Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning

Transkript

1 Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink Redovisning

2 Initiativ från FOU Välfärd, Gävleborg Figur 1. Projektets olikasteg. Barn- och ungdomsprojektet Uppföljning: Kartläggning, enklaresambandstudier, utfallsstudier avklientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Aktualiserings av vemochavvilken orsak? Vilka ärendensom utreds eller inte? Det långsiktiga Orsaktill åtgärd Typavutredning, BBIC, traditionell utredning Typavinsats Mål medinsats Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar Syftet med projektet är att öka kunskapen om de barn och unga som aktualiseras till kommunernas socialtjänster i Gävleborgs län. 2

3 Aktualiserings- och bakgrundskoder (1) Aktualiseringstyp * - Ansökan - Anmälan - Yttrande - Överflyttning Barnet/den unge * - Födelseår/personnr - Kön Familjesituation (förälder) ** - Ensamstående med barn - Gifta/sammanboende m. barn - Eget boende Aktualiserat från * - Den enskilde/sökande - Förälder/vårdnadshavare - Anhörig - Annan privatperson (anonym el. angiven) - Förskola - Skola - Hälso- och sjukvård - Socialtjänsten (ex. officio) - Polisen - Åklagare/domstol - Annan kommun - Övrigt (arbetsgivare, organisationer m.m) * Hög tillförlitlighet ** Lägre tillförlitlighet 3

4 Aktualiserings- och bakgrundskoder (2) Aktualiseringsskäl (vid anmälan) ** - Psykisk ohälsa hos barnet - Beteendeproblem - Skolproblem - Relationsproblem - Förseelse - Egen kriminalitet - Eget missbruk - Omsorgssvikt - Utsatt för övergrepp - Våld i familjen Social utredning eller ej * - Beslut om att inleda utredning - Beslut om att ej inleda utredning Utgångspunkten var: Hur beskrivs barnets situation? Ett tydligt barnperspektiv. * Hög tillförlitlighet ** Lägre tillförlitlighet 4

5 Aktualiseringar till socialtjänsten, perioden Kommuner: Sandviken, Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Ockelbo, Nordanstig (ej Hofors) Datamaterialet omfattas, vid dagens datum, av aktualiseringar till socialtjänsten, i nio kommuner över tre år. Barn/ungdom 0 20 år. Alla länets socialtjänster registrerar inkomna aktualiseringar enligt samma mall. Gemensamma bakgrundsvariabler och aktualiseringskoder Datamaterialet består av rapporter från socialtjänsternas verksamhetssystem (individbaserat material): 1) statistikrapport från verksamhetssystem 2) excelark viss manuell justering 3) SPSS sammanställning och analys Rapporter sammanställs varje halv- och helår. 5

6 Antal aktualiseringar

7 Utveckling antal aktualiseringar kommuner 2008 och 2010 Utveckling% 2008jämfört 2010 Sandviken - 11 Gävle - 6 Söderhamn +38 Bollnäs +36 Ovanåker +7 Ljusdal +96 Hudiksvall +47 Ockelbo - 13* Nordanstig +18* Total +20 För Ockelbo och Nordanstig period

8 Exempel på data 59 % pojkar och 41 % flickor. I genomsnitt 12 år år största åldersgruppen 87 % anmälningar, 13 % ansökningar 60 % av barnen lever med en ensamstående förälder. Flest anmälningar kommer från polis (25 %) och skolan (13 %), från förskolan 2 %. 69 % av aktualiseringarna (anmälningar) kommer från myndigheter och 31 % från det privata nätverket (ansökningar, anmälningar). Den vanligaste orsaken för anmälan är omsorgssvikt följt av beteendeproblem. Separerat kriminalitet (brott som kan leda till åtal) och förseelser (snatterier). 55 % av anmälningarna leder till utredning, dock stora skillnader mellan kommunerna. 20 % av aktualiseringarna (ansökan och anmälan) rör barn som aktualiseras fler än en gång under ett halvår. Dock stora skillnader mellan kommunerna. Andelen anmälningar av unika barn (0 17 år) motsvarar 7,6 % av andelen barn i kommunerna. Dock stora skillnader mellan kommunerna, högsta: 11 %, lägsta: 4,8 %. Jämfört studie (Wiklund) vilket gav 6 % av andelen barn i kommunerna. 8

9 Hur använder kommunerna statistiken? I verksamhetsuppföljning. Ger signaler om avvikelser i verksamheten. Informera politiker och ledning. Två konkreta exempel: - En kommun fick utökning av tjänster när man kunde påvisa en kraftig ökning av antalet aktualiseringar. - En kommun fick via statistiken signaler om avvikelser i verksamheten föranledd av en nyligen genomförd omorganisation. Vilket ledde till en justering av organisationen, som undanröjde avvikelsen (vilket kunde konstateras i efterföljande rapport). 9

10 Samarbete FOU Välfärd och socialstyrelsen Kring skäl till insats 9 kommuner medverkar. Koder för skäl till insats läggs in i verksamhetssystemet. Omfattar 20 koder efter norsk modell Försöksperiod mars 2010 feb

11 Skäl till insats mars 2010 feb S käl till in sats, sam m a nfattn ing, m ars 2010 feb A ntal V alid P rocent Förälders bristande förm åga i övrigt ,1 Förhållanden i hem m et, särskilda behov ,0 B arnets beteende, krim inalitet, utagerande, socialt isolering ,8 A nnan grund ,3 E nsam kom m ande flyktingbarn 161 9,3 B arnets drogm issbruk 115 6,7 B arnet är utsatt för fysisk m isshandel 69 4,0 Förälders drogm issbruk 64 3,7 Förälders psykiska sjukdom 39 2,3 V åld i hem m et 35 2,0 B arnets psykiska problem 33 1,9 B arnets funktionsnedsättning 27 1,6 Ö vergivna barn 12 0,7 B arnet är utsatt för p sykisk m isshandel 7 0,4 Förälders som atiska sjukdom 7 0,4 Föräldrars/förälders död 7 0,4 B arnet är utsatt för sexuella övergrepp/incest 3 0,2 B arnets spelm issbruk 3 0,2 B arnet utsatt för vanskötsel 2 0,1 K rim inalitet hos förälder 2 0,1 Total ,0 M issing (skälet: B rister i det sociala nätverket, G ävle) 66 11

12 Skäl till insats, insatsgrupper (1) Skäl till insats jämfört insatsgrupp, mars 2010 feb.2010, del 1 Insatsgrupp Total Öppenvård i egen regi eller extern uppdragstagare Externa placeringar (Hvb, familjehem) Barnet utsatt för vanskötsel 0 2 2,0% 100,0% 100 % Barnet är utsatt för fysisk misshandel ,4% 69,6% 100 % Barnet är utsatt för psykisk misshandel ,9% 57,1% 100 % Barnet är utsatt för sexuella övergrepp/incest 100,0%,0% 100 % Förälders somatiska sjukdom ,9% 57,1% 100 % Förälders psykiska sjukdom ,1% 35,9% 100 % Förälders drogmissbruk ,9% 53,1% 100 % Förälders bristande förmåga i övrigt ,5% 38,5% 100 % Föräldrars/förälders död ,6% 71,4% 100 %

13 Skäl till insats, insatsgrupper (2) Skäl till insats jämfört insatsgrupp, mars 2010 feb.2010, del 2 Öppenvård i egen regi eller extern uppdragstagare Externa placeringar (Hvb, familjehem) Total Kriminalitet hos förälder 0 2 2,0% 100,0% 100 % Våld i hemmet ,4% 48,6% 100 % Barnets funktionsnedsättning ,6% 44,4% 100 % Barnets psykiska problem ,8% 24,2% 100 % Barnets drogmissbruk ,7% 51,3% 100 % Barnets beteende, kriminalitet, utagerande, social isolering 60,4% 39,6% 100 % Förhållanden i hemmet, särskilda behov ,3% 21,7% 100 % Övergivna barn ,0% 100,0% 100 % Barnets spelmissbruk ,0%,0% 100 % Annan grund ,4% 14,6% 100 % Total

14 Socialstyrelsens förslag (2011) 14

15 Nyttan med ett utbyggt register Beskriva och analysera förändringar över tid Bevaka utvecklingen Beskriva, analysera och bevaka variationer inom landet Uppföljningar av olika insatser för olika problem och jämförelser av utfall Ge underlag till öppna jämförelser mellan kommuner/regioner

16 Förslag - skäl till insats Tre överordnande huvudkategorier 1.Skäl relaterade till förälder/föräldrars problem och/eller beteende 2. Skäl relaterade till den unges problem och/eller beteende 3. Övriga skäl

17 1. Förälder/föräldrars problem Omsorgsbrister Övergrepp mot barnet Våld eller hot om våld i familjen Andra familjekonflikter Somatiska hälsoproblem Psykiska hälsoproblem och/eller beteende Alkohol- eller annat drogmissbruk Förälder anhållen, häktad eller i fängelse Annat skäl relaterat till förälders problem och/eller beteende

18 2. Den unges problem och/eller Kriminalitet beteende Alkohol- eller annat drogmissbruk Andra beteendeproblem (t ex prostitution) Somatiska hälsoproblem eller fysiska funktionshinder Psykiska hälsoproblem Annat skäl

19 3. Övriga skäl Förälders/föräldrars död Barnet övergivet Ensamkommande flyktingbarn

20 Förslag - öppenvårdsinsatser (1) Kontaktperson Kontaktfamilj Särskild kvalificerad kontaktperson

21 Öppenvårdsinsatser (2) Övriga öppenvårdsinsatser individuellt utformad behandlings- eller stödinsats gruppinsats insats till barnets/den unges förälder/vårdnadshavare insats till hela familjen samlad insats som rör ett flertal områden i barnets/den unges liv

22 Nytt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen 2011 Anmälningar och utredningar antalet anmälningar antalet utredningar vilken relation de som gör anmälningarna har till barnet skälet till anmälningarna hur många anmälningar som leder till utredning hur många utredningar som slutligen leder till att barnet får en insats Öppenvårdsinsatser 22

23 Problem i införandet (1) Aktualiseringar och skäl till insats olika tolkning av lagen (jurister, datainspektionen) ändring av lagstiftning krävs kodernas utformning detaljerade eller områden? koder skall vara hållbara över tid brist på gemensamma begreppsdefinitioner kodernas utformning barnet/föräldrarna verksamhetssystemen tillåter idag endast en registrering i moduler andra begränsningar i systemen 23

24 Problem inför införandet (2) Öppenvårdinsatser olika tolkning av lagen (datainspektionen) ändring av lagstiftning krävs 24

25 Konklusion 1) Den forskningsbaserade kunskapsbasen är svag kring viktiga begrepp inom socialt arbete. Vad gäller; varför barn aktualiseras till socialtjänsten och vilka insatser som beviljas och av vilka skäl. Det saknas etablerade och allmänt accepterade kategorier (Sundell, Egelund, Wiklund, Östberg, Germundsson, Wigsell). Hur representativt/tillförlitligt blir det material som socialstyrelsen sammanställer, ett material som har sin grund i personalens olika tolkningar-/bedömningar av begrepp inom socialt arbete? 2) Enligt SCB skickar 50 % av kommunerna i landet in blanketter (papper) i den årliga rapporteringen om placerade barn och andra insatser, istället för att tillämpa en elektronisk överföring. Finns de tekniska förutsättningar i kommunernas verksamhetssystem? Finns rutiner i kommunerna för att utnyttja tekniken? 3) Socialstyrelsens ambition är att inhämta data om insatsers form, dvs. vilken insatsen riktar sig till, och inte insatsens innehåll (metod, vilka behov som skall tillfredställas). Socialstyrelsens syfte att öka kunskapen om utfall av socialtjänstens insatser kommer inte fullt ut att kunna realiseras. Hur kan man kategorisera öppna insatser för att möjliggöra uppföljning av utfall? Vad är intressant att veta om öppna insatser? 25