UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Transkript

1 BIL LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning av verksamheternas nuvarande arbete och insatser Identifiering av prioriterade grupper och åtgärder Inventering av utbildningsbehov Klargör behov av stödresurser till verksamheterna Upprätta plan för att tillhandahålla kompletterande resurser för kvalificerad rådgivning tillgängligt i hela länet Upprätta vårdprogram/ behandlingsriktlinjer för respektive levnadsvana Uppföljning Årlig redovisning av uppgifterna i Hälsovalsuppdraget rörande sjukdomsförebyggande insatser Årlig redovisning av uppgifter i Hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan rörande sjukdomsförebyggande insatser Årlig sammanställning av indikatorer i de nationella riktlinjerna 1

2 INLEDNING Uppdragsbeskrivning är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen för hälso- och sjukvården i Landstinget Dalarna avseende implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, Uppdragsbeskrivningen avser hälso- och sjukvårdens samlade och långsiktiga uppdrag och med stegvis fokusering på strategiskt viktiga områden. På sikt kan uppdragsbeskrivningen även vara ett underlag för horisontella prioriteringar. Basen för uppdragsbeskrivningen är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Uppdragsbeskrivningen har kompletterats med en preliminär läges-/behovsanalys för Dalarna. Avsikten med uppdragsbeskrivningen är att o ge ett behovs- och befolkningsfokus som grund för uppdrag till verksamheten o skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma inom ramen för tillgängliga resurser o på ett öppet sätt redovisa prioriteringar samt o ge underlag för uppföljning dels av fortsatt implementering, dels verksamhetens kvalitet. BAKGRUND Socialstyrelsen lyfter med riktlinjerna fram att det sjukdomsförebyggande arbetet behöver ges ökat utrymme inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna inriktas på tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. De rekommendationer som anges anger med vilka metoder och intensitet de sjukdomsförebyggande insatserna bör erbjudas. Den samlade sjukdomsbördan och ohälsosamma levnadsvanor idag Det är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige idag. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 % av all kranskärlssjukdom och stroke och 30 % av all cancer. Den som redan är sjuk kan göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Därför är det viktigt att det blir en självklar del av hälso- och sjukvårdens uppgifter att arbeta med sjukdomsförebyggande insatser till den enskilda personen som söker vård. Trots det har detta arbete ingen självklar ställning i hälso- och sjukvården i dag. Det finns heller ingen enhetlig praxis och det råder stora variationer mellan landsting och vårdenheter. Riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder riktar sig till hälso- och sjukvården och gäller vuxna patienter som redan utvecklat ohälsosamma levnadsvanor. 2

3 Ohälsosamma levnadsvanor ett folkhälsoproblem Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga enligt Statens folkhälsoinstitut är det bara varannan kvinna och var tredje man i åldrarna år som rapporterar att det inte har några ohälsosamma levnadsvanor. De fyra levnadsvanor som tas upp i de nationella riktlinjerna lyfts även fram i WHO:s europeiska strategi mot icke-smittsamma sjukdomar. Att ha flera samtidiga ohälsosamma levnadsvanor innebär inte bara att risken för var och en adderas till de övriga utan de tycks medföra en multiplikativ riskökning. Ojämlika förutsättningar för hälsa Förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad bland befolkningen. Det är vanligare att personer med kort utbildning, ekonomiska problem, utan sysselsättning eller född utanför Sverige har flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt. Om hälso- och sjukvården når de socialt utsatta grupperna med hjälp och stöd att förändra ohälsosamma levnadsvanor kan ojämlikheterna i befolkningens hälsa minska. Större risk vid vissa tillstånd och situationer I ett antal tillstånd är ohälsosamma levnadsvanor förknippat med särskild risk: Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Vid biomedicinska förändringar eller sjukdomar ( ex högt blodtryck, övervikt/fetma, metabolt syndrom vid psykisk sjukdom, diabetes ) För personer med dessa tillstånd är det av särskild vikt att de får hjälp och stöd att ändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Likvärdig vård Uppdraget syftar till att inom landstingets hela hälso- och sjukvård erbjuda sjukdomsförebyggande metoder likvärdigt i praxis och resultat inom olika enheter för att minska ojämlikheter i befolkningens hälsa. Rättvisande och öppna jämförelser är ett sätt att uppmärksamma skillnader i praxis och resultat, vilket kan bidra till utjämning av skillnader. Landstingen har som mål att riktlinjerna rutinmässigt tillämpas inom hälso- och sjukvården och att prioritera särskilt utsatta grupper. De kvalitetsindikatorer som anges i riktlinjerna är alla sek utvecklingsindikatorer, då det i dagsläget saknas nationella datakällor. I samråd med övriga inom sjukvårdsregionen bör landstingets hälso- och sjukvård välja ut gemensamma indikatorer och klargöra hur redovisning och jämförelse av dessa skall ske samt bidra till utveckling av former för nationell redovisning. 3

4 Översikt av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder Rådgivande samtal är grunden för åtgärderna Grunden för alla åtgärder i riktlinjerna är att de personer som hälso- och sjukvården konstaterat har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds någon form av rådgivning eller samtal om sin levnadsvana. Åtgärderna indelas i tre övergripande nivåer Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Sammanfattning av de rekommenderade åtgärderna som Hälso- och sjukvården bör erbjuda Levnadsvana Åtgärder Rökning Kvalificerat rådgivande samtal individuellt eller i grupp med tillägg av läkemedel (inför operation) Proaktiv telefonrådgivning Snusning Rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal Webb- och datorbaserad rådgivning Otillräcklig fysisk aktivitet Rådgivande samtal -med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare -med särskild uppföljning Ohälsosamma matvanor Kvalificerat rådgivande samtal Åtgärderna kan kompletteras med t ex skriftlig information, olika verktyg och hjälpmedel, mm. Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Enligt Socialstyrelsen är det svårt att beräkna vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser införandet av rekommendationerna får. Det beror på att det i stort sett saknas underlag för hur det sjukdomsförebyggande arbetet bedrivs idag och att nuvarande praxis är mycket varierande. Socialstyrelsen redovisar dock beräknade kostnader gjorda som räkneexempel och på nationell nivå. De är således osäkra och Socialstyrelsen rekommenderar landstingen/regionerna att göra egna beräkningar grundade på lokala data. På nationell nivå beräknas kostnaderna uppgå till miljoner kronor. Då förutsätts att var femte i befolkningen med ohälsosamma levnadsvanor få de rekommenderade åtgärderna. Till detta kommer kostnader för utbildning av personal. De fyra levnadsvanorna orsakar betydande kostnader för hälso- och sjukvården. Att erbjuda de rekommenderade åtgärderna kan alltså leda till besparingar på lång sikt, kanske som minskad kostnadsökning men detta saknar praktisk betydelse för finansiering av kostnadsökningar under de närmaste åren. 4

5 Enligt Socialstyrelsen blir kostnaderna betydligt lägre om regioner och landsting lyckas organisera åtgärder i grupp samt även använda andra yrkesgrupper än specialistläkare i arbetet. Socialstyrelsens projekt för införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att bistå huvudmännen med att föra ut riktlinjerna i hälso- och sjukvården och ge mer underlag för vårdgivare och hälso och sjukvårdspersonal om hur riktlinjerna kan tillämpas. Inom uppdraget ingår att tillsammans med företrädare för olika professioner, fr a läkare och sjuksköterskor, sprida kännedom om riktlinjerna inom landsting och kommuner kartlägga behovet av och stödja metodutveckling för det förebyggande arbetet inom vård och omsorg skapa en interaktiv utbildning för olika yrkesgrupper med hjälp av ITlösningar utveckla modeller eller metoder för att säkerställa datatillgång för uppföljning av införandet Socialstyrelsen har inlett sitt arbete med informationsmöten, kartläggning av utbildningsbehov och erfarenhetsutbyten. Socialstyrelsens projekt förväntas således bidra till att underlätta arbetet med implementeringen av riktlinjerna främst genom generella informations- och utbildningsinsatser. UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LANDSTINGET DALARNA Under Socialstyrelsens arbete med framtagande av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har landstingets ledamöter i Samverkansutskottet på olika sätt blivit involverade i processen. Ledamöterna har inför kunskapsseminariet fått information om de preliminära riktlinjerna och om hur arbetet fungerar i Dalarna via verksamhetsföreträdare. Vidare har ledamöter från Samverkansutskottet och företrädare för verksamheterna deltagit det regionala kunskapsseminariet för beslutsfattare som anordnades hösten 2010 Västerås. Inför kunskapsseminariet fördes även på tjänstemannasidan en dialog med representanter för aktuella verksamheter och hälso- och sjukvårdens ledning. Den preliminära analysen av aktuell praxis jämfört med förslaget till rekommendationer redovisas som bilaga till detta dokument. Samråd har löpande genomförts med representanter för hälso- och sjukvårdsenheten, medicinska enheten och regionsamordnaren för att belysa/diskutera konsekvenser av rekommendationerna i riktlinjerna ur ett lednings- och styrningsperspektiv. 5

6 Uppdragsbeskrivningen är utarbetad i överensstämmelse till regionala Samverkansnämndens fastställda rekommendationer. Övergripande inriktning för hälso- och sjukvården i Dalarna Hälso- och sjukvården i Dalarna ska kännetecknas av närhet och god vård på lika villkor. God vård innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, säker samt effektiv och att den kan erbjudas i rimlig tid. En hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Patienter och närstående ska bemötas professionellt med förståelse, empati och integritet. Prioriterade grupper är bl a personer med livslånga och sammansatta sjukdomar med särskilt avseende samband med och påverkan av ohälsosamma levnadsvanor. Inom Hälso- och sjukvården i Dalarna ska de rekommenderade metoder som i riktlinjerna anges med bör som i fösta hand införas. Mottagare Rekommendationerna i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder berör hela hälso- och sjukvården Utifrån nuvarande verksamhetsstruktur blir landstingsdirektören tillika förvaltningschefen mottagare av uppdraget med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av hälsooch sjukvården inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det torde finnas behov av en länsgemensam samordning när det gäller vårdprogram / behandlingsriktlinjer och rutiner för att befolkning/patienter ska kunna erbjudas en likvärdig vård och hälsa inom hela länet. Tidsperiod Huvudinriktningen är att uppdragsbeskrivningen gäller under mandatperioden ( ). När Socialstyrelsen utkommer med revidering av riktlinjen får uppdragsbeskrivningen kompletteras alternativt arbetas om. Uppföljning sker årligen utifrån specificerade mål för hälso- och sjukvården, Hälsovalet i och aktuella kvalitetsindikatorer. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR DET SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETET Sjuklighet och dödlighet på grund av tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor minskar genom aktivt sjukdomsförebyggande arbete 6

7 Det sjukdomsförebyggande arbetet sker med kunskapsbaserade metoder och god kvalitet. Patienter/anhöriga/närstående anser att man får goda råd och vägledning av sjukvården De patienter som sökt vård och som vården har konstaterat har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds relevanta sjukdomsförebyggande åtgärder Alla gravida och föräldrar med små barn samt personer som skall genomgå operation får som rutin information om och vid behov del av de rekommenderade åtgärderna Ojämlik hälsa minskar genom att särskilt utsatta grupper nås med riktade åtgärder MÅL FÖR PERIODEN Vid utgången av 2012 finns upprättad långsiktig plan för stegvis anpassning och utveckling av det sjukdomsförebyggande arbete inom landstingets hela hälso- och sjukvård för att säkerställa att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs. Planen omfattar beskrivning och analys av ekonomiska konsekvenser. Vid utgången av 2012 finns beskrivning av befintliga resurser för det sjukdomsförebyggande arbetet avseende tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost/ matvanor. Vid utgången av 2012 är särskilt prioriterade grupper identifierade och riktade åtgärder beslutade. Under perioden genomförs erforderliga kompetensutvecklingsåtgärder. Under perioden införs registrering av sk KVÅ- koder för det sjukdomsförebyggande arbetet i hela hälso- och sjukvården Under perioden erbjuds stöd för implementering till de verksamheter som så begär. Under perioden upprättas länsgemensamma vårdprogram/behandlingsriktlinjer för respektive ohälsosam levnadsvana Under perioden utformas metoder/ system för regelbunden och strukturerad uppföljning i samspel med nationella och regionala aktörer. Uppföljningen omfattar både uppgifter i Hälsovalsuppdraget, 7

8 i Hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan och indikatorer i riktlinjerna. BILAGA Preliminär analys av aktuell praxis och behov av åtgärder 2010, relaterat till de preliminära nationella riktlinjerna. 8

9 Alkohol Riktlinjer missbruksvård AUDIT vid nybesök. (Låg följsamhet sant eller falskt?) Flera screeningmodeller används. AUDIT görs på alla gravida. Befolkningsenkät visar befolkningens vanor och uppfattning om de har samtalat om levnadsvanor. Patientenkäter: uppfattning om råd har givits. Generellt beslut om följsamhet till nationella riktlinjer finns. Följer utvecklingen inom primärvård och specialistsjukvården. Utbildning till vårdpersonal m.fl. genomförs inom ramen för missbruk- och beroendeprojektet(skl) och Riskbruksprojektet(FHI). Utbildare/handledare i MI och levnadsvanor finns Behov av åtgärder: - Tydliggör screeningnivåer. Goda vanor, AUDIT/DUDIT - Kompetensutveckling, kunskap och färdighetsträning motiverande förhållningssätt/samtal. - Ökat samarbete med kommunernas socialtjänst vid beroende o missbruk. - Samla erfarenheter inom landstinget, projektet Kunskap till praktik och Riskbruksprojektet samt skapa nätverk. Matvanor Diabetesriktlinjerna innehåller inte kostråd. SBU:s rapport om mat till diabetiker. Nationella befolkningsenkäten matvanor, frukt o grönt. Omfattning på screening om matvanor inom specialist- och primärvård är inte känt. Dietister och beteendevetare finns i viss utsträckning inom primärvården. Diabetessköterskor finns. Utbildare/handledare i MI och levnadsvanor finns. Generellt beslut om följsamhet till nationella riktlinjer finns. Behov av åtgärder : - Ökad beteendevetenskaplig- och nutritionist/dietist kompetens. - Massiv utbildningsinsats. - Saklig och rätt patientinformation (grund Livsmedelsverket). - Utbildningsinsats pedagogik att leda grupper. Tobak Beslut om att registrera antal patienter inom specialistsjukvård och primärvård som Fysisk aktivitet Registrerar antal patienter som fått skriftlig ordination fysisk aktivitet inom primärvården. 9

10 erbjudits/genomgått tobaksavvänjning. Omfattning tobaksbruk via befolknings- och patientenkäter. Primärvården och vissa specialistkliniker har tidigare frågat om tobaksbruk. Alla gravida tillfrågas. Tobaksavvänjare med särskild kompetens finns, liksom tobaks-handledare och astma/kol -sköterskor. Utbildare/handledare i MI och levnadsvanor finns. Nätverk för tobaksavvänjare. Generellt beslut om följsamhet till nationella riktlinjer finns. Behov av åtgärder: - Material, screeningformulär, fakta, motivationsbedömning. - Tillgång på tobaksavvänjarstöd geografiskt fördelat. - Tydliggör remissförfarande och kostnadsansvar. - Erbjuda färdighetsträning, motiverande förhållningssätt/samtal. - Rutin för dokumentation. - Journalsystem- anpassning för uppföljning. Beslut att ordinera fysisk aktivitet även inom specialistsjukvården. Baslinjemätning inom specialist-sjukvården. Andelen fysisk aktiva i befolkningen via befolkningsenkäter. Rutiner och organisation för FYSS finns på vissa håll i länet. Utbildare/handledare i MI och levnadsvanor finns. Nätverk för FYSS-samordnare. Generellt beslut om följsamhet till nationella riktlinjer Behov av åtgärder: - Utarbeta rutin för ordinatörer. - Ordinationsblankett i journalsystem för all hälso- och sjukvårdsverksamhet. - Stöd att organisera uppföljning gentemot patient. - Samarbete kommuner och frivilligorganisationer avseende utbud träningsaktiviteter. - Massiv utbildning till specialistsjukvården, FYSS som metod, motiverande förhållningssätt/samtal. Sammanfattning: Behov av generella åtgärder - Budget för hälsopromotion. - Rutiner görs kända. - Stödorganisation för genomförande. - Ökad beteendevetenskaplig kompetens. 10