HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?"

Per-Erik Axelsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? Pia Lindeskog

2 Global burden of disease, Sweden 2015 Sid

3 Ny normalitet indikator på samhällsförändringar 50 % av vuxna befolkningen har övervikt eller fetma Andelen av befolkningen som har fetma har ökat 3 ggr sedan 1980-talet Sid

4 Sid

5 70 miljarder. Sid

6 Potentiell besparing vid minskad prevalens fetma (1 % under 5 år) Män Kvinnor Totalt Besparingar Hälso- och sjukvård Försäkringskassan Kommun Totalt BYGG HANDEL VÅRD/OMSORG Totalt Besparingar Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Hälso- och sjukvård Försäkringskassan Kommun Arbetsgivare Skatt Totalt Sid

7 Uppdrag att ta fram underlag till insatser 12 maj fick Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet senast den 30 april Sid

8 Vad skulle göras? Myndigheterna skulle analysera och lämna förslag på hur aktörer på nationell, regional och lokal nivå kan medverka i ett långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Arbetet skulle omfatta statliga myndigheter, kommuner och landsting, föreningsoch näringslivet samt arbetsmarknadens parter. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket skulle föra dialog med en bred krets av samhällsaktörer, däribland statliga myndigheter kommuner och landsting företrädare för berörda professioner idrotts-och friluftslivets organisationer andra berörda delar av föreningslivet näringslivet arbetsmarknadens parter. Sid

9 Vad skulle göras? Utgångspunkter för arbetet skulle vara bättre användning av befintlig kunskap och resurser samt att identifiera och tydliggöra olika aktörers roller. I uppdraget ingick även att utreda förutsättningarna för utökad uppföljning av utvecklingen på området och uppföljning av insatser och dess effekter. Förslagen skulle konsekvensbedömas med avseende på såväl kostnads-effektivitet som samhällsekonomisk effektivitet. Sid

10 Specificerade insatser Möjligheterna till frivilliga hälsofrämjande åtaganden för företag inom hela livsmedelskedjan, däribland att reducera tillsatt socker och salt i livsmedel, skulle särskilt undersökas. Folkhälsomyndigheten skulle inom ramen för uppdraget även möjliggöra att det svenska bidraget till Childhood Obesity Surveillance Initiative (COSI) för 2015 och 2016 genomförs och rapporteras in till WHO Europa. Förslag skulle även lämnas för den framtida hanteringen av detta arbete. Sid

11 Perspektiv som skulle beaktas Kommissionen för jämlik hälsa Idrottsrörelsens arbete med livslångt idrottande och potentialen i detta arbete Jämställdhetsperspektivet Ungdomsperspektivet Friluftslivsmålet för god folkhälsa Agenda 2030 Sid

12 RU delades in i tre delar Kunskapsunderlag Aktörskartläggning och dialoger Utökad uppföljning Sid

13 Kunskapsunderlag Riktlinjer och handlingsplaner från WHO och EU Insatser för att främja hälsa kopplat till matvanor och fysisk aktivitet på arbetsplatser systematisk litt.översikt, IMM Hälsofrämjande och förebyggande insatser och dessa insatsers effekt på matvanor, fysisk aktivitet och minskad ojämlikhet i levnadsvanor och hälsa. kartläggande litt.översikt, KI Administrativa och ekonomiska styrmedel kring sockerrika livsmedel och deras påverkan på förekomsten av övervikt och/eller fetma. litt.genomgång, SBU Ekonomiska styrmedel på frukt, grönsaker, fisk och dess påverkan på konsumtionen. litt.genomgång, SBU Fördjupade analyser av individdata från HLV och Skolbarns hälsovanor Estimeringar av samhälleliga kostnader som är kopplade till fetma, och låg fysisk aktivitet Inventering av tidigare och pågående arbete kring reformulering inom livsmedelskedjan Sid

14 Aktörskartläggning och dialoger Kartläggning av ett urval av aktörer och deras uppdrag, verksamheter och förutsättningar. Kartläggningen har kompletterats med olika former av dialogmöten. Kartläggningen genomfördes genom dokumentstudier och intervjuer med ett 40-tal aktörer inom myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv och föreningsliv. En enkät skickades till 15 organisationer som företräder berörda professioner på området mat och fysisk aktivitet Elva dialogmöten har genomförts inom ramen för uppdraget. Sid

15 Uppföljning Inventering av befintliga modeller för uppföljning, befintliga relevanta system, datainsamlingar och aktörer samt identifiering av luckor där det i dag saknas data. Ett dialogmöte med representanter för myndigheter, kommuner, landsting och civilsamhälle har arrangerats COSI Data hämtas från kommunerna som sammanställt information från skolor under läsåret Framtida hantering av denna typ av datainsamling skulle underlätta om Folkhälsomyndigheten blir officiell statistikmyndighet. Sid

16 Utveckling av förslag Utredningen visar att många insatser behöver göras lokalt, regional och nationellt, men de förslag som framförs i rapporten är begränsade till nationell nivå. Insatser på lokal och regional nivå belyses i avsnittet Viktiga aktörer ur ett svenskt perspektiv och i bilagor. Sid

17 Åtgärdsförslag Inför målstyrning för att minska ohälsa i alla grupper samt minska skillnaderna i hälsa kopplat till matvanor och fysisk aktivitet Skapa en nationell struktur för samordning av det nationella arbetet för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet De berörda nationella myndigheterna bör, inom sina respektive ansvarsområden, verka för en stärkt kunskapsuppbyggnad som stöd för lokalt, regionalt och nationellt arbete som är relaterat till matvanor och fysisk aktivitet. Öka kompetensen hos viktiga yrkesgrupper Utred användningen av offentliga styrmedel Inrätta ett nationellt saltsänkningsprogram Utöka uppföljningen Sid

18 Rapportering av RU Gemensam rapport med 10 bilagor 1. Uppdragets genomförande 2. Aktörskartläggning och dialoger 3. Fördjupad analys av individdata och samhällsekonomiska beräkningar 4. Insatser för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. En kartläggande litteraturöversikt 5. Hälsofrämjande insatser riktade till arbetsplatsens fysiska miljö och organisationsstruktur: effekt på arbetsrelaterade utfall. En kartläggning av forskningen 6. Utgångspunkter för utökad uppföljning 7. Möjligheter till frivilliga hälsofrämjande åtaganden för företag i hela livsmedelskedjan 8. Reglering av sockerrika livsmedel 9. Subvention av hälsosam mat 10. Ekonomiska styrmedel på livsmedel och hälsa Sid

Relevanta dokument

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion 19 oktober 2017 Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog Hälsokonsekvenser av nuvarande konsumtion Dietary risks High