Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

Transkript

1 Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

2 Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet under vecka 16, april, Uppdraget är ett samverkansprojekt som syftar till att: hos allmänheten främja goda matvanor och fysisk aktivitet öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan särskilt uppmärksamma sociala skillnader i hälsa uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning öka förutsättningarna för individer att delta i hälsosamma aktiviteter.

3 Samverkansparter i uppdraget: Frivilligsektorn (idéburna och ideella organisationer) Kommuner och landsting/regioner Dessutom ska Statens folkhälsoinstitut enligt regeringsuppdraget samverka med: Livsmedelsverket Berörda branschföreträdare (livsmedelsbranschen) Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB)

4 Utförare/aktörer Vidareförmedlare Till exempel ledare inom idrotts- och pensionärsföreningar, förskole- och skolpersonal. Påverkare Till exempel folkhälsosamordnare, tjänstemän inom frivilligsektorn. Beslutsfattare, Till exempel politiker, högre tjänstemän som t.ex. kostchefer. Opinionsbildare, Till exempel media, journalister, forskare/experter.

5 Stöd för genomförandet Statens folkhälsoinstitut kommer att erbjuda stöd och hjälp till aktörer på lokal och regional nivå för att synliggöra aktiviteter under veckan. Stödet består av: en gemensam kommunikationsstrategi webbsidor med information och inspiration från olika delar av landet en kommunikativ verktygslåda med mallar och andra underlag för t.ex. annonser och affischer pr-stöd i form av underlag för debattartiklar, pressmeddelanden på lokal, regional och nationell nivå.

6 Målgrupper I uppdraget har vi valt att lägga ett särskilt fokus på följande målgrupper: Barn 1 5 år Ungdomar år Äldre 65 + Personer med intellektuell funktionsnedsättning Men självklart är det även möjligt att utifrån era lokala och regionala förutsättningar genomföra aktiviteter som når andra grupper än de prioriterade, exempelvis vuxna i allmänhet och barn 6 12 år.

7 Målgrupper. Barn 1 5 år Varför? Att grundlägga goda vanor tidigt har betydelse för hälsan. Genom arenan förskolan nås hela målgruppen oavsett social bakgrund. Insatser i förskola och skola kan främja goda matvanor, fysisk aktivitet och förebygga fetma bland barn och ungdomar (SBU 2004; Sommerbell 2005).

8 Målgrupper. Ungdomar år Varför? Många ungdomar slutar att vara fysiskt aktiva när de kommer upp i tonåren, framförallt flickor. En tredjedel av de ungdomar som är med i en idrottsförening slutar träna i tonåren (Riksidrottsförbundet 2005). Andelen ungdomar som äter frukost minskar med åldern. Flickor år äter i mindre utsträckning än jämnåriga pojkar regelbundet frukost i veckorna. 15-åriga pojkar äter i mindre utsträckning frukt och grönsaker än de jämnåriga flickorna och de 15-åriga pojkarna dricker i högre utsträckning läsk dagligen (Skolbarns hälsovanor, 2006). Genom arenan skolan nås hela målgruppen oavsett social bakgrund. Även fritiden är en viktig arena.

9 Målgrupper. Äldre 65 + Varför? En aktiv ålderdom har stor betydelse för den fortsatta hälsan. Studier visar att de fyra hörnpelarna är betydelsefulla för ett hälsosamt åldrande; social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor. Äldre kvinnor är mindre fysiskt aktiva jämfört med äldre män och befolkningen i stort. Männen däremot äter i mindre utsträckning frukt och grönsaker och fler har övervikt (HLV 2009). Det var mindre vanligt bland utlandsfödda äldre att vara fysisk aktiva i jämförelse med svenskfödda äldre. Synergieffekter kan uppnås genom det parallella regeringsuppdraget kring äldres sociala mötesplatser.

10 Målgrupper. Personer med intellektuell funktionsnedsättning Varför? Det finns en begränsad kunskap om hälsan i denna grupp och det råder en ökad sårbarhet för både fysisk och psykisk ohälsa. Enligt en svensk studie har ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning högre förekomst av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom i jämförelse med ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning. (Flygare-Wallén, 2009). Målgruppen nås genom arenorna skolan/särskolan och fritiden, liksom genom gruppboenden och daglig verksamhet.

11 Budskap och teman Huvudbudskap kommer att formuleras för veckan. Huvudbudskapen kommer att vara anpassade till respektive målgrupp. Utgångspunkterna för budskapsformuleringen är: en hälsofrämjande ansats temaområde matvanor; frukt och grönsaker, nyckelhålsmärkt mat samt livsmedelsval som är bra för både hälsan och miljön temaområde fysisk aktivitet; de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet i olika befolkningsgrupper.

12 Folkhälsoinstitutets övergripande mål för veckan Få en överblick av pågående aktiviteter/arbete kring goda matvanor och fysisk aktivitet på lokal, regional och nationell nivå. Beskriva arbetssätt för hur aktiviteter genomförs med utgångspunkt i lokala förutsättningar samt t.ex. olika former för samverkan och ansvarsfördelning.

13 Utvärdering och uppföljning Enstaka informationsinsatser förbättrar inte hälsan. Det krävs ett långsiktigt arbete och insatser på flera nivåer för att uppnå beteendeförändring. Det är därmed inte möjligt att säga någonting om effekter på hälsan av veckans insatser. Uppföljning och utvärdering av veckans arbete blir därför en viktig del för det fortsatta arbetet. Regeringen har aviserat en uppmärksamhetsvecka även 2011.

14 Nästa steg hur ser era förutsättningar ut? Några frågor för att komma igång: Hur ser er organisation på att medverka? Går det att koppla samman vecka 16 med övrigt folkhälsoarbete inom matvanor och fysisk aktivitet? Vilka målgrupper vill och kan ni nå? På vilket sätt kan ni lyfta sociala skillnader i hälsa? Vem bör ha den övergripande samordningsrollen lokalt/regionalt? Vad finns det för samverkansparter lokalt/regionalt? Föreningar, organisationer, företag/livsmedelshandlare, skolor/förskolor etc. Vilket stöd behöver ni?

15 Tidplan Vecka 7, symbol, informationsblad och presentationsmaterial finns tillgängligt via Vecka 9, handlingsplan för pr- och kommunikationsaktiviteter tillgänglig via webben. Vecka 9, verktygslåda med mallar etc. tillgänglig för nedladdning via webben. Vecka 14, sista veckan för att anmäla lokala, regionala och nationella aktiviteter på webben. Vecka 16, Ett friskare Sverige genomförs.

16 För mer information Där kan ni: prenumerera på automatiska uppdateringar anmäla aktiviteter via ett webbformulär få kontakt med andra aktörer och hämta inspiration få en översyn av vad som sker i landet under vecka 16 komma i kontakt med oss som arbetar med Ett friskare Sverige på Statens folkhälsoinstitut.