aktivitet och aktivitetsnivå samt Torsdag uppföljning. Fredag Lördag Söndag Totalt Beakta och reflektera över stillasittande tid, både på fritiden och i arbetet. Långvarigt stillasittande bör brytas, om möjligt, en gång i halvtimmen med korta bensträckare. Muskelstärkande aktiviteter bör också 19. Hur mycket tid tillbringar du sittande i samband med arbete, rekommenderas. studier och transporter, i hemmet och på din fritid under en vanlig vecka? Försök uppskatta hur många timmar i genomsnitt, exempel är tid I hälsosamtalswebben vid skrivbordet, att sammanräknas åka bil/ buss/tåg, att sitta och äta eller prata, att sitta framför dator och aktivitetsminuter. att se på film eller TV. På vardagar timmar/dag På helgen timmar/dag 20. Vill du öka din fysiska aktivitet?, och jag tror att jag kan klara det själv, men jag behöver stöd 3

4 21. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? Två gånger per dag eller oftare (3) En gång per dag (2) Några gånger i veckan (1) En gång i veckan eller mer sällan (0) 22. Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två gånger per dag eller oftare (3) En gång per dag (2) Några gånger i veckan (1) En gång i veckan eller mer sällan (0) 23. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur? Tre gånger i veckan eller oftare (3) Två gånger per vecka (2) En gång i veckan (1) Några gånger i månaden eller mer sällan (0) Använd flytande margarin eller olja i matlagningen 24. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två gånger per dag eller oftare (0) En gång per dag (1) Några gånger i veckan (2) En gång i veckan eller mer sällan (3) 25. Hur ofta väljer du fullkornsprodukter? Dagligen Nästan varje dag En gång i veckan eller mer sällan 26. Hur ofta använder du flytande margarin eller olja i matlagning och bakning? För det mesta eller alltid Några gånger i veckan Ibland, men inte varje vecka Sällan eller aldrig 27. Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag En gång i veckan eller mer sällan 28. Vill du ändra dina matvanor?, och jag tror att jag kan klara det själv, men jag behöver stöd MATVANOR: Kostindex=summan av poäng på fråga Full udd: 9-12 poäng Halv udd 5-8 poäng Tom udd: 0-4 poäng 0-8 poäng - Kostråd i form av möjliga förbättringar och diskussion om matvanors betydelse för hälsan. 0-4 poäng - Erbjud kvalificerat rådgivande samtal. Komplettera gärna muntligt med frågor om måltidsordning, mängder/portioner, snabbmat, planering, tillagningsmetoder, matintresse mm Äta 500 gramfrukt och grönt om dagen Välj i första hand fullkornsprodukter Välj nyckelhålsmärkta livsmedel Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan Tallriksmodellen Regelbundna måltider- frukost, lunch, middag samt ett par mellanmål Minimera intaget av godis, söta drycker, glass, bakverk och snacks Begränsa saltintaget Ta kontroll över vid sidan om ätande I Hälsosamtalsweb sammanställs kostindex utifrån inmatade svar. 4

5 29. Hur ofta dricker du alkohol? Aldrig 1 gång per månad eller mer sällan 2-4 gånger i månaden 2-3 gånger i veckan 4 gånger per vecka eller mer Man Kvinna Full udd: <14 glas <9 glas 30. Hur många standardglas (se exempel nedan) dricker du fördelat under en vanlig vecka? Tom udd: 14 glas 9 glas g dricker standardglas/vecka Ett standardglas motsvarar något av följande: 50 cl folköl 33 cl starköl cl vitt eller rött vin 8 cl starkvin 4 cl sprit t.ex. whiskey Fördjupa samtalet om udden är halv, tom eller vid vissa symptom som kan vara alkoholrelaterade. Uppmuntra att minska alkoholkonsumtionen. Erbjud egenvårdsmaterial 31. Hur ofta dricker du som är kvinna 4 standardglas och om alkohol. du som Hänvisa är man till 5 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle (se exempel ovan)? eller att ringa alkohollinjen Aldrig Mer sällan än 1 gång per månad Varje månad Erbjud ev. återbesök för screening med Audit. Vid behov remittera eller hänvisa till kommunernas beroendecentrum eller liknande. Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen 32. Vill du minska din alkoholkonsumtion? g dricker inte alkohol, och jag tror att jag kan klara det själv, men jag behöver stöd Slutligen en fråga om uppföljning veckas tid 33. Landstinget vill följa utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet och planerar att följa upp genomförda hälsosamtal. Om du blir en av de utvalda, får vi kontakta dig för att besvara en uppföljande enkät? RISKBRUK ALKOHOL: Det sämsta värdet av den skattade veckokonsumtionen eller intensivkonsumtionen bestämmer udden. Veckokonsumtionen i standardglas (öl, vin, sprit, likör): Intensivkonsumtionen: 4 standardglas eller fler (kvinna) alt. 5 standardglas eller fler (man) alkohol vid ett och samma tillfälle, t.ex. under en kväll: Full udd: Aldrig eller mer sällan än 1 gång/månad Halv udd: Varje månad Tom udd: Varje vecka, dagligen eller nästan dagligen Drick inte alkohol för att släcka törsten Drick vartannat glas vatten Välj alkoholfria alternativ Välj svagare ölsorter Späd ut drinkarna Drick ingen alkohol på fastande mage Undvik alkohol efter tolvslaget Tänk igenom för- och nackdelar med ditt drickande och hur du och din hälsa påverkas Skriv ner hur mycket alkohol du dricker under en 5

6 BLODTRYCK: Om systoliskt och diastoliskt ligger i olika uddar används det högsta värdet. Full udd: <140/<90 Halv udd: /90-99 Tom udd: 160/ 100 Blodtrycksmedicinerande: Full udd: <140/<90 annars tom udd ( 140/ 90) Diabetiker: Full udd:<130/< 80 annars tom udd ( 130/ 80) >140/90 mmhg -Ytterligare två kontroller med minst en veckas mellanrum. Om blodtrycket är förhöjt efter dessa två mätningar diskuteras handläggning med läkare. Ge råd om matvanor (bl a fettsammansättning och saltreduktion) samt om fysisk aktivitet, ev FaR och viktreduktion utifrån bedömning av vad som är mest lämpligt i det enskilda fallet. Rökstopp viktigt för rökare. Beakta ev alkoholintag och stress. Blodtryck 180/115 Föranleder omedelbar diskussion med läkare. Gränstryck /85-90 mm/hg - Informera om risken att utveckla hypertoni och om möjliga påföljder av detta samt råd enligt ovan. Rekommenderas att själva kontrollera blodtrycket årligen. BLODSOCKER: P-glukos (icke faste) Full udd: Mindre än 7,8 - Ingen ytterligare åtgärd Halv udd: 7,8-12,1 - Två fp-glukos tas enligt rutin Tom udd: 12,2 eller över Kontakta ansvarig familjeläkare Råd om levnadsvaneförändringar samt informera om samband med hjärt-kärlsjukdom. MIDJEMÅTT/BMI: Udden sätts utifrån det minst fördelaktiga värdet av midjemått och BMI. Midjemåttet mäts med måttband med deltagaren stående i navelhöjd efter lugn utandning. Mätningen görs mitt emellan nedersta revbenet och höftbenskammen. BMI räknas ut genom att man dividerar vikten med längden i kvadrat. Midjemått BMI Man Kvinna Full udd: <25 Full udd: <94cm <80 cm 2/3-udd: 25-27,9 2/3-udd: 94-97,9 cm 80-83,9 cm 1/3-udd: 28-29,9 1/3-udd: cm cm Tom udd: 30 Tom udd: >102 cm > 88 cm BMI 25-29,9 som enda riskfaktor Erbjud råd som innebär kostförändring med minskat energiintag. Ett högt energiintag innebär ofta också en ohälsosam sammansättning av kosten varav kostråd enligt ovan är att rekommendera. Om bukfetma förligger är det särskilt angeläget med viktminskning. Viktväktarna kan rekommenderas och FaR erbjudas. BMI 27-29,9 med fler riskfaktorer remiss till dietist, välj åtgärdsform (grupp eller enskilt) i samråd med personen. Erbjud FaR. BMI 30 med eller utan andra riskfaktorer - remiss till dietist, välj åtgärdsform (grupp eller enskilt) i samråd med personen. Erbjud FaR. 6