Måndag kl.08:30 17:00. Nr Ärende Diarienr Föredragande. IFO2014/34 Anna Danielsson ensamkommande flyktingbarn

Transkript

1 Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) Tid Måndag kl.08:30 17:00 Plats Tingsön Plangatan 5 Tid för justering Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1. Sanktionsärende - Åtgärd avseende Ann-Sofie Karlstedt tillstånd att servera alkoholdrycker på serveringställe Restaurang Tzatziki, Sandviken 2. Ansökan om serveringstillstånd för Ann-Sofie Karlstedt servering av alkoholdrycker enligt 8 kap 2 Alkohollagen (2010:1622) från Haqi & Haytham Handelsbolag, gällande serveringsstället Restaurang Tzatziki, Sandviken 3. Nämndrapport - Uppföljning av Individ- IFO2014/22 Per Åsbrink och familjeomsorgsnämndens öppenvård av barn och unga 4. Ny överenskommelse gällande IFO2014/34 Anna Danielsson ensamkommande flyktingbarn 5. Delegation att yttra sig i remissärenden i IFO2014/31 Anna Danielsson nämnd där Kommunstyrelsen ska lämna slutligt svar 6. Val av interkontrollsansvarig Renate Almén 7. Personärende Anna Danielsson 8. Personärende Anna Danielsson 9. Personärende Anna Danielsson 10. Personärende Anna Danielsson 11. Delegationsbeslut Renate Almén 12. Ordförandebeslut Renate Almén 13. Individ- och familjeomsorgsnämndens Renate Almén utskott 14. Rapporter och information Renate Almén

2 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) Nr Ärende Diarienr Föredragande 15. Övriga frågor Renate Almén Ordförande Anna-Lena Birgersson Persson Sekreterare

3 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) Turordning justerare: 1. Zaradesht Bekir 2. Jonas Klang 3. Åsa Olsson 4. Johan Hillborg

4 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 1. Sanktionsärende - Åtgärd avseende tillstånd att servera alkoholdrycker på serveringställe Restaurang Tzatziki, Sandviken Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att meddela Haqi Isamil Rashid, xxxx en varning med stöd av Alkohollagen 9 kap 17. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Haqi Ismail Rashid, xxxx, har meddelats tillstånd att servera starköl, vin, spritdrycker och andra jästa alkoholdrycker vid Restaurang Tzatziki, Sandviken. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen har på nedan angivna skäl fått anledning utreda huruvida serveringsverksamheten bedrivs i enlighet med reglerna i alkohollagen (2010:1622) samt huruvida åtgärd i form av ytterligare villkor, varning eller återkallelse av tillstånd är aktuell. Skatteverket har meddelat att den enskilda firman Haqi Isamil Rashid, xxxx, har skönsbeskattats samt erhållit beslut om kontrollavgift. Beslutsunderlag Diarienummer:

5 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 2. Ansökan om serveringstillstånd för servering av alkoholdrycker enligt 8 kap 2 Alkohollagen (2010:1622) från Haqi & Haytham Handelsbolag, gällande serveringsstället Restaurang Tzatziki, Sandviken Förslag till beslut Haqi & Haytham Handelsbolag, ,beviljas serveringstillstånd för servering av starköl, vin, andra jästa alkoholdrycker samt spritdrycker till allmänheten på serveringstället Restaurang Tzatziki under en prövotid av 12 månader från det att beslut meddelats. För att serveringstillståndet ska permanentas efter prövotiden krävs att lagens krav på personlig och ekonomisk lämplighet enligt 8 kap 12 är uppfyllda. Inga anmärkningar från Skatteverket får ha inkommit under prövotiden. Servering får ske i restauranglokalen mellan klockan 11:00 till klockan 01:00. På den angränsande uteserveringen får servering ske mellan klockan 11:00-23:00 söndag till torsdag med särskild utrymningstid senast 23:30. På fredag och lördag får servering på uteservering ske mellan klockan 11:00 till klockan 01:00. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Haqi & Haytham Handelsbolag, inkommer med ansökan om serveringstillstånd enligt 8 kap 2 Alkohollagen (2010:1622) för servering av starköl, vin, spritdrycker och andra jästa alkoholdrycker till allmänheten på restaurang Tzatziki, Sandviken Serveringstillståndet är avsett att gälla året runt. Haqi & Haytham Handelsbolag ansöker om serveringstillstånd för servering i restauranglokalen. Den ansökta serveringstiden sträcker sig mellan klockan och Haqi & Haytham Handelsbolag har lämnat in de handlingar som krävs för att ansökan ska kunna behandlas.

6 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) Beslutsunderlag Diarienummer:

7 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) IFO2014/22 3. Nämndrapport - Uppföljning av Individ- och familjeomsorgsnämndens öppenvård av barn och unga Förslag till beslut Nämnden föreslås besluta att - uppdra till förvaltningen att redovisa åtgärder i arbetet med att förbättra resursfördelning och effektiviteten i insatser inom barn- och ungdomsvården. Skall återrapporteras till nämnd september Sammanfattning av ärendet Individ- och familjeomsorgsnämnden har givit i uppdrag till förvaltningen att följa upp arbetet med barn och unga (0-20 år), med speciellt fokus på öppenvården. Som öppenvård räknas insatser på hemmaplan som förvaltningen kan erbjuda inom den egna organisationen. Bilaga. Beslutsunderlag Diarienummer: IFO 2014/22

8 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) IFO2014/34 4. Ny överenskommelse gällande ensamkommande flyktingbarn Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att 1. godkänna föreslagen överenskommelse med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande barn. Överenskommelsen omfattar sju platser avseende asylsökande barn och 15 platser avseende barn med uppehållstillstånd, och ska gälla fr o m paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning av ärendet Den 1 januari 2014 trädde en lagändring i kraft i Lagen om mottagande av asylsökande m fl, som innebär att landets samtliga kommuner ska teckna överenskommelser med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. Sandvikens kommun har sedan 2008 en överenskommelse om 12 platser varav tre platser avser asylsökande. Utöver dessa finns även en överenskommelse om utslussplatser. Länsstyrelsen som samordnar flyktingmottagandet i länet, har utifrån lagändringen gjort en fördelningsmodell i Gävleborgs län, som gör att Sandvikens mottagande skrivits upp till sju asylplatser. Efter samråd med länsstyrelsen finns ett förslag som innebär att kommunen tecknar två separata överenskommelser gällande mottagandet av ensamkommande barn; en som avser sju asylsökande och en som avser 15 barn med uppehållstillstånd (PUT-platser). Inom överenskommelsen för barn med uppehållstillstånd får utslussverksamhetens ungdomar inräknas. Bilaga. Beslutsunderlag Diarienummer: IFO 2014/34

9 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) IFO2014/31 5. Delegation att yttra sig i remissärenden i nämnd där Kommunstyrelsen ska lämna slutligt svar Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden förslås besluta att delegera till förvaltningschef att yttra sig över remisser för nämndens olika verksamhetsområden i de fall där kommunstyrelsen ska lämna det slutliga remissvaret. Yttrandet ska ske efter samråd med ordförande. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade att uppmana nämnderna att delegera till förvaltningschef att yttra sig över remisser som rör nämndens verksamhetsområde då kommunstyrelsen ska avge det slutliga svaret. Bakgrunden är att det under året inkommer ett antal remisser som nämnd/nämnder ska yttra sig över innan kommunstyrelsen lämnar ett slutgiltigt svar. Eftersom nämnderna idag ska yttra sig innan kommunstyrelsen lämnar svar tar processen lång tid. Svarstiden för remisser är ofta kort vilket medför att kommunen i nästan alla fall då en remiss ställs till kommunstyrelsen måste begära förlängd svarstid. För att göra processen snabbare föreslår kommunstyrelsen att respektive nämnd delegerar rätten att yttra sig över remisser som rör nämndens verksamhetsområden till förvaltningschef i de fall då kommunstyrelsen ska lämna det slutliga svaret. Innan yttrandet överlämnas till kommunstyrelsen ska samråd ske med ordförande. Bilaga. Beslutsunderlag Diarienummer: IFO 2014/31

10 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 6. Val av interkontrollsansvarig Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att från och med dagens datum av nämnden särskilt utse xx, till Internkontrollsansvarig. Beslutsunderlag Ulla Olsson har uppsagt sig sitt uppdrag som Internkontrollansvarig i Individ- och familjeomsorgsnämnden. Ny Internkontrollsansvarig utses vid sammanträdet.

11 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 7. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden i Sandviken föreslås besluta att i sitt yttrande till Gävle Tingsrätt tillstyrka adoptionen av SLF-04, då det anses vara till barnets bästa. Beslutsunderlag Familjerättssekreterare Anna Janglund och Viveka Forsberg har inkommit med utredning daterad

12 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 8. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att hos Tingsrätten ansöka om att vårdnaden enligt 6 kap 8a Föräldrabalken om, YK-13, tillfaller barnets mor MT-84, ensam. Beslutsunderlag Familjerättssekreterare Maud Karström har inkommit med utredning daterad

13 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 9. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att enligt 2 kap 7 Föräldrabalken lägga ned faderskapsutredning gällande MH-05. Beslutsunderlag Familjerättssekreterare Viveka Forsberg har inkommit med utredning daterad

14 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 10. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att enligt 2 kap 7 Föräldrabalken lägga ned faderskapsutredning gällande SH-05. Beslutsunderlag Familjerättssekreterare Viveka Forsberg har inkommit med utredning daterad

15 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 11. Delegationsbeslut Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämndens delegationsbeslut läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Delegationsbeslut tagna till och med januari 2014, inkomna från Individoch familjeomsorgsnämndens enheter och från Integrationsenheten inom Arbetsmarknads- och Trafiknämnden.

16 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 12. Ordförandebeslut Förslag till beslut Ordförandebesluten läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Muntlig redovisning av ordförande.

17 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 13. Individ- och familjeomsorgsnämndens utskott Förslag till beslut Protokollen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Protokollen delges vid sammanträdet.

18 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 14. Rapporter och information Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att lägga samtliga rapporter till handlingarna. Beslutsunderlag Nedanstående skrivelser och informationer delges Individ- och familjeomsorgsnämnden: - Nämndrapport. Analys av försörjningsstödets utveckling. Jämförelse helår 2012 och 2013 samt perioden SVG-protokoll - Internkontroll

19 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (19) 15. Övriga frågor Sammanfattning av ärendet Folkhälsostrateg Yvonne Bäckius informerar om Folkhälsopolicyn och dess inplementering. En diskussion har förts under förmiddagen gällande underlag till Kommunplan 2015.

20 Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(33) Per Åsbrink Nämndrapport februari 2014 Uppföljning Individ- och familjeomsorgens öppenvård för barn och unga. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen POSTADRESS Sandvikens Kommun, Sandviken. TELEFON: INTERNET

21 Datum Sidan 2(33) Sammanfattning Aktualisering och utredning, socialtjänsten Under 2012 aktualiserades 571 barn till socialtjänsten 1 (Individ- och familjeomsorgen) i Sandvikens kommun. Efter förhandsbedömning startades en social utredning för 328 barn (57 %) och för 243 barn (43 %) avslutades ärendet utan social utredning. Av de barn som blev föremål för en social utredning inom socialtjänsten aktualiserades 29 % via en ansökan från förälder eller den enskilde (myndig ungdom) och 71 % via en anmälan från annan myndighet eller privatperson. Skolan, polisen och den egna organisationen (ex. Ekonomienheten, Sandvikens Familjecenter) är de vanligaste instanserna som anmäler oro om barn och unga. Något fler pojkar än flickor blir aktuella för en social utredning och majoriteten av barnen lever med en ensamstående förälder. 27 % av barnen är mellan 0 6 år och 27 % mellan år. Mer än hälften av barnen/ungdomarna (53 %) som blir föremål för utredning inom IFO har tidigare varit aktuell för insatser inom IFO. Den enskilt vanligaste anledningen till utredning efter anmälan är omsorgssvikt, dvs. brister i omsorgen om barnet, följt av barn utsatt för övergrepp, relationsproblem i familjen samt våld i familjen. Den vanligaste anledningen i ansökan från föräldrar/enskild är behov av stöd i olika former, t.ex. ansökan om kontaktfamilj, ansökan om eget boende för ungdom. Av de barn som anmäls pga. omsorgssvikt lever: - över hälften (60 %) av barnen i en riskmiljö ofta pga. en vårdande förälders missbruk, dvs. missbruk hos en förälder som har det närmaste vårdnadsansvaret för barnet i hemmet % av barnen som anmäls är utsatta för fysisk försummelse, vanvård och försummelse, dvs. brister i vården av barnet rörande hygien, kost och omvårdnad. - I 6 % av fallen rör anmälan psykisk försummelse om barnet, dvs. brister i anknytning eller bristande känslomässig närhet till barnet. Sammantaget är den absolut vanligaste orsaken till att en social utredning inleds olika brister i barnets hemförhållanden, vilka kan kategoriseras enligt följande: 1) Barn som lever i riskmiljö, pga. förälders missbruk eller vanvård/försummelse. 2) Barn som lever i en familj med allvarliga relationsproblem (konflikter). 3) Barn som utsätts för övergrepp, i de allra flesta fall fysiska övergrepp. 4) Barn som tvingas bevittna våld i sin hemmiljö. 5) Barn som försummas fysiskt, brister i hygien, kost och omvårdnad. 6) Barn som försummas psykiskt, brister i anknytning eller känslomässig närhet. 1 I rapporten använder vi begreppet socialtjänsten i texter som rör verksamheten och dess arbete, vilket alltså är liktydigt Individ- och familjeomsorgen. 2

22 Datum Sidan 3(33) Beslut efter utredning I 57 % av fallen (187 av 328) så leder utredningen till beslut om insats enligt SoL (Socialtjänstlagen) och i 23 % (76 av 328) leder utredningen till beslut om ej insats. I 20 % (65 av 328) föreslå socialtjänsten en insats enligt SoL, men familjen tackar nej till insats. I de fall familjen tackar nej till föreslagen insats från socialtjänsten var den vanligaste motiveringen till beslut om insats, att barnet var i behov av stöd och hjälp pga. olika brister i barnets hemförhållanden; relationsproblem i familjen, omsorgssvikt, övergrepp och våld i familjen. Socialtjänsten har alltså efter utredning bedömt att barnet är i behov av insats men har inga möjligheter att gå vidare med insats, mot föräldrarnas samtycke, såvida det inte föreligger skäl enligt LVU kriterierna. Insatser efter utredning Av 328 barn som blev aktuella för utredning fattades beslut om insats för 187 barn (57 %). Insatserna fördelades enligt följande: 1) 126 barn/ungdomar (67 %) öppenvårdsinsats inom Sandvikens familjecenter. 2) 36 barn/ungdomar (19 %) placering, eller beslut om fortsatt placering, i familjehem eller institution (hvb). 3) 10 barn/ungdomar (5 %) placering på Ungdomsboendet. 4) 15 barn/ungdomar (8 %) insats i form av kontaktperson (7) eller kontaktfamilj (8). Insatser inom Sandvikens Familjecenter De vanligaste orsakerna till öppenvårdsinsatser inom Familjecenter (Sandvikens familjecenter) är: 1) Omsorgssvikt (33 %). 2) Relationsproblem i familjen (16 %). 3) Barn utsatta för övergrepp (11 %), främst fysiska övergrepp. 4) Beteendeproblem hos den unge (10 %). 5) Våld i familjen (9 %). 6) Behov av stöd (9 %), efter egen ansökan från familjen. De vanligaste insatserna som aktualiseras inom Familjecenter är, Familjebehandling (61 %), Råd och stödsamtal (22 %) och Lekarbete (9 %). Insatsen Familjebehandling aktualiseras främst pga.: 1) Omsorgssvikt, pga. förälders missbruk eller barn utsatta för vanvård och försummelse. 2) Relationsproblem i familjen, allvarliga konflikter i familjen. 3) Barn utsatta för övergrepp, fysiska övergrepp. 4) Våld i familjen, barn tvingas bevittna (se och höra) våld i sin hemmiljö. Råd och stödinsatser aktualiseras främst pga.: 1) Egen ansökan från familjen om behov av stöd 2) Skolproblem, hos barnet/ungdomen 3) Beteendeproblem, hos barnet/ungdomen 3

23 Datum Sidan 4(33) Barn som är aktuella för insatsen Familjebehandling är i genomsnitt 8 år och barn i Råd och stödinsatser är 15 år. Bland de avslutade insatserna inom Familjecenter är: - 67 % av insatserna avslutade enligt planering och 33 % pga. avbrott. - De allra flesta (71 %) familjebehandlingsinsatser avslutades enligt planering i jämförelse med råd och stödinsatser där 56 % avslutades enligt planering och 44 % pga. avbrott. Barn aktuella för tidigare insatser inom socialtjänsten (IFO) Tidigare har noterats att över hälften av barnen och deras familjer (53 %) som blev föremål för en social utredning, tidigare har erhållit insatser inom socialtjänsten. - Av alla barn som blev föremål för insatser inom socialtjänsten har 64 % tidigare varit aktuella för insatser inom socialtjänsten. - Över hälften (59 %) av barnen aktuella för öppenvårdsinsatser inom Familjecenter har tidigare erhållit insatser inom socialtjänsten. - Mer än hälften (56 %) av barnen som erhöll insatsen Familjebehandling och majoriteten (71 %) som erhöll insatsen Råd och stöd, är återaktualiserade till socialtjänsten för nya insatser. - Över hälften av barnen (74 %) som erhållit insatser inom Familjecenter pga. omsorgssvikt är kända inom socialtjänsten för tidigare insatser. - Av de barn och familjer som erhållit Familjebehandlingsinsatser pga. förälders missbruk, har alla tidigare varit aktuella för insatser inom socialtjänsten. Reflektion Inledningsvis kan konstateras att en stor andel av barn och unga som erhöll insatser enligt SoL under 2012 erhöll öppenvårdsinsatser inom Sandvikens familjecenter. Av alla insatser totalt för barn och unga inom socialtjänsten är 69 % öppenvårdsinsatser, vilket är en högre andel i jämförelse med riket och länet (61 %). 2 Detta visar att socialtjänstens öppenvård i Sandviken nyttjas väl. En hög nyttjandegrad av öppenvården inom socialtjänsten medför att Sandvikens familjecenter i sin verksamhet kommer att möta en variation av olika behov hos brukarna. Komplexiteten i behov (svårighetsgraden) varierar kraftigt mellan olika grupper av barn och unga. För att kunna möta brukarnas behov är öppenvården således tvungen att anpassa sin verksamhet utifrån en bred målgrupp. Man kan betrakta de anställda inom öppenvården som generalister inom socialt arbete. 2 Öppna jämförelser barn och unga, Socialstyrelsen 4

24 Datum Sidan 5(33) En effektiv öppenvård med hög nyttjandegrad bör präglas av: a) Mångfald av insatser till breda målgrupper, att kunna lite om mycket. b) Spetskunskap, insatser för barn och unga med specifika behov, att kunna mycket om litet. c) Flexibilitet, att med kort varsel kunna styra om resurser till mer akuta insatser, en organisation med snabba fötter. Ovanstående kriterier medför speciella krav på en organisation. En komplicerad balansgång som öppenvården i Sandviken inte är ensam om. Liknande utmaningar finns inom socialtjänstens öppenvård nationellt. 3 Över hälften av barnen som har varit aktuella för insatser inom Sandvikens Familjecenter under 2012 har tidigare haft insatser inom socialtjänsten. Över hälften av barnen/ungdomarna och deras familjer har alltså återaktualiserats till socialtjänsten för nya insatser. Forskningen visar att det är förhållandevis vanligt att barn och unga som är föremål för insatser inom socialtjänsten återaktualiseras för nya insatser. En studie av en grupp stockholmsbarn som följdes från födseln till 17 års ålder visar att, av de barn som blev föremål för insatser inom socialtjänsten, återaktualiserades 30 % av barnen inom ett år för en ny insats och efter fem år var andelen återaktualiserade drygt hälften (51 %). Därefter sjönk andelen återaktualiserade kraftigt. 4 Eftersom vi inte har tillgång till aktuella regionala eller nationella data om andelen återaktualiseringar så vet vi inte om socialtjänstens öppenvård i Sandviken lyckas bättre eller sämre än andra kommuner. 5 Vi bör dock ha i åtanke att barn och unga som har kontakt med socialtjänsten utgör en begränsad grupp i Sandvikens kommun. Gruppen barn och unga som aktualiseras till socialtjänsten (2012) utgör sju procent av andelen barn och unga i kommunen, fyra procent utreds inom socialtjänsten och två procent blir föremål för insatser inom socialtjänsten. Andelen återaktualiserade barn till socialtjänsten i Sandviken väcker naturligtvis frågor om effektiviteten i socialtjänstens insatser och öppenvårdens insatser i synnerhet. Samtidigt vet vi att öppenvården dagligen ställs inför utmaningar, framför allt för barn där det föreligger stor oro. Öppenvårdens insatser aktualiseras framför allt pga. brister i föräldraförmåga, insatser har alltså sitt fokus på att förändra förälders beteende gentemot barnet. Alla insatser är frivilliga, vilket ställer krav på öppenvården att kunna motivera föräldrar att stanna kvar i insatser. 3 Öppenvårdens former en nationell kartläggning, 2006, Socialstyrelsen. Torbjörn Forkby. 4 Socialtjänstens barn - Hur många är de, vilka är insatserna, hur ofta återaktualiseras de och vad händer dem i vuxen ålder Socialstyrelsen. 5 Det föreligger brister inom forskningen vad gäller uppföljning av insatser inom socialtjänsten. Se, Betänkande av Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst (SOU 2008:18). 5

25 Datum Sidan 6(33) Förbättringsområden socialtjänstens öppenvård En öppenvård som vänder sig till en bred målgrupp medför också krav på att öppenvårdens insatser ges till de barn som har mest behov, dvs. att resurser riktas dit de gör mest nytta. Detta kräver: 1) Samverkan mellan myndighetsutövning och öppenvård. Samordning och planering, övergripande samt kring enskilda barn och deras familjer. 2) En samsyn i organisationen på prioriterade grupper. Vilka grupper skall ha förtur till öppenvårdens resurser? 3) Struktur i insatser (effektivitet). Vilket, för det första, förutsätter tydliga uppdrag till öppenvården och, för det andra, att mål i genomförandeplaner 6 riktas mot de behov eller problem hos barnet och familjen som insatsen skall omfatta. Grundbultarna i ett förbättringsarbete handlar till stor del om att: a) att bli bättre på att identifiera risk och skyddsfaktorer 7 hos barn och familjer, för att lösa ett problem måste man först identifiera det. b) att insatser inom öppenvården, så långt det är möjligt, skall bygga på bästa tillgängliga kunskap samt att insatser har fokus på att reducera/avhjälpa riskfaktorerna samt stärka skyddsfaktorerna. Grunden för ett långsiktigt förbättringsarbete att förbättra socialtjänstens insatser, dvs. att minska andelen återaktualiserade barn till socialtjänsten, ligger i att socialtjänsten generellt tar till sig kunskap om evidensbaserat arbete. 8 För att, så långt det är möjligt, förbättra resursfördelning och effektiviteten i insatser bör socialtjänstens framtida barn- och ungdomsvård i högre grad utgå ifrån Risk Behov Responsivitetsprinciperna: Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Insatsens omfattning anpassas till nivån av risk för långvariga problem mer omfattande insatser till de med hög risk. Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna?) Insatser fokuserar på barnets/familjens unika behov - dvs. de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna. Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ges på ett sätt så att just detta barn och just denna familj kan ta till sig av insatsen. Att anpassa insatsernas innehåll och genomförande efter individernas behov och förutsättningar. 9 6 En plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras (SOSFS 2006:5) 7 En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. 8 Oscarsson, L. (2009) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. SKL. 9 Henrik Andershed, professor i psykologi, Örebro universitet. Föreläsning

26 Datum Sidan 7(33) Kortsiktigt förbättringsarbete för utsatta barn Vi noterar speciellt att alla de barn och familjer som varit aktuella för insatser inom öppenvården pga. förälders missbruk samt över hälften av barnen som erhållit insatser pga. vanvård/- försummelse och barn som utsatts/bevittnat våld, har tidigare varit aktuella för insatser inom socialtjänsten. Ett kortsiktigt förbättringsarbete inom socialtjänsten bör inriktas på att utveckla arbetet kring barn som är utsatta för: - Omsorgssvikt pga. förälders missbruk: Förbättra identifiering av missbruk (hos vårdnadshavare) i barnavårdsutredningar. En kvalitetsutveckling av insatser för familjer där det förekommer missbruk Omsorgssvikt pga. vanvård och försummelse: Förbättra identifiering och kartläggning av föräldraförmåga och barns behov av stöd i barnavårdsutredningar. Kvalitetsutveckling av insatser rörande vanvård och försummelse i familjer. - Våld i familjer, barn utsatt för övergrepp eller barn som bevittnat våld: Förbättra identifiering och kartläggning av våld och barns behov av stöd i barnavårdsutredningar. Kvalitetsutveckling av insatser i familjer där det förekommer våld eller där barn utsatts för våld. 10 Pågående projekt Samordnat stöd för familjer i missbruk arbetar med kvalitetsutveckling av insatser. 7

27 Datum Sidan 8(33) Resultatdel Bakgrund Individ och familjeomsorgsnämnden har givit i uppdrag till förvaltningen att följa upp arbetet med barn och unga (0 20 år) med speciellt fokus på öppenvården. Som öppenvård räknas insatser på hemmaplan som förvaltningen kan erbjuda inom den egna organisationen. Syfte Syftet med uppföljningen är att via en aktstudie få svar på ett antal grundfrågor: Hur stor andel av de sociala utredningarna går till insats? Vilka insatser aktualiseras? Vilka är orsakerna till insatserna? Vilka insatser aktualiseras inom öppenvården? Vilka andra insatser, än öppenvård, aktualiseras för barnen? Metod Datamaterialet har hämtats från en aktstudie i Procapita verksamhetssystem av alla ärenden under 2012 ( ) rörande barn och unga 0 20 år som inkom till Individ- och familjeomsorgen i Sandvikens kommun. Målgruppen för aktstudien omfattar de barn där socialsekreterare har beslutat om öppna en social utredning (n = 328). Aktstudien gjordes i november Ansvariga är; Per Åsbrink, ansvarar för aktstudien samt sammanställning av rapporten. Enhetscheferna Per Lodin, Jan Nilsson och Lena Nilsson har bistått i analysdelen. Bortfall I det ursprungliga datamaterialet har fem ärenden plockats ur, detta rör ärenden som handlar om begäran om hemtagning från familjehem och omplacering i familjehem. Begrepp I rapporten använder vi begreppet socialtjänsten i texter som rör verksamheten och dess arbete, vilket alltså är liktydigt Individ- och familjeomsorgen (IFO). Generaliserbarhet Aktstudien omfattar vilka åtgärder som aktualiserades för barn och unga inom socialtjänsten under en specifik tidsperiod (helår 2012), studien kan således som ett stickprov. Vi bör vara försiktiga med att generalisera resultaten, dvs. det är inte möjligt att utifrån studien kunna formulera mer heltäckande teorier eller vederlägga sanningar om socialtjänstens barn och ungdomsvård. För detta krävs studier som löper över en längre tidsperioder. 8

28 Datum Sidan 9(33) Barnavårdstratten Socialtjänsten (IFO) har en skyldighet att förhandsbedöma och vid behov utreda anmälningar om barn som far illa, vid ansökan skall en social utredning alltid öppnas i bedömning av biståndsbehovet hos barnet och familjen. Eftersom riktlinjerna i lagstiftningen SoL (Socialtjänstlagstiftningen) är brett formulerad är antalet aktualiserade barn relativt stort i förhållande till antalet barn som bedöms vara i behov av stöd och hjälp. Figur 1. Barnavårdstratten. Aktualiseringar totalt, IFO. Sandvikens kommun. Aktualiseringar, antal barn Utgör 6,8 % av barn och unga i kommunen 11 n = 571 Förhandsbedömning. Nej, ingen 43 % Finns skäl att inleda en utredning (n = 243) utredning? 57 % (n = 328) Ja Utgör 3,9 % av barn och unga i kommunen Behöver barnet och Nej, utredning leder 43 % familjen insats? inte till åtgärd. (n = 141) 57 % (n = 187) Ja Utgör 2,2 % av barn och unga i kommunen Öppenvård 12 Placering utanför hemmet Placering utanför hemmet 76 %, (n = 141) Extern placering (familjehem, hvb) 13 Kommunens hvb (ungdomsboende) 19 % (n = 36) 5 % (n = 10) Under 2012 aktualiserades 571 barn (unika) till socialtjänsten och i 57 % av fallen (n = 328) gick aktualiseringen vidare till en social utredning. I 57 % (n = 187) av fallen där en social utredning öppnades beviljades en insats och 43 % (n = 142) av fallen avslutades utredningen utan åtgärd. Av de barn som beviljades insats erhöll 76 % (n = 141) öppenvårdsinsats, i 24 % (19 + 5) av fallen placerades barnet/ungdomen utanför hemmet, antingen i extern placering (19 %) (n = 36) eller på kommunens ungdomsboende (5 %) (n = 10) (figur 1). 11 Totalt 0 20 år 2012, antal: 8416 Källa: SCB. 12 Insatser inom Sandvikens Familjcenter, kontaktperson, kontaktfamilj 13 Gäller beslut om både nya samt fortsatta placeringar. 9

29 Datum Sidan 10(33) En liknande studie från Stockholms stad visar att för 65 % av barnen inleddes en utredning. 62 % fick någon form av insats, där 67 % erhöll en öppenvårdsinsats och 30 % placerades utanför hemmet. 14 Resultatet från Stockholmsstudien överensstämmer alltså mycket väl med data rörande aktualiserade barn till socialtjänsten i Sandviken (se figur 1). Vem aktualiserar barnen, som blir föremål för en utredning? Ett barn kan aktualiseras till socialtjänsten via en anmälan (från myndighet, privatperson), ansökan (från vårdnadshavare), yttrande (från åklagare, domstol) eller via en överflyttning av ett ärende från en annan kommun. För de barn där socialtjänsten har beslutat om att öppna en social utredning efter anmälan, har skolan anmält i 18 % av fallen, socialtjänsten och polisen 13 % samt privatperson och anhörig i 6 respektive 5 %. Vi noterar vidare att 4 % av anmälningarna kommer från förskolan och 5 % är yttranden från åklagare/domstol. Av dem som har ansökt finner vi att 18 % kommer från förälder/vårdnadshavare och 11 % från den enskilde själv (myndig ungdom) (tabell 1). Tabell 1. Vem aktualiserar barnen, som blir föremål för utredning? Antal. Procent. n = 328. Antal Procent Den enskilde/sökande % Förälder/vårdnadshavare % Anhörig 18 5 % Annan privatperson 25 6 % Förskola 15 4 % Skola % Hälso- och sjukvård 18 5 % Socialtjänsten (ex officio) % Polisen % Åklagare/domstol 18 5 % Annan kommun 8 2 % Övrigt 7 2 % Total % Notera att ovanstående tabell är en s.k. multivariabel tabell med ett sammanlagt antal på 398 (av 328 studerade barn) detta beror på att en andel av barnen har aktualiserats mer än en gång under året och i vissa fall av olika avnämare. 14 Sundell, K., Löfholm, C., Kaunitz, C Social barnavård. Sammanfattning av aktuell kunskap. Forsknings- och utvecklingsenheten Stockholms stad. Sid

30 Kön Hur barnet bor Åldersgrupp Datum Sidan 11(33) 11 % av barnen har aktualiserat vid två tillfällen av olika aktörer (myndigheter, privatpersoner, vårdnadshavare) och 3 % vid tre tillfällen. De flesta, 85 %, har aktualiserats vid ett tillfälle under den studerade perioden (2012) (tabellbilaga, tabell 1). Vilka är barnen som blir föremål för en utredning? 328 barn blev alltså föremål för en utredning i syfte att göra en bedömning om ett barn är i behov av insatser enligt SoL, mot bakgrund av den information som inkommit till socialtjänsten. Av de barn som blev föremål för utredning var 59 % pojkar och 41 % flickor. 58 % av barnen bodde med en ensamstående förälder och 41 % med två vuxna (gifta/sambo). 27 % av barnen är mellan 0 6 år, 19 % 7 12 år, 27 % år och 27 % är mellan år. Noterbart är att andelen barnen 0 6 år är lika stor som andelen barn år (tabell 2). Tabell 2. Kön, hur barnet bor, åldersgrupp. Barn aktuell för utredning. Antal. Procent. n = 328. Antal Procent Pojke Flicka Total Ensamstående förälder med barn Gifta/sammanboende med barn Eget boende 4 1 Total år år år år Total Mer än hälften av barnen (53 %) som blev föremål för en utredning har tidigare varit aktuell för insatser inom socialtjänsten (tabellbilaga, tabell 1). Barnen har varit kända i genomsnitt i fem år (4,77) (tabellbilaga, tabell 2). 11

31 Datum Sidan 12(33) Vilken är anledningen till utredning? Vilken information fanns i anmälan och i ansökan och vad var bakgrunden till att socialtjänsten öppnade en utredning? Tabell 3. Anledning till utredning, anmälan och ansökan. Antal. Procent. 15 n = 328. Anmälan Antal Procent Ansökan Antal Procent Psykisk ohälsa hos barnet 10 4 % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem 13 6 % Beteendeproblem 11 9 Skolproblem 9 4 % Skolproblem 4 3 Relationsproblem i familjen % Relationsproblem i familjen Egen kriminalitet 18 8 % Egen kriminalitet 1 1 Eget missbruk 9 4 % Eget missbruk Omsorgssvikt % Omsorgssvikt 3 3 Barn utsatt för övergrepp % Barn utsatt för övergrepp 0 0 Våld i familjen % Våld i familjen 4 3 Total % Behov av stöd Total Den vanligaste anledningen till utredning i anmälan handlar om omsorgssvikt (36 %), det föreligger misstanke om brister i barnets hemmiljö, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, vanvård/försummelse eller andra brister i hemmet. I 15 % av fallen finns misstanke om att barn har utsatts för övergrepp (fysisk, psykiskt våld, sexuella övergrepp) och i 11 % innehåller anmälan uppgifter om våld i familjen (barnet tvingas bevittna våld i sin närmiljö eller lever i en miljö där våld eller hot förekommer ofta). 12 % av fallen rör anmälan relationsproblem i familjen, vilket innefattar allvarliga konflikter i familjen mellan barn och föräldrar eller mellan vuxna i familjen (t.ex. separationskonflikter). Kriminalitet som orsak till anmälan förekommer i 8 % av fallen, ofta i form av begäran om yttrande från åklagare/domstol (tabell 3). Vid genomgång av orsak till ansökan, från vårdnadshavare eller enskild, noteras att det i 41 % av fallen handlar ansökan om behov av stöd, i denna grupp ingår föräldrar som önskar stöd i sitt föräldraskap i form av avlastning eller annat stöd, där ingår även ansökningar från ungdomar om behov av eget stöd eller ansökan om egen bostad. 16 % rör relationsproblem i familjen, vilket rör samma förhållande som i anmälningar (se ovan). Missbruk hos den unge föreligger som orsak i 13 % av fallen, där föräldrar uttrycker oro över ens ungdoms missbruk (tabell 3). 15 Totalt antal är 351, vilket är lägre än andelen som aktualiserat (se tabell 1). Detta beror att ett barn kan vara berörd av mer än en anmälan, t.ex. skolan och polisen har båda anmält övergrepp för ett och samma barn. Samt högre än den studerade gruppen (328) pga. att vissa barn har aktualiserats fler än en gång. 12

32 Datum Sidan 13(33) I 11 % av fallen rör ansökan psykisk ohälsa hos barnet, vilket är barn/ungdom med psykisk ohälsa såsom ångest, depression eller psykisk ohälsa till följd av olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, Asperger m.m.). I dessa fall är oftast BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) och/eller Barn och Familjehälsan involverade (tabell 3). Om omsorgssvikt Omsorgssvikt är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, försummelse, vanvård och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder 16. Sammanställningar av aktualiseringar till kommunernas socialtjänster i Gävleborgs län visar att omsorgssvikt är den dominerande orsaken till anmälan, mellan % av anmälningarna till länets socialtjänster handlar om omsorgssvikt 17. Den höga andelen anmälda fall av omsorgssvikt kan bero på att begreppsdefinitionen är bred och i sig inrymmer ett antal olika problemkategorier. Dagmar Lagerberg, docent och barnforskare, har i en forskningsöversikt behandlat ämnet skadlig behandling av barn, som enligt henne kan indelas i underkategorierna; riskmiljö och försummelse, som indelas i fysisk och psykisk försummelse 18 (Figur 2). Figur 2. Underkategorier för omsorgssvikt. Lagerberg (2001). Underkategorier Riskmiljö Förhållandet för barnet Riskmiljö innebär att ett barn stadigvarande vistas i en omgivning som uppenbart äventyrar dess hälsa, utveckling eller överlevnad eller som innebär att dess grundläggande behov inte tillgodoses. T.ex. förälders missbruk. Exklusive våld i familjen och övergrepp. Fysisk försummelse Psykisk försummelse Fysisk försummelse är att skada eller äventyra ett barns kroppsliga hälsa eller utveckling genom underlåtenhet att garantera barnet godtagbar standard i fråga om fysisk omvårdnad. Brister i vården gäller alla aspekter av barnets fysiska hälsa och utveckling, dvs. hygien, kost och omvårdnad m.m. Med psykisk försummelse menas underlåtenhet att tillgodose ett barns grundläggande behov av kärlek, uppmärksamhet, engagemang, kontakt, samspel, fostran, vägledning, stimulans och undervisning. T.ex. brister i anknytning eller kränkningar. Vilka är de bakomliggande orsakerna till anmälningarna om omsorgssvikt? Vilka kategorier finns i anmälningarna om omsorgssvikt, utifrån Lagerbergs modell (figur 2)? I datamaterialet finns 88 aktualiseringar som rör omsorgssvikt (se tabell 3). 16 Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Stockholm. Gothia. Andershed, H. & Andershed, AK. (2005). 17 Almqvist, A. Åsbrink, P. ( ). Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga. FoU Välfärd. Region Gävleborg Lagerberg, D. (2001). Definition av samhällelig omsorgsbrist och skadlig behandling av barn. SOU 2001:72.Bilaga 1. 13

33 Datum Sidan 14(33) I de flesta fall handlar aktualiseringarna om omsorgssvikt om att ett barn stadigvarande lever i en riskmiljö (60 %). I 34 % av fallen handlar förhållandena om fysisk försummelse och i 6 % om psykisk försummelse av barnet (tabell 4). Tabell 4. Kategorisering omsorgssvikt. Antal. Procent. Antal Procent Riskmiljö Fysisk försummelse Psykisk försummelse 5 6 Total Under vilka förhållande lever de barn som anmäls för omsorgssvikt? Den vanligaste anmälan rör alltså att barnet misstänks leva i en riskmiljö och den vanligaste orsaken till riskmiljön går att finna i förälders missbruk. I 43 av 53 fall (77 %) handlar riskmiljön om en vårdande förälders missbruk (i huvudsak alkohol), dvs. en förälder som stadigvarande bor med barnet och i 8 % om förälders missbruk som inte stadigvarande bor med barnet. 13 % av ärendena som rör barn i riskmiljö handlar om psykisk ohälsa hos förälder. Anmälningar om fysisk försummelse handlar uteslutande om vanvård och försummelse och psykisk försummelse om brister i anknytning eller bristande känslomässig närhet (tabell 5). Tabell 5. Förhållanden för barnet - omsorgssvikt. Antal. Procent. 19 Förhållanden för barnet - omsorgssvikt Riskmiljö Fysisk försummelse Psykisk försummelse Total Antal % Antal % Antal % Antal Förälders missbruk Vårdande förälders missbruk Förälders kriminalitet Brister i anknytning, känslomässig Förälders psykiska ohälsa Vanvård/försummelse Total Observera att våld i familjen och utsatt för övergrepp inte ingår i kategoriseringen av omsorgssvikt eftersom vi har valt att särskilja dessa (se tabell 3). 19 Det finns exempel på kombinationer där det föreligger både psykisk sjukdom och missbruk hos föräldrar eller vanvård av barnet i kombination med förälders missbruk. Huvudregeln har dock varit att om det har förekommit vanvård i samband med förälders missbruk så kategoriseras missbruk framför vanvård och i situationer med psykisk sjukdom och missbruk kategoriseras psykisk sjukdom framför missbruk. 14

34 Datum Sidan 15(33) Omsorgsvikt samt andra förhållanden i hemmet Omsorgssvikt är en av flera aspekter kring begreppet bristande hemförhållanden. Brister i barnets hemförhållanden kan handla om brister i föräldraförmåga, våld i familjen, att barn utsätts för övergrepp eller allvarliga relationsproblem i familjen. Tabell 6. Bristande hemförhållande. Antal. Procent. Antal Procent Riskmiljö Fysisk försummelse Psykisk försummelse 5 2 Våld i familjen Barn utsatt för övergrepp Relationsproblem i familjen Riskmiljö utgör 26 % av de anmälningar som rör bristande hemförhållanden och där det främst handlar om förälders missbruk (se tabell 5). 23 % av anmälningarna rör allvarliga relationsproblem i familjen och 18 % om övergrepp mot barn, till uteslutande del om fysiska övergrepp. I 15 % av fallen handlar anmälningar om våld i familjen, barnet tvingas bevittna våld i sin närmiljö eller lever i en miljö där våld eller hot ofta förekommer. 15 % av anmälningarna omfattar fysisk försummelse, barnet vanvårdas och/eller försummas, t.ex. brister i hygien, kost eller omvårdnad. Psykisk försummelse utgör 2 % av anmälningarna, vilket främst handlar om brister i anknytning eller känslomässig närhet till barnet (tabell 6). Beslut efter utredning Syftet med en utredning, enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen, är att ta reda på barnets behov av stöd och/eller skydd. Utredningen skall utmynna i ett beslut, dvs. om barnet är i behov av insats enligt Socialtjänstlagen eller inte (SoL). Tabell 7. Beslut efter utredning. Antal. Procent. Antal Procent Beslut om ingen insats, enl. SoL Föreslagen insats enl. SoL, men familjen tackar nej Beslut som leder till insats Total I 57 % av fallen (187 av 328) så leder utredning till beslut om insats enl. SoL. Andelen familjer som tackar nej till föreslagen insats är 20 % och i 23 % av fallen leder utredning till att inte bevilja insats enligt SoL (föreligger inte skäl för insatser enligt SoL) (tabell 7). 15

35 Datum Sidan 16(33) De allra flesta insatserna var enligt SoL (93 %) och 7 % enligt LVU (tabellbilaga, tabell 4). Tabell 8. Beslut efter anledning till utredning. Antal. Procent. n = 141. Ingen insats enl. SoL Antal % Familjen tackar nej till Antal % föreslagen insats Psykisk ohälsa hos barnet 3 4 Psykisk ohälsa hos barnet 7 11 Beteendeproblem 7 9 Beteendeproblem 3 4 Skolproblem 3 4 Skolproblem 4 6 Relationsproblem i familjen 8 11 Relationsproblem i familjen Egen kriminalitet 6 8 Egen kriminalitet 1 1 Eget missbruk 4 5 Eget missbruk 1 1 Omsorgssvikt Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp 5 7 Utsatt för övergrepp Våld i familjen 3 4 Våld i familjen Behov av stöd ansökan Behov av stöd - ansökan 3 4 Total Total I tabell 8 finns de beslut som inte leder till insats (ingen insats enligt SoL) kopplat till vilken anledning som utredning öppnades. 34 % av de beslut som inte ledde till insats, omfattas främst av ansökningar från familj eller enskild (myndig ungdom), vilket i huvudsak handlar om ansökningar om kontaktfamilj eller ansökan från ungdom om eget boende. 17 % av utredningar om omsorgssvikt, 11 % om relationsproblem i familjen och 9 % om beteendeproblem leder inte till insats (tabell 8). De förhållanden som var anledning till utredning visades sig alltså inte vara av så allvarlig art att det rättfärdigade en insats enligt SoL, eller att familjens behov av stöd kan tillgodoses på annat sätt. I de fall där familjen tackar nej till föreslagen insats från socialtjänsten efter utredning, noteras att det i 21 % av fallen handlar om relationsproblem i familjen, och i 20 % om omsorgssvikt och barn utsatt för övergrepp. I 17 % av fallen har socialtjänsten föreslagit insatser efter utredningar om våld i familjen och i 11 % pga. psykisk ohälsa hos barnet, men där familjen har avvisat föreslagen insats (tabell 8). Socialtjänsten har alltså efter utredning bedömt att barnet är i behov av insats men familjen har tackat nej till föreslagen insats. Socialtjänsten har inga möjligheter att gå vidare med insats för barnet, mot föräldrarnas samtycke, såvida det inte föreligger skäl enligt LVU kriterierna Missförhållande skall föreligga med anknytning till den unges hemmiljö eller till den unges eget beteende och att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas (LVU, 1990:52). 16

36 Datum Sidan 17(33) Typ av insatser efter utredning Initialt var 328 barn aktuell för en social utredning och 57 % av dessa barn (antal 187) erhöll insats enligt SoL (se tabell 7). Tabell 9. Typ av insats efter utredning. Antal. Procent. 21 n = 187. Antal Procent av ärenden (n = 187) Öppenvård - Familjecenter % Extern placering hvb 9 5 % Extern placering familjehem % Kontaktperson 9 5 % Kontaktfamilj 9 5 % Ungdomsboende 10 5 % Insats - förälder/drar 4 2 % Total % Öppenvårdsinsatser inom Sandvikens familjecenter var den vanligast beslutade insatsen (69 %) efter utredning. I 14 % av fallen sker beslut om extern placering i familjehem och i 5 % på hvb (beslut om ny placering eller fortsatt placering). Placering på kommunens egna hvb (Ungdomsboende) förekommer i 5 % och i 2 % förekommer beslut om parallella insatser för föräldrar (ex. inom Beroendecentrum) (tabell 9). Barnen som erhåller insatser inom Familjecenter är drygt 10 år (10,21), barn som placeras i familjehem är närmare 10 år (9,63) och ungdomar i hvb genomsnitt 16 år (15,67). Barn som erhåller kontaktfamilj är kring 7 år (7,25) och ungdomar med insats kontaktperson är drygt 17 år (17,29) (tabellbilaga, tabell 6). Av de barn som blir aktuella för insats inom Familjecenter lever 61 % med en ensamstående förälder. Majoriteten av barnen (59 %) som placeras i familjehem och i hvb har bott med ensamstående förälder innan placeringen (tabellbilaga, tabell 6). För de barn som erhåller insats inom Sandvikens familjecenter är andelen pojkar 63 % och flickor 37 %. Könsfördelningen för alla insatser som socialtjänsten beslutade under 2012, är 63 % pojkar och 37 % flickor, dvs. fler pojkar än flickor blev efter utredning aktuella för insats enl. SoL (tabellbilaga, tabell 7, se tabell 2). 21 Total antalet insatser är 197 (till 187 barn) beroende på att 10 barn och familjer fick mer än en insats. 17

37 Datum Sidan 18(33) Orsaker till insatser Familjecenter, extern placering samt andra insatser Av de antalet unika barn (antal 187) som fick insats enligt SoL så erhöll: 126 barn (67 %) insats inom Familjecenter (Sandvikens familjecenter), 36 barn/ungdomar (19 %) placerades externt inom hvb eller familjehem, 10 barn/ungdomar (5 %) placerades på Ungdomsboendet 15 barn (8 %) erhöll insats i form av kontaktperson (7) eller kontaktfamilj (8). Den vanligaste orsaken till att en insats aktualiserades inom Familjecenter var pga. omsorgssvikt (33 %). Relationsproblem i familjen förekom som orsak till insats i 16 % av fallen samt barn utsatt övergrepp och våld i familjen i 11 respektive 9 % av fallen. I 10 % av fallen aktualiserades insatser pga. beteendeproblem (hos den unge) och i 9 % pga. eget missbruk (hos den unge). Insatser efter ansökan om behov av stöd från föräldrar eller enskild förekommer i 9 % av fallen (tabell 10). Tabell 10. Orsak till insatser inom Sandvikens familjecenter. Antal. Procent. n = 126. Skäl till insats Familjecenter Antal Procent Psykisk ohälsa hos barnet 5 4 Beteendeproblem Skolproblem 6 5 Relationsproblem i familjen Egen brottslighet/kriminalitet 4 3 Eget missbruk 12 9 Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen 12 9 Behov av stöd ansökan 11 9 Total Sammantaget har majoriteten av insatserna inom Familjecenter i huvudsak fokus på att undanröja brister i hemförhållanden, att ge barnet stöd och hjälp pga. omsorgssvikt, våld eller övergrepp, relationsproblem i familjen eller att arbeta med konflikter i familjen, mellan barn och vuxna eller mellan vuxna) (tabell 10). 22 I tre fall pågår det även parallella insatser specifikt för föräldrarna inom andra verksamheter (t.ex. Beroendecentrum). 18