Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning

Transkript

1 Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning Målet med kursen är att du ska utveckla ditt vetenskapliga förhållningssätt till medicinsk forskning och klinisk verksamhet. Kursen ska ge utrymme för egna reflektioner så att den som inte tänker forska på egen hand ändå ska få förutsättningar att bli en reflekterande praktiker. Kunskaper Redogöra för grundläggande teorier, principer och begrepp inom den medicinska vetenskapsteorin Färdigheter Identifiera vetenskapsteoretiska problem och argumentationsformer Genomföra en vetenskapsteoretisk analys av ett vetenskapligt och forskningsetiskt problem Förhållningssätt Reflektera över egna och andras vetenskapssyn Uppvisa ett vetenskapligt förhållningssätt Omfattning och uppläggning: Kursen är på en dag som omfattar föreläsningar och gruppövningar samt litteraturstudier och egna reflexioner. Fall för gruppdiskussionerna finns bifogade efter schemat. Kursen ges vid två halvdagar cirka 60 studerande/halvdag. Kursen examineras genom aktivt deltagande. Innehåll: Kursen innehåller vetenskapsteoretiska moment med relevans för medicinsk forskning och klinisk verksamhet. Kurslitteratur: Lynöe, N och Juth, N Medicinska etikens ABZ, Stockholm: Liber, Relevanta artiklar i ABZ: Ad hominem-argumentation, Analogiresonemang, Anomali, Cirkelresonemang, Confounding factor, CUDOSnormer, Deduktion, Experiment, Fakta, Fallibilism, Humoralpatologi, Kvalitativa (och kvantitativa) metoder, Orsaksförklaringar, Placeboeffekt, Positivistiska uppfattningar, Reductio ad absurdum-argument, Vetenskapligt paradigm, Vetenskapsteori, Värdeneutralitet Se vidare Vetenskapsrådets hemsida, se under rubriken Codex. Kursansvariga: Henrik Ahlenius och Niels Lynöe, Medicinsk etik, LIME, KI. henrik.ahlenius@ki.se, niels.lynoe@ki.se

2 : Dag 1 (halvdag). Plats: Petrénsalen, Nobels väg 12B. Grupp: Vetenskapliga paradigm Rast + Grupparbete: Fallet Semmelweis o Lister Plenumdiskussion o sammanfattning Vad förstås vid ett vetenskapligt faktum? + positivism o tyst kunskap Grupparbete: Homeopatisk behandling Plenumdiskussion o sammanfattning : Dag 1 (halvdag). Plats: CMB, Berzelius väg 21. Grupp: Vetenskapliga paradigm Rast + Grupparbete: Fallet Semmelweis o Lister Plenumdiskussion o sammanfattning Vad förstås vid ett vetenskapligt faktum? + positivism o tyst kunskap Grupparbete: Homeopatisk behandling Plenumdiskussion o sammanfattning : Dag 2 (halvdag). Plats: Petrénsalen, Nobels väg 12B. Grupp: Det klinisk-medicinska paradigmet (RCT och placebo) Rast + Grupparbete: Joseph Dietls studie o dr Baums argumentation Plenumdiskussion och sammanfattning : Dag 2 (halvdag). Plats: Petrénsalen, Nobels väg 12B. Grupp: Det klinisk-medicinska paradigmet (RCT och placebo) Rast + Grupparbete: Joseph Dietls studie o dr Baums argumentation Plenumdiskussion och sammanfattning

3 Semmelweis försök Vid Allgemeines Krankenhaus i Wien hade man under åren fört statistik över antalet förlossningar och registrerat hur många kvinnor som avled i samband med förlossningen i så kallad barnsängsfeber. Det fanns två avdelningar: avdelning I där läkarna och de läkarstuderande hade ansvaret, och avdelning 2 där barnmorskorna var ansvariga. Under den aktuella perioden hade kvinnor fött barn på avdelning I varav (9.9%) hade avlidit. På avdelning II hade under samma period kvinnor fött varav 691 (3.4%) hade avlidit. Mortalitetsstatistik Avdelning I Avdelning II Förlossning Död % Förlossning Död % , % 2, % , % 2, % , % 2, % , % 2, % , % 3, % , % 3, % Totalt 20,042 1, % 17, % Läkaren Ignaz Semmelweis var en av de ansvariga för avdelning I och berördes av den höga dödligheten. Han diskuterade en rad olika tänkbara hypoteser som skulle kunna förklara överdödligheten på avdelning I. Semmelweis tog intryck av att hans kollega, Kolletschka efter att ha skurit sig i samband med en obduktion, insjuknade och avled i ett förlopp som liknade de avlidna kvinnornas. Semmelweis fastnade sålunda för hypotesen att det var läkarna och de medicinstuderande som överförde likämnen eller levande organiskt stoff från sina händer till de födande kvinnorna i samband med att de gick från obduktionssalarna till kvinnorna. Semmelweis föreslog att läkare och kandidater skulle tillämpa en speciell tvagning i klorkalkvatten innan man undersökte de födande kvinnorna. Hans chef professor Klein trodde inte på hans hypotes, men lät honom få genomföra studien med början av maj månad Klein var den som hade förordat att läkarna skulle börja dagen på obduktionsavdelningen och först efter detta undersöka de födande kvinnorna. Klein hade också som något nytt förordat att de läkarstuderande skulle vara med på både obduktionerna och undersökningen av de födande kvinnorna. Kleins företrädare hade förordat att studenterna skulle träna sig på lädermodeller. Förlossning Död % Mortalitetsstatistik på avdelning I under 1847 Januari % Februari % Mars % April % Maj % Totalt 2, % (medelvärde) (Handtvätt i klorkalk införs:)

4 Juni % Juli % Augusti % September % Oktober % November % December ,93% Totalt 1, % (medelvärde) 1848 användes också handtvätt, och statistiken för avdelning I var följande: Januari % Februari % Mars % April % Maj % Juni % Juli % Augusti % September % Oktober % November % December % Totalt 3, % (medelvärde) Resultatet av Semmelweis undersökning stötte på mycket kraftig motstånd, i första hand bland kollegor i Wien, men även läkare från Stockholm, Paris, Berlin och Köpenhamn ifrågasatte resultaten när de presenterade När Semmelweis slutade 1849 tillträdde en kollega som var motståndare till Semmelweis procedur och under 1850-talet steg dödligheten så småningom (1855) till samma nivå som då Semmelweis började. -Försök förklara varför resultaten av Semmelweis undersökning inte godtogs omedelbart. -Hur kommer Semmelweis fram till sin hypotes om likämnen? -Hade Semmelweis med sin undersökning bevisat något? I sådana fall vad?

5 Lister Efter introduktionen av anestesin (eter) 1846 skulle man kunna ha antagit att kirurgins status skulle ha ökat. Men möjligheten att genomföra smärtfria operationer, t ex amputation av ben medförde också att antalet operationer steg och därmed också antalet komplikationer t ex sårinfektioner. Dödligheten efter amputation var hög enligt den skotska professorn i kirurgi, Joseph Lister dog sexten ut av 35 patienter under åren På andra lasarett kunde dödligheten vara ännu högre. Under året 1867 introducerade Lister en liten apparat med vilken man kunde spruta ut disinfection lösning i operationsrummet over operationssåret; på detta sätt kunde man förebygga spridningen av patogena bakterier och därmed infektioner i operationssåret. År 1871 sammanstälde Lister resultaten från med de från de senaste åren och fann då att bara sex utav 40 patienter dog. Även om Listers procedur var besvärlig för kirurgerna och andra I operationsrummet blev resultaten av hans jämförelse relativt snabbt accepterade. Living surgery without antiseptic surgery with antiseptic 34 6 Died The pictures show the applied atomizer of antiseptic fluid. Lister s results may be presented in the following way: [Calculating a χ 2 value = 7.67 (df=1) compared with Semmelweis results providing a χ 2 =298 (df=1)] Frågor: 1) Varför blev Listers procedur accepterad relativt snabbt om man jämför motståndet mot Semmelweis handtvättningsprocedur 20 år tidigare? Ange skäl till skillnaderna.