Öppenvårdsinsatser för barn och unga En kartläggning av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar i Skåne län

Transkript

1 Öppenvårdsinsatser för barn och unga En kartläggning av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar i Skåne län Sociala frågor Lena Bohgard & Janka Fosstveit

2 2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Öppenvårdsinsatser för barn och unga En kartläggning av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne Län Lena Bohgard Janka Fosstveit Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnadsavdelningen MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Copyright: Upplaga: Länsstyrelsen i Skåne län 100 ex ISBN: Layout: Tryckt: Länsstyrelsen I Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Tryckningsår: 2007 Omslagsbild: Microsoft Office Online

3 3 1. Bakgrund och syfte Länsstyrelserna har i regleringsbrev för åren 2006/2007 fått regeringens uppdrag att särskilt utöva strukturerad tillsyn av samtliga enskilda och offentliga verksamheter där barn och unga ges insatser av socialtjänsten. Tonvikten ska ligga på kvalitet och säkerhet samt att brister ska åtgärdas. Syftet med denna kartläggning är att få en överblick över vilka öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar som finns i Skåne län. Kartläggningen ska sedan vara ett underlag för planering av länsstyrelsens framtida tillsyn. 2. Metod och urval Länsstyrelsen i Skåne län har gjort en kartläggning över vilka öppenvårdinsatser som finns för barn och unga i Skånes 33 kommuner, där Malmö kommun består av 10 stadsdelar med egna politiska nämnder och egen förvaltning. Kartläggningen har gjorts genom en enkät som kommunerna besvarat under våren och sommaren Enkätformulären har tagits fram av en nationell arbetsgrupp. En sammanställning av enkätsvaren presenteras i denna rapport. Den bygger på de befintliga insatserna vid tidpunkten för enkäten. Länsstyrelsen har även gjort en fördjupning i fyra slumpmässigt utvalda kommuner resp. stadsdelar för att belysa några öppenvårdsverksamheter närmare. 3. Begrepp och definitioner Enkätens kategorisering av olika former av öppenvård bygger på Öppenvårdens former, Socialstyrelsens nationella kartläggning av öppna insatser i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Följande kategorier av öppenvårdsformer har använts i den nationella kartläggningen: Programverksamhet Insats som syftar till att påverka barnets/ den unges eller familjens kunskaper färdighet och/eller beteenden genom ett på förhand framtaget program. Insatsen ges inom en avgränsad tid och bestämt antal timmar t.ex. Verksamhet för barn/unga med missbrukande föräldrar. Riktad dagverksamhet Insatsform som syftar till att påverka barnets/den unges eller familjens livssituation genom en strukturerad verksamhet under längre tid. Insatsen ges utanför hemmet på särskild plats men en täthet av flera dagar i veckan. Verksamheten kan vara alternativ till ordinarie sammanhang inom exempelvis förskola/skola eller arbetsmarknad.

4 4 Socialpedagogisk insats Insatsform som syftar till att påverka barnet/den unges och/eller familjens situation genom att pedagogiskt använda aktiviteter och upplevelser i vardagen. Insatsen varierar i intensitet och varaktighet, t.ex. familjepedagogiska insatser i hemmet. Skolsociala insatser Insatsform som syftar till att genom förstärkt stöd i skolsituationen och samarbete med hemmet möjliggöra för barnet/ungdomen att alltjämt vara integrerad i ordinarie skola. Insatsen varierar i intensitet och varaktighet. Kvalificerat nätverksarbete Insatsformen syftar till att påverka barnet/den unges livssituation och/eller beteenden genom att mobilisera och/eller intervenera i ett stödjande nät av personer bland släkt, vänner och professionella kring barnet/den unge. Insatsen varierar i omfattning och varaktighet. Hit räknas t.ex. Multisystemisk terapi (MST) som innebär att en arbetsgrupp arbetar under en begränsad tid med att åstadkomma förändringar i samliga delar av barnets/den unges omgivning där problemen uppstår. MST är manualbaserat. Enskilt samtalsstöd Insatsform som syftar till att stödja barnet/den unge och/eller familjen genom enskilda samtal av rådgivande eller behandlande karaktär. Insatsen kan variera i täthet och varaktighet. Denna form av öppenvård finns inte med i enkäten men är förmodligen den öppenvårdsform som alla kommuner och stadsdelar i Malmö kan erbjuda. 4. Redovisning av enkätsvaren Av de öppenvårdsinsatser som redovisats i enkäten är programverksamheter och socialpedagogisk insats de vanligaste. Av programverksamheterna är ART den vanligast förekommande. Riktad daglig verksamhet finns i 14 kommuner och i tre Malmöstadsdelar. Kvalificerat nätverksarbete finns i elva kommuner och fem stadsdelar i Malmö. Den oftast förekommande verksamheten är någon form av MST. Många kommuner och stadsdelar har ingen sådan verksamhet i egen regi utan köper tjänster av andra kommuner eller entreprenörer. Den minst förkommande formen av öppenvård enligt enkäten är skolsocialinsats som finns i tio kommuner och i fem av Malmös stadsdelar.

5 5 Bistånd eller service Alla former av öppenvård erbjuds både som bistånd och service. Det är framförallt programverksamheter som i de flesta kommuner erbjuds både som bistånd och service. I vissa kommuner erbjuds viss öppenvårdsverksamhet enbart som bistånd och i vissa enbart som service. Antal öppenvårdsinsatser i Skåne län år Kvalificerat nätverksarbete Socialpedagogisk insats Programverksamhet Skolsocial insats Riktad dagverksamhet 5. Fördjupning För att levandegöra öppenvårdens former och konkretisera innehållet i delar av öppenvården har Länsstyrelsen i Skåne län valt att göra en mer ingående beskrivning av hur öppenvården i praktiken kan se ut i fyra kommuner, en medelstor, en Malmöstadsdel och två små kommuner.

6 Lunds kommun Lunds kommun har drygt innevånare. Enligt enkäten finns åtta programverksamheter, två former av riktad daglig verksamhet och tre former av socialpedagogisk insats i kommunen. En del av öppenvårdsinsatserna i Lunds kommun är samlade i en enhet, Familjeenheten. De vänder sig till familjer med barn och ungdomar upp till 20 år. Familjeenheten har ca.100 familjer i olika insatser. På familjeenheten arbetar familjebehandlare med långvarig erfarenhet av arbete med barn, ungdomar och vuxna. Familjebehandlarna arbetar oftast parvis och utgår primärt från familjens egna mål med behandlingen. Dess kärnverksamhet består av lösningsfokuserade samtal i individuell form. De erbjuder även gruppverksamheter som föräldrautvecklingsprogram samt ett öppenvårdsprogram som kallas LIHF, Lösningsfokuserad Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. LIHF är en intensiv insats som berör många aspekter av den unges/barnets och familjens liv. Det är ett strukturerat program där nätverket runt familjen involveras. Insatsen pågår vanligtvis i sex månader och man arbetar med en familj i taget. Hasslanda är en öppenvårdsinsats med tio platser för ungdomar mellan 16 och 20 år som p.g.a. sociala problem inte kan fortsätta sin ordinarie skolgång och inte har möjlighet till annan sysselsättning. På Hasslanda är man måndag-fredag och deltar i olika sysselsättningar. Behandlingsarbetet är inriktat på praktik, skolgång, fritid och familjesamtal. Steget är en öppenvårdsinsats för ungdomar mellan 10 och 21 år som behöver individuellt anpassat stöd. I Steget finns sex heltidsanställda som arbetar med ca. 60 ungdomar. Ungdomarna arbetar mot sina individuella mål genom samtal, stöd och motivation. I Steget erbjuds man också deltagande i ART-grupp, Aggression Replacement Training. I Lunds kommun finns åtta former av programverksamheter. Gruppverksamheterna har olika inriktningar: Flaskposten som funnits sedan 1995 riktar sig till barn och ungdomar som lever i en familj där det förekommer missbruksproblem hos någon vuxen i familjen. Verksamheten har vuxit och de senaste åren deltar ca. 50 barn per år i Flaskpostens verksamhet. Imbus har funnits i ca. tio år och riktar sig till barn och ungdomar som lever i en familj där det förekommer psykosociala problem eller psykisk

7 7 ohälsa hos någon familjemedlem. Varje år deltar ca. tolv barn i Imbus gruppverksamhet. Lysmasken riktar sig till barn eller tonåringar som upplevt våld, hot och bråk i familjen. För att delta i gruppverksamheten måste den unge först ha haft en individuell kontakt med någon av ledarna för verksamheten. Gungbrädan riktar sig till barn och ungdomar med föräldrar som skilt sig. I Gungbrädans verksamhet delar ca. 12 barn per år. Sedan ett par år tillbaka finns också gruppverksamhet för barn i familjehemsvård, ca tio barn har hitintills deltagit i denna gruppverksamhet. Under programverksamheter finns också föräldrautvecklingsprogram som Komet och Cope Bjuvs kommun I Bjuvs kommun bor drygt invånare. Vid tillfället för länsstyrelsens enkät hade Bjuvs kommun tre olika öppenvårdsverksamheter: programverksamhet, socialpedagogisk insats och skolsocial insats. Programverksamheten och den socialpedagogiska insatsen är sedan år 2006 organiserade under barn- och utbildningsnämnden. I kommunens öppenvårdsverksamhet ingår s.k. hempedagog, stödsamtal samt ART-utbildning för enskilda eller i grupp. I november år 2006 har Bjuvs kommun öppnat en familjecentral. I dagsläget finns inga utvärderingar gjorda som visar verksamheternas effekt på den enskilde. Nämnden har genom anmälningar och ansökningar från olika håll lagt märke till att det skett en ökning av barn och ungdomar som hade svårigheter att hantera sina aggressioner. Kommunen beslutade en satsning på ART-utbildningar. Uppskattningsvis deltar ca. 20 barn resp. ungdomar i enskild ART-utbildning inom socialtjänsten per år. Den riktar sig framförallt till tonåringar, både flickor och pojkar. Enligt uppgift är det övervägande pojkar som deltar i verksamheten. Under de senaste tre åren har nämnden observerat att problematiken har gått ner i åldrarna. Därför har man haft en ART-utbildning i grupp riktad till elever i årskurs sex. ART-utbildningen har ett tydligt program med tydliga riktlinjer. Utbildningarna för enskilda genomförs av socialsekreterare med vidareutbildning i ART, medan grupperna hålls av ungdomssekreterare eller skolkuratorer med vidareutbildning inom området. För varje deltagare, som får ART-utbildning som beviljat bistånd, görs en individuell plan. Gruppdeltagarna träffas en gång/vecka, medan deltagarna i de enskilda ART-utbildningar träffas en gång/varannan vecka.

8 8 Däremellan får de hemläxor och uppgifter. Efter sex samtal brukar insatsen vara avslutad. Hempedagoginsatsen är baserad på lång beprövad erfarenhet. Insatsen nyttjas av ca. tio familjer per år. Vid tillfället för enkäten hade Bjuvs kommun en halvtidsanställd med viss vidareutbildning inom familjeterapi och missbruk, som verkställde insatsen. Innan hemma-hos-insatsen påbörjas, skrivs en individuell plan innehållande målsättningar för varje familj. Hur ofta insatsen utförs är beroende på familjens behov. Efter sex månader omprövas insatsen och kan då förlängas om målsättningen inte är uppnådd. Stödsamtal är en öppenvårdsinsats som funnits sedan länge. Den beviljas som bistånd och genomförs av socialsekreterare Malmö Stad Kirseberg Hela Malmö Stad har ca invånare. Av dessa bor drygt i stadsdelen Kirseberg. Enligt enkätsvaret har barn och ungdomar i Kirseberg tillgång till nio olika programverksamheter, tre olika socialpedagogiska insatser, en skolsocial insats, en öppenvårdsinsats i annan form samt två olika insatser med kvalificerat nätverksarbete. Många av dessa insatser erbjuds i samarbete med de andra stadsdelarna i Malmö och är inte organiserade under Stadsdelsförvaltningen Kirseberg. En del av verksamheterna har funnits sedan början på 1990-talet såsom kontaktpersoner, boendestödjare, föräldrautbildning och skolsocial insats, medan andra insatser har tillkommit från 2002 och framåt. Kirsebergsgruppen är en av stadsdelens egna verksamheter och erbjuder stödsamtal, rådgivning och öppenvårdsbehandling till barn och ungdomar upp till 20 år och deras familjer. Den började som ett projekt, som delvis finansierades av länsstyrelsen. År 2004 blev projektet permanent. Under projekttiden har det gjorts regelbundna uppföljningar och utvärderingar. Antalet familjer som deltar i Kirsebergsgruppen har under åren ökat stadigt och ligger vid halvårsskiftet 2007 på 30 familjer. Kirsebergsgruppen startades eftersom det fanns en stor efterfrågan på insatser på hemmaplan, som SDF Kirseberg tidigare försökte att tillgodose genom att köpa insatser utifrån. Detta ledde till att väntetiderna kunde bli långa. Kirsebergsgruppen riktar sig till familjer med barn mellan 0-20 år. Familjerna kan söka sig dit på egen hand eller få insatsen som bistånd. Kirsebergsgruppen erbjuder familjebehandling enligt Marte Meo och barngruppsverksamhet. Insatserna utformas efter de individuella behoven. Behandlingen utförs av socialpedagoger med vidareutbildning i Marte Meo och CAP (Children Are People too). Man arbetar lösningsfokuserat och utför ett intensivt hem- och familjearbete under tre till sex månader. Kirsebergsgruppen har egna lokaler, men

9 9 vissa delar av behandlingen förläggs till familjernas hem, barnens skola eller till socialförvaltningen. Sedan år 2006 har Kirseberg en s.k. ungdomscoach. Insatsen kan likställas med en kvalificerad kontaktperson. Ungdomscoachen har ca. 20 ärenden/år och riktar sig till ungdomar mellan 13 och 18 år som befinner sig i riskzon för kriminalitet och missbruk. Ungdomscoachen är en socionom som träffar ungdomarna regelbundet under tre till sex månader. Han bedriver även uppsökande verksamhet på skolor, fritidsgårdar m.m. Insatsen beviljas ofta i samband med familjebehandling. I Kirseberg finns nio olika program- resp. gruppverksamheter med följande inriktningar: UngArt erbjuder ART-grupper för barn och ungdomar. Tussilago är ett stöd- och utbildningsprogram för barn som lever/har levt i olika former av utsatta livsvillkor som exempelvis familjer med mycket bråk, kaos, isolering, våld, missbruk, depression eller psykisk sjukdom. Programmet utgår från CAP-modellen. ALMA har gruppverksamhet för barn som lever med psykiskt sjuka föräldrar. ALMA riktar sig till barn upp till sex år samt deras föräldrar och gravida kvinnor med psykisk ohälsa. Barn och unga som har bevittnat våld har möjlighet att vända sig till Kriscentrum för kvinnor och barn. I verksamheten ingår skyddat boende, öppen mottagning och jourtelefon. Det finns möjlighet att delta i grupper för kvinnor och barn/ungdomar. Maria Malmö vänder sig till ungdomar upp till 25 år som behöver hjälp med att bli fria från sitt alkohol- eller narkotikamissbruk. Man erbjuder de unga och deras anhöriga kostnadsfri information, rådgivning och behandling. Deltagarna kan vara anonyma. Vägvalet är ett öppenvårdsprogram för ungdomar med kriminell livsstil. Avsikten med programmet är att få ungdomarna att upphöra med kriminalitet. Målgruppen är ungdomar i åldern år som blivit dömda till vård inom socialtjänsten. Även ungdomarnas föräldrar engageras genom medverkan i föräldragrupper. COPE, The Community Parent Education Program, är en föräldrautbildning i grupp där upp till 30 föräldrar delar med sig av sina

10 10 erfarenheter och kunskaper. Barn-COPE är ett föräldrautbildningsprogram för dem som har barn i åldern 3-12 år och Tonårs-COPE är ett föräldrautbildningsprogram för dem som har ungdomar i åldern år och tycker att de behöver hjälp med sitt föräldraskap Örkelljunga Örkelljunga har ca 9500 innevånare. I kommunen finns två programverksamheter för barn: Pratbubblan, som är en gruppverksamhet för barn i familjer som har eller har haft känslomässiga sjukdomar, barn som lever i familjer där någon missbrukar, mår psykiskt dåligt eller upplevt våld. Pratbubblans verksamhet pågår kontinuerligt med 5-6 deltagare per termin. Pusselbiten, är en samtalsgrupp för barn med erfarenhet av separationer och/eller konfliktfyllda relationer. För föräldrar finns också två programverksamheter: Bättre föräldraskap Tonår, är ett föräldrautvecklingsprogram som erbjuds föräldrar i gupp som har tonåringar år gamla. Gruppdeltagarna träffas 13 gånger tre timmar per tillfälle. De otroliga åren, är ett föräldraprogram för föräldrar med barn i åldern 3-8 år. Programmet syftar till att minska barns negativa och trotsiga beteenden, öka föräldrars positiva uppfostringsstrategier, öka barns sociala kompetens, öka barns sociala kontakter med positiva jämnåriga samt öka samarbetet mellan föräldrar och skola. Föräldraprogrammet omfattar minst tolv gruppträffar och äger rum en gång per vecka. Varje gruppträff är två timmar och 30 minuter. Behövs det fler träffar kan det planeras in utifrån gruppens behov. Vid varje utbildningstillfälle deltar föräldrar. I Örkelljunga finns också i samarbete med utbildningsförvaltningen en familjeförskola en förmiddag i veckan. Den vänder sig till föräldrar med barn i åldern 0-5 som är i behov av extra stöd i föräldrarollen. Där kan man t.ex. få hjälp av en Marte Meo terapeut som arbetar med samspelet mellan barn och föräldrar.

11 11 6. Avslutande kommentarer/bedömningar Länsstyrelsen har i denna kartläggning och efter samtal med kommuner i olika sammanhang kommit fram till att det finns ett brett utbud av öppenvårdsverksamheter i Skåne län. Det finns en skillnad mellan stora och små kommuner när det gäller utbudet av öppenvårdsinsatser, oftast har de små kommunerna färre erbjudanden. Det är vanligt att olika insatser inom öppenvården kombineras för att kunna tillgodose hela familjens behov. De kommuner och stadsdelar som av olika anledningar inte bedriver efterfrågade verksamheter i egen regi försöker i största möjliga mån att tillgodose behoven genom att köpa tjänster av andra kommuner eller entreprenörer eller att sluta sig samman med andra kommuner eller stadsdelar för att bedriva en gemensam verksamhet. Att erbjuda öppenvård som service eller bistånd har varit föremål för en rapport från FoU i Väst (Serviceinsatser inom socialtjänsten - perspektiv, inriktning och utsatta barns skydd; FoU-Rapport 5:2007). Rapporten konstaterar att det sker en förändring i hela landet mot att i ökad utsträckning erbjuda stödinsatser som service. En fråga som lyfts fram i FoU:s rapport är hur barnskydds- och rättsäkerhetsaspekterna hanteras när insatserna görs mer tillgängliga. Serviceinsatser omfattas inte av dokumentationsskyldigheten enligt 11 kap. 5 socialtjänstlagen, vilket kan innebära svårigheter att följa upp effekten av insatsen. I FoU-Rapporten påpekas vidare att serviceinriktningen balanserar mellan de två krav som präglar socialtjänsten, att träda till skydd och att komma med erbjudanden.

12 Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ Epost