Behöver vi checklistor och instrument?

Transkript

1 Behöver vi checklistor och instrument? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research Örebro universitet, Sverige Mycket kunskap finns och kommer att öka om VAD som bör fokuseras och HUR vi bör sätta in insatser Kunskapen används inte systematiskt Stor tilltro finns till att utbildning och erfarenhet räcker Människans kognition och minne är dock begränsat och otillförlitligt 1

2 Hur kan vi tillse att vi oftare gör rätt saker implementerar saker rätt? T.ex. Hur kan vi börja använda oss av metoder för föräldrastöd? Implementering: De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet. Införandet av nya idéer, rutiner, metoder misslyckas ofta Ofta underskattas själva implementeringsprocessen Med kunskap om förändringsarbete genomförs 80 procent efter tre år. Utan kunskap genomförs 14 procent efter i genomsnitt 17 år (Socialstyrelsen, Om implementering). Varför är brister i implementering allvarligt? (se Andershed, Andershed, Söderholm-Carpelan, 2010) Effektiva metoder kanske aldrig börjar användas eller så dör de ut Vanligt fenomen att personal utbildas men att inget sedan händer Effektiva metoder som inte används rätt tappar i effektivitet i värsta fall blir de kontraproduktiva/skadliga (se t.ex. Andershed m.fl. 2010) Alltså Viktigt att inte bara besluta om goda arbetssätt/metoder och insatser Implementeringen måste tas på allvar och göras bra! 2

3 Vanliga missförstånd om implementering (Socialstyrelsen, Om implementering) Utbildning leder till användning Förändring sker snabbt Huvudsaken att man tror på det man gör för att det ska bli bra Människor behöver bara upplysas för att nya arbetssätt ska börja användas Effektiva metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet DETTA ÄR ALLTSÅ MISSFÖRSTÅND! Det är enkelt och effektivt att tvätta händerna Men implementeras det? Ignaz Semmelweis ( ) Chef förlossningsavdelning i Wien Samband obduktion av lik och barnsängsfeber Spädbarnsdödlighet minskade drastiskt när vårdgivarna tvättade händerna Upptäckt 1847 Erfarna läkare tvättade händerna 2 ggr under 21 timmars ronder (Bartzokas, 1995) Självrapporterad handtvätt bland läkare 73% -- observerad 9% (Tibbals, 1995) 3

4 Angivna hinder mot handtvätt (Grol & Grimshaw, 2003) Hudirritation 81% Glömmer bort 65% Inga komplikationer 61% Omöjligt att göra under arbetet 61% Tidskrävande 50% Ingen kontrollerar 50% Sjukhuset saknar riktlinjer 49% Ledningen är ointresserad 45% Saknar evidens 43% Saknar tvättställ 42% Aggression Replacement Training i Sverige (Kaunitz & Strandberg, 2009) Introducerades i Sverige i slutet av 1990-talet Från slutenvård till öppenvård Enligt manualen: Gruppverksamhet 3 moduler (sociala färdigheter, ilskekontroll, moraliskt resonerande) 3 lektioner x 10 veckor (minst 20 lektioner totalt) Rollspel Förstärkning och hemuppgifter 4

5 Hur stor andel av kommunerna använder egentligen ART? % 58% 48% 25% Hade ART Alla 3 moduler I grupp Minst 20 lektioner 9% A-C Betydelsen av metodtrohet OCH relation (Barnoski, 2004) En grupp ungdomar och deras föräldrar deltog i Funktionell Familjeterapi (FFT) En jämförelsegrupp av ungdomar fick övervakning FFT-behandlarna/terapeuterna bedömdes utifrån hur väl eller kompetent de följde FFT-metoden i sitt praktiska arbete Bättre effekter bland de ungdomar som träffade FFT-behandlare som var programtrogna och faktiskt genomförde FFT i det praktiska arbetet minskning i återfall i brott - Jämfört med de ungdomar vars terapeuter inte bedömdes jobba efter FFT-metoden De ungdomar vars behandlare inte följde FFT-metoden hade t.o.m. en något högre grad av återfall i brott jämfört med de ungdomar som endast fick övervakning som påföljd Visar att metoden är viktig om den används rätt! 5

6 Betydelsen av metodtrohet OCH relation (forts.) (Barnoski, 2004) Metoden gör dock inte alla enskilda behandlare effektiva Några av de FFT-behandlare som bedömdes vara kompetenta i själva metoden var ändå inte särskilt effektiva i sitt arbete med ungdomarna Deras ungdomar hade ungefär samma återfallsfrekvens som jämförelsegruppen och i vissa fall till och med högre Betydelsen av metodtrohet OCH relation (forts.) (Barnoski, 2004) Dessutom: En av de mest effektiva behandlarna bedömdes icke kompetent i FFT-metoden! Understryker att andra faktorer än själva metoden kan vara helt centrala i förändringsarbete Relationen till den unge och familjen och terapeutens personliga kompetenser att motivera föräldrar och den unge till förändring och påvisa konkreta vägar till ett icke-kriminellt leverne, etc. Slutsats? Metod (rätt använd!) OCH andra faktorer, såsom relation, är betydelsefulla Chanserna till ett bra behandlingsutfall ökar om man använder de manualbaserade programmen på ett professionellt sätt. Man höjer lägstanivån bland de enskilda behandlarna 6

7 Alltså Metoder rätt använda är ofta bra. Finns något annat vi kan göra också än att använda specifika metoder? Vi har oftast tydliga idéer vad som bär göras och i vilken ordning t.ex. när vi bedömer ett barns eller föräldrars behov eller när vi ger föräldrastöd Men, kommer vi alltid ihåg att göra dessa saker och dessutom rätt? Minnet är begränsat Vad kan vi göra? 7

8 Handhavandefel av piloten Vad göra? Mer utbildning? Mer erfarenhet? En checklista 8

9 1,8 miljoner miles utan olyckor med checklistan En på fem miljoner = 0,00% 9

10 Ca 3-17% leder till komplikationer eller dödsfall Inte ovanligt att enkla handhavandefel eller bristfällig planering av operationen är orsaken 10

11 Komplikationer minskade med 36 % Dödsfall minskade med 47 % (se Haynes m.fl., 2007) 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A B

17 Är barnen i mitten lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! ESTER 30 socialsekreterare som använde ESTERchecklistan 30 socialsekreterare som INTE använde checklista Kalle 14 år Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer (Andershed & Andershed, 2010) 17

18 Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERchecklistan (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan checklistan (n=30) Andershed & Andershed, in prep. - Verkar tråkigt - JAG behöver det inte - Det tar onödig tid Om du skulle opereras skulle du vilja att checklistan användes? 93% svarade JA 18

19 15 m/s i sidvind idag Utbildning/fortbildning Erfarenhet Checklistor/instrument/ strukturerade metoder 19

20 Struktur inte tur Dare to be square Instrument/checklistor kan användas på olika nivåer och i olika situationer I samverkan, i bedömningssituation, när man återkopplar, utvärderar, etc. Så att vi inte missar: VAD som bör fokuseras och HUR vi bör sätta in insatserna Tack. Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi E-post: henrik.andershed@oru.se Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research Örebro universitet, Sverige 20