Internationella RCT om socialt arbete
|
|
- Ola Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (Shepherd, 2006)
2 Internationella RCT om socialt arbete (Socialstyrelsen, 2011) Missbruk Barnavård Familjefrågor Äldreomsorg Funktionshinder Ekonomiskt bistånd
3 Svenska kontrollerade studier om socialt arbete Substance abuse Child welfare Other Elderly care Mental Health care Financial assistance
4 Svenska doktorsavhandlingar (Sundell & Stensson, 2010) 500 Antal = Kriminologi Folkhälsovetenskap Omvårdvetenskap Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi
5 Svenska doktorsavhandlingar (Sundell & Stensson, 2010) 500 Kontrollerade 400 5% % 0% 15% 2% 2% <1% 0 Kriminologi Folkhälsovetenskap Omvårdvetenskap Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi
6 958 svenska professorers och docenters förekomst i Web of Science ,7 27,3 Publikationer Att inte publicera sig internationellt hotar den kollegiala granskning som är all vetenskaps grundbult ,6 Kritisk distans till det egna studieobjektet kan försvinna i en konstruerad samstämmighet ,6 3,2 2,0 Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik
7 958 svenska professorers och docenters förekomst i Web of Science Andel som helt saknade publikationer Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik
8 Svenska professorers och docenters förekomst i Web of Science Citeringar Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik
9 Svenska professorers och docenters förekomst i Web of Science Andel som inte citerats av någon Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik
10 Active parenting/aktivt föräldraskap Addiction Severety Index (ASI) Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning på företag Asberger-klass Barn i missbruksmiljöer (BIM) Barn som bevittnat våld (BIV) Barnorienterad familjeterapi (BOF) BAS-klasser Beardslees familjeintervention Bekymringssamtal Brotts-Brytet Brottsofferstöd Cannabisprogram Charlie Children Are People (CAP) Community Parent Education Program (COPE) grupp Community Parent Education Program (COPE) individuell Community Parent Education Program (COPE) tonår Connect Dagverksamhet f unga utan arbete De otroliga åren (Incredible Yerars) Depression in Swedish Adolescent (DISA) Ersta Vändpunkten FamiljeART Familjeförskola/öppen förskola Familjekraft Familjepedagog Familjerådslag Familjeteam Familjeverkstan Fritidsverksamhet för tonåringar Från första början Funktionell familjeterapi (FFT) Föräldrakraft Föräldrastegen Haschavvänjningsprogrammet (HAP) Haschguiden Individuell familjeterapi Öppenvårdsinsat Intensiv hemmabaserad familjeterapi International Child Development Program/Vägledande samspel (ICDP) ser inom Intensivstödjare Junis Kognitiv beteendeterapi (KBT) socialtjänsten Komet mot Komet förstärkt Komet intensiv barn Komet tonår och ungas Konsekvensprogram Kontaktfamilj Kontaktperson psykiska Kriminalitet som livsstil Krisinriktad familjeterapi ohälsa Linus Trappan Lyftet Lösningsinriktat intensivt hemmabaserat (UPP-centrum, familjearbete 2009) (LIHF) Lösningsfokuserad familjeterapi Marte Meo Medling Miljöterapi Mina föräldrar är skilda, Bris Mini Maria Motiverande samtal (MI) Multisystemisk terapi (MST) Nya chansen Nya steg Nyblivna föräldrar Nätverksmöte Nätverksterapi Nätverkslag Positiv Atferd i Lärande Skolmiljö (PALS) Prevention and Relationsship Enhanc ement Program (PREP) Psykosocialt behandlingsarbete Påverkansprogram repulse Rädda barnen Skilda världar Småbarnsliv Social och emotionell träning (SET ) Spädbarnsverksamhet Steg för steg Stegvis Svenska för invandrare (SFI) Systeminriktad familjeterapi Systemisk lösningsfokuserad familjebehandling Svenska kyrkan Teenage Power Program (TAPP) Teiping (kartläggande samtal med barn) Tolvstegsprogrammet Tyresömodellen Tryggve-grupper Unga mammor Ungdomstjänst Ungdomsboende/stödboende Ungdomsstödjare/coach Utbildning för föräldrar med internationellt adopterade barn MIA Vardagsnära Insatser I Tydlig Samverkan (VITS) Vägvalet Örebro preventionsprogram (ÖPP)
11 Programtrohet
12 Aggression Replacement Training i Sverige (Catrine Kaunitz och Anna Strandberg, 2009) Introducerade i Sverige i slutet av 1990-talet Från slutenvård till öppenvård Licensfri Enligt manualen: Gruppverksamhet 3 moduler (sociala färdigheter, ilskekontroll, moraliskt resonerande) 3 lektioner x 10 veckor (minst 20 lektioner totalt) Rollspel Förstärkning och hemuppgifter
13 Förekomst och metodtrohet % % Hade ART Alla 3 moduler 48% 25% I grupp Minst 20 lektioner 9% A-C
14 % Treatment Fidelity i MST (Andrée Löfholm, Eichas & Sundell, subm.) 92 Genomsnittligt värde när ungdomarna inte hade beteendeproblem 2003 (n=7 vid team) 88 MST-avslut (n=3 team) År Genomsnittligt värde när ungdomarna hade beteendeproblem vid MSTavslut
15 Vad ska man göra när det inte finns evidens?
16 VAD GÖRA? 1. Värdera relevant forskning med svagt vetenskapligt stöd 2. Värdera värdet av minimalt relaterad forskning 3. Sök efter insatser som behandlar rätt problematik men som ännu inte har utvärderats 4. Håll klienten informerad och involverad i beslutsfattandet om val av insats (eller val av ingen insats)
17 EFFEKTIV MISSBRUKSBEHANDLING (Williams & Chang, 2000) 21 studier: Mer än ungdomar Med och utan jämförelsegrupp Målgrupp: år (ffa år) Ffa alkohol eller cannabis Öppenvård + slutenvård Resultat av missbruksbehandling: 38% inget missbruk efter 6 månader 32% inget missbruk efter 12månader
18 ÖKAD EFFEKTIVITET NÄR (Williams & Chang, 2000) 1. Behandling ges snabbt efter beslut 2. Aktivt förhindra avhopp från behandling 3. Inkludera hjälp för psykisk ohälsa, skola, fritid, juridik, medicin och familj 4. Familjeterapi ingår i behandlingen 5. Involvera stöd från föräldrar, kamrater 6. Följ upp en tid efter avslutad behandlingen
19 TEORETISK VÄRDERING Inspirerat av THE PARENTING EVALUATION TOOL ( Kvalitetsaspekter 1. Tydlig målgrupp Brittisk databas som värderar föräldrastödsinsatsers kvalitet 2. Välgrundad teori Professionella anmäler insatser som granskas av en panel forskare 3. Adekvat utbildning / implementering 4. Evidens att det är effektivt Varje insats skattas enligt en 5-gradig skala för fyra centrala kvalitetsaspekter
20 MÅLGRUPP Tydlig beskrivning av vilken målgrupp som insatsen vänder sig till En tydlig metod för att rekrytera personer och säkerställa att det är rätt målgrupp. Tydlig beskrivning av förväntat utfall av insatsen, vad insatsen ska uppnå Familjens behov avläses fortlöpande för att avgöra om kompletterande stöd krävs och när andra organisationer ska kontaktas
21 VÄLGRUNDAD TEORI Det finns en tydlig teori för varför insatsen ska leda till förändring Teorin stöds av vetenskapligt publicerad, empirisk forskning Tydlig beskrivning av vilka kunskaper och färdigheter som deltagarna ska lära sig Tydlig metod för hur deltagarnas engagemang ska behållas
22 UTBILDNING Tydliga krav på förkunskaper för de som ska utbildas Tydligt innehåll i utbildningen med format, omfattning och intensitet, samt ackreditering för genomgången utbildning Handledning för att säkra programtrohet som motsvarar hela innehållet och där handledarens nödvändiga kvalifikationer är tydliga Metod för att avläsa programtrohet
23 Delat beslutsfattande
24 Delat beslutsfattande är lämpligt när: Evidensen saknas Evidensen inte är entydig Evidensen inte är applicerbar till alla patienter Det flera insatser som var och en har för- och nackdelar Delat beslutsfattande är INTE lämpligt när: När evidensen tydligt indikerar rätt beslut
25 Delat beslutsfattande (Shared Decision-Making) Ett förhållningssätt för att öka klienters delaktighet Ett samarbete där professionell och klient jämlikt utbyter information och tillsammans tar ställning till olika behandlingsbeslut Den professionelles roll: ge kunskap om evidensbaserade behandlingsmetoder, att förklara deras för- och nackdelar och att uppmuntra klienten att ta aktiv del i besluten kring insatser Klienten roll: bidra med sina erfarenheter av att leva med problem och att beskriva behov, preferenser och värderingar. Primärt en demokratisk rättighet
26 Fyra centrala delar Etablera samarbete Människor har rätt att involveras i beslut om insatser som rör dem själva. Och människor fattar bäst beslut när de har information, får synpunkter från andra och kan överväga i lugn o ro om alternativen. Utbyt information Klienten beskriver sina erfarenheter av andra insatser, sina värderingar och önskemål. Tjänstemannen berättar om vilka insatser som finns och deras för- och nackdelar. Värdera alternativen Tillsammans vägs den tillgängliga informationen samman. Fatta ett beslut Processen fram till beslutet är delat men det är klienten som väljer (med vissa undantag)
27 Stöd till socialsekreterare Före 1. Inse att ett behov existerar och / eller att ett beslut kan fattas. 2. Berätta att det finns mer än ett sätt att ge hjälp. 3. Identifiera idéer och förväntningar. 4. Diskutera oro och bekymmer om beslutet. 5. Ta reda på hur personen vill ha dig involverad i beslutet. 6. Ta reda på om personen vill ha andra aktörer delaktiga i beslutet. Du kan fundera över vad som är viktigt för dig och fatta ett beslut. Det kan finnas flera alternativ för dig att hantera denna situation. Hur ser du på att hantera den här situationen? Vad oroar dig mest för det här beslutet? Är detta ett beslut som du vill ta själv eller vill du ha lite hjälp av mig? Av någon annan? Vill du ha vänner eller familj med för att hjälpa dig tänka eller besluta? Vem? Hur vill du ha dem engagerade?
28 Under 7. Respektera personens tempo och inställningar till din hjälp. 8. Undersök hur personen vill få information. 9. Kontrollera att personen förstår informationen. 10. Klargör steg och använd verktyg för att hjälpa fatta ett beslut. 11. Identifiera alternativ. 12. Vilka för- och nackdelar finns med varje alternativ. 13. Erbjuda möjligheter att ställa frågor. 14. Indikera behovet att besluta eller skjuta upp beslutet. Du sa att du ville besluta själv. Låt mig veta om och hur jag kan hjälpa till. Jag vill kolla att det är okej? Hur vill du få information? Prata om det med mig eller någon annan? Läsa? Titta på en video? Internet? Låt oss tala om vad du fick reda på [vårt samtal, din läsning, video...] Vi kan gå igenom det här tillsammans, steg-för-steg Vi kan göra en lista över alla sätt att hantera denna situation (problemet) Vad skulle hända om du valde det här alternativet? Vilka frågor har du? Det är dags att fatta beslut om vad som bör göras. Men du måste inte bestämma dig just nu. Du kan tänka på saken en stund.
29 Efter 15. Repetera och gå igenom beslutet Du beslutade att... Hur gick det? Hur känns det?
30 Stöd till klienten Att använda din röst betyder att säga vad som är viktigt för dig. 1. Förbered dig innan du ser din handläggare. Skriv ner saker. Vad vill du prata om? Vilka frågor har du? Vilka är dina mål med din behandling? 2. Berätta vad som är viktigast för dig. Besvara frågor ärligt. Det hjälper dem att förstå och respektera det som är viktigt för dig. 3. Lyssna på andra. Vänner, familj, kollegor och handläggare kan ha information eller idéer som är till hjälp för dig. 4. Fråga efter förklaringar eller mer information. Ställ frågor för att få den information du behöver. När en handläggare rekommenderar något be dem förklara varför det är det rätta för dig. Vilka är fördelarna? Vilka är nackdelarna? Fortsätt fråga tills du förstår informationen eller rekommendationen.
31 5. Kom ihåg vad som sades. Vissa människor tycker att det är bra att skriva ner vad som sägs eller att spela in samtalet. Andra föredrar att ha någon med dem när de pratar med sin handläggare. Du kan också be om skriftliga instruktioner. 6. Tala om för din handläggare vad du håller med om och vad du inte håller med om. Undersök om det finns alternativ som passar dina önskemål och respektera vad handläggaren kan och inte kan göra. 7. Följ upp Om du säger att du ska göra något, gör det. Om du inte kan följa upp som utlovat, vara ärlig och förklara varför. Om din handläggare säger att han eller hon kommer att göra något, förvänta dig att det sker. Om inte förtjänar du en ärlig förklaring. Om du har nya frågor, ring eller maila din handläggare. Om det blir värre, ring eller maila din handläggare.
32 The 9-item Shared Decision Making Questionnaire 1. Min utredare gjorde klart att ett beslut måste fattas 2. Min utredare ville veta exakt hur jag ville bli involverad i beslutsfattandet 3. Min utredare berättade att det finns olika insatser för att behandla mitt problem 4. Min utredare förklarade för- och nackdelar med olika insatser 5. Min utredare fick mig att förstå all information 6. Min utredare frågade mig om vilken insats jag föredrar 7. Min utredare och jag gick noggrant igenom de olika insatserna 8. Min utredare och jag valde en insats tillsammans 9. Min utredare och jag kom överens om hur vi skulle fortsätta
33 .SE
34 Till sist Förändring tar tid
35 Tack för ordet
Tidiga insatser för familjer
Nordens Barn Köpenhamn den 15 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 20-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar
Läs merProgram i Linköping. Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande
Program i Linköping Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande Från första början Småbarnsliv COPE Nya Steg TonårsCOPE 0-18 månader 1 3 år 3-12 år 12-14 år 13-18 år Komet 3 11 år ÖPP 13-15 år Active Parenting
Läs merHur hittar vi i kunskapsdjungeln?
Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? 1 Active parenting/aktivt föräldraskap Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning
Läs merTidiga insatser för familjer
Torshávn 27 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Tidiga insatser för familjer 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter
Läs merKonsten att vända en atlantångare
Konsten att vända en atlantångare Om att evidensbasera socialt arbete i Sverige Knut Sundell Socialtjänsten på 1990-talet Tveksamt om man kan tala om metoder i socialt arbete (Bergmark 1993) 10 bedömningsmetoder
Läs merSocialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga. En nationell inventering av metoder
Socialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga En nationell inventering av metoder Artikelnr 2009-126-145 Tryck Edita Västra Aros, Västerås, maj 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag
Läs merMETOD PÅ. Viktiga principer. Evidensbaserad praktik. Ineffektiva eller skadliga metoder. EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Knut Sundell
RÄTT METOD PÅ RÄTT SÄTT Knut Sundell Ineffektiva eller skadliga metoder 1. Attachment-terapi (holding och rebirthing). Nedläggning / kontrolltagning / Dörrning 3. D.A.R.E / Våga. Scared straight 5. Boot
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Sakkunniggrupp Pia Enebrink docent i psykologi, Karolinska Institutet Staffan Jansson professor i barn- och ungdomsmedicin, Uppsala universitet Ulf
Läs merBehöver vi checklistor och instrument?
Behöver vi checklistor och instrument? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research www.oru.se/jps/caps Örebro universitet,
Läs merEn rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Läs merVilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tonårsplaceringar på grund av beteende Utfall Placerade Pojkar Övriga pojkar Placerade
Läs merBarnuppdraget Delrapport 1
Barnuppdraget Delrapport 1 Socialtjänstens öppenvård för barn och unga Dnr 701-7186-06 Trygghetslarm inom äldre- och handikappomsorgen Barnuppdraget Delrapport 1 Socialtjänstens Öppenvård För barn och
Läs merSkolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
Läs merEFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?
EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD
Läs merEvidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell
Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte Knut Sundell Låga betyg och risker för ogynnsam utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010) Alla födda 1972 1981 - ca 930 000
Läs merParcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem
Parcer AB Förstärkt familjehemsvård Behandling i förstärkt familjehem Vad kan Parcer AB erbjuda? Traditionellt förstärkt familjehemsvård Dvs placering i familjehem med stärkt stöd och handledning till
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merFöräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Läs merSamhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Läs merPsykosociala metoder och stöd
Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade
Läs merKAPITEL 7 program som används i sverige
7. Program som används i Sverige Det finns flera rapporter som undersöker i vilken utsträckning kommuner och landsting erbjuder insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Av särskilt intresse
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merBogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov
Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov Bogruppen Öppenvård Bogruppen Öppenvård erbjuder psykiatrisk bedömning, behandling och stöd till klienter inom Bogruppen samt mot andra
Läs merSamhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Läs merSvensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning
Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning Martin Karlberg Evidens Evidensbaserade metoder handlar om metoder som har visat sig vara effektiva i kontrollerade studier. Evidensbaserad praktik
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merFöräldrastöd i Skåne Metoder och spridning
Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Föräldrastöd i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Jenny Neikell Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsavdelningen
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merVFU utbildning i samverkan
VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merRapporten kan beställas från FoU Södertörn Doktorsvägen 2 147 30 Tumba Tel: 08-530 621 80 Fax: 08-530 621 81 E-post: info@fou-sodertorn.
Insatser inom socialtjänstens öppna barn- och ungdomsvård Bilaga 2. Insatsformer uppdelade på kommunerna Francesca Östberg FoU Södertörns skriftserie nr 139/15 1 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet
Läs merEvidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
Läs merIntensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren
Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling
Läs merMultifunC. Strukturerad vård i tre delar
MultifunC Strukturerad vård i tre delar Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö, MultifunC, är en unik behandlingsmodell för flickor och pojkar i åldrarna 14 18 år med allvarliga beteendeproblem
Läs merMultisystemisk terapi (MST)
Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30
Läs merCHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Läs merParcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem.
Parcer AB www.parcer.se Förstärkt familjehemsvård Behandling i förstärkt familjehem Vad kan Parcer AB erbjuda? Traditionellt förstärkt familjehemsvård Dvs placering i familjehem med stärkt stöd och handledning
Läs merOm vård- och omsorgstagares delaktighet
Om vård- och omsorgstagares delaktighet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Läs merPREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER
PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER Annemi Skerfving FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa/karolinska Institutet annemi.skerfving@ki.se Beardslees familjeintervention 5-6 samtal
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga En kartläggning av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar i Skåne län
Öppenvårdsinsatser för barn och unga En kartläggning av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar i Skåne län Sociala frågor Lena Bohgard & Janka Fosstveit 2 Titel: Utgiven av: Författare:
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merKunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04
Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga
Läs merUTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER
UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i
Läs merIKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem
IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merDaglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år
Christer Åkerlund Vilka kort- och långsiktiga behandlingsinsatser skall erbjudas och av vem? Hur ser evidensen ut för olika behandlingsmodeller. Hur fungerar haschavvänjningsprogrammet, HAP? Hur kan samarbetet
Läs merVarmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser
Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser Seminariet innehåll: Presentation av Fältgruppens verksamhet Presentation av Beroendecentrum ungs verksamhet Fallbeskrivning Frågestund
Läs merAtt anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete
Att anmäla oro - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete sofia.enell@lnu.se Institutionen för socialt arbete Julia, 16 år (14 år vid placering) Alltså jag hade ju
Läs merHur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?
Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? H ENRIK ANDERSHED P R O F E S S O R I P S Y K O L O G I, D O C E N T I K R I M I N O L O G I Ö R E B R O U N I V E R S I T E T Tre frågor Hur kan
Läs merBarn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder
Läs merMedlevarskap, utan vinstintresse sedan 1978!
Medlevarskap, utan vinstintresse sedan 1978! Älgeredskollektivet Tack vare medlevarskapet kan vi, trots ett lågt dygnspris, ha mycket aktiviteter och ändå ha en hög personaltäthet. Medlevarskap sedan 1978
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merFärdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Läs merViktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)
Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merKurser föreläsningar & konferenser
Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete
Läs merE-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området
1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &
Läs merART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland
ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella
Läs merMST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem
MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merForskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013
Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta
Läs merBemötande vid svåra beteendeproblem.
Bemötande vid svåra beteendeproblem Jonas.koskitalo@psykologpartners.se www.psykologpartners.se Psykologpartners Konsultföretag specialiserad på evidensbaserade psykologi, främst tillämpad beteendeanalys
Läs merMTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv
MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk
Läs merMetod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se
Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om
Läs merFöräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år
Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans
Läs merStöd till anhöriga och närstående
Stöd till anhöriga och närstående Enheten för alkohol-, spel- och drogproblem Pia Björklund och Mattias Boije, Socionomer, Behandlingsgruppen för drogproblem Hisingen Några citat från deltagare i våra
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merFöräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang
Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merFörvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens redovisning
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen Tjänsteutlåtande Dnr 1.2.1.-675/2013 Sida 1 (5) 2013-11-04 Redovisning av öppenvården inom IoFavdelningen barn- och ungdom Förvaltningens
Läs merFöräldrastöd i samverkan
Föräldrastöd i samverkan Johanna Ahnquist & Elsa Rudsby Strandberg Avd. för barns och äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut Upplägg Introduktion till nationella föräldrastödsstrategin Är föräldrastödsprogram
Läs merFramgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten
Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 februari 2011 TALARE Örebro universitet Umeå kommun Jan Brännström Jan Hjelte Uppsala
Läs merSammanfattning 2014:8
Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merInformation till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå
Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och
Läs merFöräldrastöd är det värt pengarna?
Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?
Läs merRapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merFamiljeinriktade insatser Familjeprogram
Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:
Läs merInformation om ledarskapskursen Personligt ledarskap
2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk
Läs merDelrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap?
Liv Nilhede Metodgarant, IHF Socionom KBT-terapeut, steg 1 Utbildningar i FFT, MI, ACT, Marte Meo, lösningsfokuserat behandlingsarbete INOM Konsult, handledning och utbildning Projektledare för Humana/INOM:s
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merDemolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation
Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David
Läs merAnsökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNG DOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-05-28 Handläggare: Katarina Höök Telefon: 08-508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-06-14 Ansökan hos Socialstyrelsen
Läs merStöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen
Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten Individ- och familjeomsorgen Föräldrar är barns viktigaste skyddsfaktor, det vet vi och det säger forskning som gjorts om föräldraskap. I alla
Läs merKompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011
Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser
Läs merSamtal om tobak i skolan
Samtal om tobak i skolan Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Sotis-manualen Metoden i Samtalet om tobak (SOTIS) i skolan togs fram för att stödja, strukturera och effektivisera dialogen kring
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merCamilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet
Camilla Nystrand, hälsoekonom Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet Forskningsområde CHAP Barns hälsa och föräldraskap Utveckla, implementera och
Läs merCV Embréus Socionomkonsult
CV Embréus Socionomkonsult * Utbildning i Signs-of-Safety, en lösningsfokuserad och säkerhetsinriktad utredningsmetod i barn- och ungdomsärenden * Handledning utifrån systemisk och lösningsfokuserat grund
Läs merSocialtjänstens arbete med unga som begår brott
Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende
Läs mer52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se
52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska
Läs merSociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter
Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter Innehållsförteckning Inledning och Beskrivning av sociala tjänster 2 Gruppverksamhet Myran 3 Gruppverksamhet Gnistan 3 Gruppverksamhet Skilda världar
Läs mer