Från nyhet till vardagsnytta
|
|
- Axel Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment karin.guldbrandsson@fhi.se 100% 0 Spridningskurvan (i bästa fall) Innovators (E. Rogers 2003) Tid Late majority Early majority Early adopters Laggards 100% varför ser det ofta ut så här? (efter Sundell 2008) One of the greatest pains to human nature is the pain of a new idea (Walter Bagehot 1873) Kampen mot skörbjugg och barnsängsfeber 0 Tid Vi behöver evidensbaserade metoder för implementering av evidensbaserade metoder Från nyhet till vardagsnytta Behandling av gravida som riskerar att föda för tidigt med syfte att minska andningsproblemen hos det nyfödda barnet 1969 den första studien på djur 1972 de första studierna på människa 1979 fem RCT-studier, tydliga rekommendationer 1991 används av 5-10% av alla kliniker I UK 1997 används på ca 95% av alla kliniker I UK (Hanney 2005) Definition(er) av implementering En sammansättning specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny metod med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet (Fixsen 2005) Aktiva och planerade ansträngningar för att en ny metod ska användas som ordinarie metod i en organisation (Greenhalgh 2005) De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används som avsett och med varaktighet (Sundell och Soydan 2008) 1
2 OCH implementering Vilka komponenter ingår i metoden? implementering av effektiva metoder ger resultat inget annat (efter Fixen m fl 2005) Implementering Vilka effekter kan man förvänta sig? Programföljsamhet Implementeringsprocess Vilka implementeringskomponenter ingår? Vilka effekter kan man förvänta sig? BÅDE metoden OCH implementeringen måste fungera! Evidensbaserade insatser implementering av effektiva metoder ger resultat inget annat (efter Fixen m fl 2005) Implementering Bästa tillgängliga kunskap - baserad på relevant forskning av hög kvalitet Vaccination 4 Ryggläge Åderlåtning 1 Magläge C-vitamin 2 Olweus Steg för steg 3 Det behövs ett behov Lokala behov är en viktig faktor för att implementering av en ny metod ska fungera vi är inte nöjda med hur mobbningsproblematiken hanteras i kommunens skolor När behoven uttrycks explicit ökar chanserna till lyckad implementering vi behöver ett nytt program för att förebygga mobbning i kommunens skolor Rätt metod på rätt sätt Implementeringen fungerar bäst om metoden är relevant (Yetton 1999) har relativa fördelar (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Dirksen 1996, Aubert 2001) överensstämmer med gällande värderingar (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Denis 2002, Glaser 1980, Rohrbach 2006, Mihalic 2003, Aubert 2001, Ferlie 2001) är lätt att använda (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Meyer 1988, Denis 2002) 2
3 Rätt metod på rätt sätt Implementeringen fungerar bäst om metoden är möjlig att testa (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Yetton 1999) visar synliga resultat snabbt (Greenhalgh 2005, Meyer 1988, Denis 2002) går att anpassa till lokala förhållanden (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Glaser 1980) erbjuder generaliserbar kunskap (Greenhalgh 2005, Aubert 2001) Snabb implementering inom sjukvården En ny metod för att tina upp blodplasma resulterade under det första året i att plasmasvinnet minskade med 80% och att besparingar på över kr gjordes Förklaring till den lyckade implementeringen: Enkel metod som fungerar Man sparar pengar (Wehrli, 2009) Snabb implementering inom idrotten Rätt metod på rätt sätt Kombinationer av insatser (Gotham 2004, Fixsen 2005, Rohrbach 2006, Grol 2000, Bero 1998, Ager 2001, Kelly 2000) Tidig involvering av användarna (Greenhalgh 2005) Relativa fördelar Lätt att använda Synliga resultat snabbt Resurser (Rohrbach 2006, Mihalic 2003, Robinson 2006, Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Fitzgerald 2002) Feedback (Fixsen 2005, Greenhalgh 2005) Information och utbildning räcker inte! (Fixsen 2005, Azocar 2003, Davis 1995, Denton 2003, Rogers 2002) Aktörer i implementeringsprocessen Förändringsagentens uppgifter Mottagare Förändringsagent Sändare Mottagaren upplever ett behov Förändringsagenten känner till både mottagarens behov och sändarens metod och förmedlar kontakt Sändaren kan erbjuda en metod som svarar upp mot mottagarens behov Medvetandegörande Upprättande av förtroendefullt förhållande Analysstöd Motivationsstöd Praktiskt stöd Institutionaliseringsstöd Överlämning 3
4 The Community readiness model Ingen medvetenhet Förnekelse Vag medvetenhet Planering Förberedelse Implementering Stabilisering Förstärkning och professionalisering Det finns lokalt definierade behov Ja Nej Behov: Andelen barn med beteendestörning i förskolan har ökat Den föreslagna metoden kan möta behoven Ja Nej : En metod för strukturerat föräldrastöd (T ex KOMET, Familjeverkstan) komponenterna är definierade Ja Nej en utgörs av: Skriftlig manual, utbildade handledare, videovinjetter, rollspel, hemuppgifter etc. Förväntade effekter: Minskad andel barn med beteendestörningar Implementeringskomponenterna är definierade Ja Nej Implementeringen utgörs av: Utbildning av personal, materialinköp, anpassning av organisationen etc. Förväntade effekter: x antal anställda använder metoden efter avslutad utbildning x antal föräldrastödskurser genomförs per år en är: - relevant Ja Nej en är: - förenlig med rådande värderingar Ja Nej - bättre än rådande metoder Ja Nej - lätt att använda Ja Nej - effektiv (evidensbaserad) Ja Nej - möjlig att testa i liten skala Ja Nej - kostnadseffektiv Ja Nej - möjlig att anpassa Ja Nej 4
5 System för uppföljning och feedback Ja Nej Planering för överlämnande Ja Nej Resurser (tid, pengar, personal) Ja Nej Adekvat och långsiktig budget Ja Nej Sammanfattningsvis Bedöm och uttryck behovet Välj en relevant och effektiv metod Involvera utförarna i tidigt skede Organisatoriskt och finansiellt stöd Maximera implementeringsstödet Återkoppla till utförarna Inget upplevt behov ingen lyckosam implementering! Läs mer om implementering 5
Från nyhet till vardagsnytta
Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2010-09-03 karin.guldbrandsson@fhi.se Spridningskurvan (i bästa fall) (E. Rogers 2003) 100% Laggards 0 Innovators
Implementering inom folkhälsoområdet
Implementering inom folkhälsoområdet Hur genomför man en vetenskapligt grundad och genomtänkt implementering av ANDT-förebyggande arbete? Drogfokus Norrköping 22 oktober 2014 nguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst
Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Svensk förening för socialmedicin Läkaresällskapet, Stockholm 29 april 2016 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Definitioner Spridning
Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg
FoU Kronoberg/Medicinska Kommitten 2011-02-14 Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg 1 Inledning I Landstinget Kronobergs policy för forskning och utveckling påtalas bland annat att landstingets
Från ord till handling - eller från forskning till praktik
Från ord till handling - eller från forskning till praktik TPLR:s nätverksträff Gävle 18 april 2016 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Effektiv implementering av effektiva metoder ger resultat
Om implementering och förändringsarbete
Om implementering och förändringsarbete Implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application
Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten
Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes
Behöver vi checklistor och instrument?
Behöver vi checklistor och instrument? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research www.oru.se/jps/caps Örebro universitet,
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka
Implementering bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: bold 26pt Implementering och delaktighet att förändra tillsammans Marit Grönberg Eskel 2013-11-11 De procedurer som används för att införa
Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg
Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella
Implementering av FaR från ord till handling
Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade
Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens mödosamma konst
Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens mödosamma konst En forskningssammanställning av Karin Guldbrandsson statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens
Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd
Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Jag vidarebefordrar presentationen men då utan bilder som kan vara skyddade av upphovsrätten MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso-
Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?
Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? H ENRIK ANDERSHED P R O F E S S O R I P S Y K O L O G I, D O C E N T I K R I M I N O L O G I Ö R E B R O U N I V E R S I T E T Tre frågor Hur kan
Lyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Implementering. Mårten Åhström. marten.ahstrom@sll.se. Stockholms läns landsting. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
1 Implementering Mårten Åhström Stockholms läns landsting Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Definition implementering En sammansättning specifika
Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens mödosamma konst
Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens mödosamma konst En forskningssammanställning av Karin Guldbrandsson statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens
Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet
Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga
Community Readiness Model
Community Readiness Model Samhällsmedicin Gävleborg Jessica Tanzilli Sven Persson 1 Hur modellen fungerar i teori och praktik Community Readiness modellen (CMR) beskriver en organisations eller kommuns
Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år
Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans
FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE
FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper
Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik
Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik Siw Carlfjord Med Dr IMH, Linköpings universitet To him who devotes his life to science, nothing can give more happiness than increasing the
Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?
Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Medel för utveckling inom ANDT Folkhälsomyndigheten 16 april 2015 Karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Conclusion: While it is possible
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Implementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström
Implementering och att leda en evidensbaserad praktik Kristin Marklund Ulrika Bergström www.evidens.nu Föreläsningens innehåll Vad säger forskningen om implementering? Vad krävs av en chef som vill leda
Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.
Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering
STEG 3 - IKOT, Grupp B1
STEG 3 - IKOT, Grupp B1 Handledare: Gruppmedlemmar: Lars Almefelt, Forskare Christian Ankarbranth, Sekreterare Edward Lindqvist Jens Kjellerup Joakim Widstrand, Projektledare Victor Hagman Sön 15 feb 2009
Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd. Ulrika Bergström
Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Program Evidensbaserad praktik kort om Implementering vad säger forskningen Vad kan Socialstyrelsen erbjuda för stöd Jag mailar presentationen
Implementering - Forskning, teori och
Implementering - Forskning, teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet Kontakt: siw.carlfjord@liu.se To him who devotes his life to
Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning. Robert Holmberg och Jens Knutsson. Lunds universitet
Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning Robert Holmberg och Jens Knutsson Lunds universitet Inledning Under arbetet med att utforma insatserna i Deplyftet har vi utgått från kunskapsöversikter
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete www.uppdragpsykiskhalsa.se Vilka är vi i rummet idag? Presentera kort: Namn, organisation Hur du idag kommer i kontakt med utveckling och uppföljning
Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
Integrerad samverkan. Christian Ståhl
Integrerad samverkan Christian Ståhl 2 Studie 1: Vad är arbetsförmåga? Perspektiv på arbetsförmåga Positiv till samverkan Holistisk Samverkansinriktade läkare Reduktionistisk Övrig vårdpersonal Försäkringskassan
NYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Välkommen till en av de roligaste världar som finns innebandyns!
Välkommen till en av de roligaste världar som finns innebandyns! Föräldrapasset Självbestämmande motivation Mitt barns idrottande Vi på läktaren https://www.youtube.com/watch?v=nsmapdvosas Självbestämmande
DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Socialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se
Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om
Kort sammanfattning Verktyg hela vägen
Kort sammanfattning Verktyg hela vägen 2017-2018 Under vårterminen 2017 pågick verksamhet på JGY, Wargentin och Fyrvalla, Östersund, samt på Fjällgymnasiet i Bergs kommun. Samtidigt påbörjades en fortsättning
Rökfri arbetstid i Östhammars kommun
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Rökfri arbetstid i Östhammars kommun En intervjustudie av chefers upplevelser Författare Lovisa Isaksson Christina Lindahl Examensarbete i Vårdvetenskap
Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER
Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering
Från ord till handling - om implementering.
Från ord till handling - om implementering. Stockholm 11 mars 2013 Alla vill ha utveckling Ingen vill ha förändring Sören Kirkegaard 1813-1855 Förändring Tänk på en förändring du gjort, t ex bytt jobb,
Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren
Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan
Instruktion till särskilt utvalda utbildare
Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING
ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-08.45 Introduktion till projektet (Håkan) 08.45-09.30 Presentationer och introduktion
Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer
Godkänt den: 2017-06-19 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer Innehåll Inledning... 2 Barn och procedurer...
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513
Förståelse förståelse önskvärda resultat LEDARE
LEDARE Innehåll Sidan 1. Inledning 5 2. Förord från verkligheten 7 3. Ny förståelse 8 4. Hållbar utveckling med önskvärda resultat 11 5. Befintlig organisation med mänskligt och livlöst innehåll 12 6.
Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län 10-6. www.lj.
Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Mikro 10-6 1 System Det ligger i systemets natur att små system bygger upp större system
Under hösten genomförs fyra regionala konferenser, i samverkan med Tobaksfakta oberoende tankesmedja och projektet Vi har ett val, med ekonomiskt
Under hösten genomförs fyra regionala konferenser, i samverkan med Tobaksfakta oberoende tankesmedja och projektet Vi har ett val, med ekonomiskt stöd av Folkhälsomyndigheten och lokala arrangörer Tobakslagen
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Från nyhet till vardagsnytta om implementeringens mödosamma konst. En rapport om implementering av metoder inom folkhälsoområdet, version 2.
Från nyhet till vardagsnytta om implementeringens mödosamma konst En rapport om implementering av metoder inom folkhälsoområdet, version 2.0 Från nyhet till vardagsnytta om implementeringens mödosamma
Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI
Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda
Implementering Mårten Åhström 20 september 2016
1 Implementering Mårten Åhström 20 september 2016 Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Omgivning Mottagare Kommunikationslänk Källa Feedback 3 Implementeringens steg Utforskande Inventering
Barns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Förbättringskunskap. 16 september 2015. www.skane.se/kvalitetsutveckling
Förbättringskunskap 16 september 2015 www.skane.se/kvalitetsutveckling Se på din verksamhet med andra ögon W. Edwards Deming Gjorde kvalitet till en ledarskapsfråga Fick stor betydelse för utvecklingen
Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering
Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering Artikelnr 2009-126-158 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag
Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan
Förbättringsteamet IFO IFO 2 socialsekreterare 2 socialsekreterare Lekstorpsskolan Lekstorpsskolan KRESAM KRESAM 4 samordnare 4 samordnare Specialpedagog Specialpedagog Kurator Kurator BUP BUP 2 2 psykologer
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
NÄRHET ELLER DISTANS
NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER
Föräldrastöd är det värt pengarna?
Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?
Motion om att barngruppernas storlek i förskolan avviker från riktmärket
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (5) Utbildningsnämnden 2018-09-05 Motion om att barngruppernas storlek i förskolan avviker från riktmärket Ärende Utbildningsnämnden har erhållit en remiss från kommunstyrelsen.
Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument
1 Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument Mårten Åhström Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) Implementering.slso@sll.se folkhalsoguiden.se
Alkohollinjen pågående och planerad utveckling
1 Alkohollinjen pågående och planerad utveckling Presentation på CES frukostseminarium om alkohol 2015-04-15 Kerstin Damström Thakker, Driftsansvarig 1 2 Vad Alkohollinjen kan erbjuda: 1 Utbildade rådgivare
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell
Metodkomponenter/Insatser och genomförande
Metod/Insatser och nde Steg 1 - Undersöka behov och förutsättningar Finns det ett upplevt behov (av tobaksförebyggande insatser på skolan)? Finns insikt om att förändring krävs (att nuvarande arbetssätt/förhållningssätt
Förbättringskunskap. 3 frågor som visar vägen. - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa?
Förbättringskunskap 3 frågor som visar vägen - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa? Workshop E9-F9 Maria Johansson och Kicki Malmsten Utvecklingsledare
Implementering hur lyckas man?
1 Implementering hur lyckas man? Rebecca Mosson Enheten för implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) rebecca.mosson@sll.se 2 Vad är implementering De procedurer som används för
Implementering hur gör man (inte)?
Implementering hur gör man (inte)? Anna Melke Fil Dr Offentlig förvaltning Forskare FoU i Väst/GR 1 Dagens upplägg Vad krävs för att ett nytt förhållningssätt (som Hitta Rätt) verkligen ska införlivas?
Förändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning
Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Beskrivning av projektet Projektet syftar till att 10 individer, som står långt från arbetsmarknaden, ska identifiera sina behov och stärkas i att
ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.30-09.00 Introduktion till dagen (HJ) 09.00-10.30 Föreläsning verktyg och tips
Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet
Implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Lärdom från 50 års implementationsforskning: Det blir aldrig som man tänkt sig!! 2011-09-12 Institutionen för socialt arbete
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN PREVENTIONSCENTRUM S TOCKHOLM - PRECENS SID 1 (5) 2008-08-21 Handläggare: Charlotte Skawonius Telefon: 08 508 25 603 Till Socialtjänstnämnden Genomförande och utvärdering av Prevention
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,
UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015
UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Förebygga våld mot barn
Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:
Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang
Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to
A" anpassa och implementera e" föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar
A" anpassa och implementera e" föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar Fatumo Osman, Sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand, Högskolan Dalarna, Karolinska Ins;tutet Introduc;on Somali-svenska
Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna
Trygg i Norrtälje kommun Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun är ett samarbete mellan Norrtälje kommun, polisen, föreningar, företag, kyrkan
Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Handledarutbildning. Steg 3. Studiehandledning. inom Vård- och omsorgscollege
Steg 3 Handledarutbildning inom Vård- och omsorgscollege Studiehandledning Föreningen Vård- och omsorgscollege 118 82 Stockholm www.vo-college.se epost: info@vo-college.se 2015 Vård- och omsorgscollege
BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT
BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia
2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?
Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka
Att styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.
Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering Programmet 8-9 9-9.15 9.15-9.50 9.55-10.30 10.30-11 11-12.30 Morten Sager om Evidensrörelsen i stort
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
Agenda. Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta. Utveckling i Västerort AB
Agenda Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta Är det verkligen så noga? Paradigmskifte i synen på barn Objektsyn karaktäriseras av vuxnas
Om risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.