Tidiga insatser för familjer

Transkript

1 Torshávn 27 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter Nordens Välfärdscenter 1

2 Tidiga insatser för familjer Nordens Välfärdscenter 2

3 Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar Tidigt förebyggande insatser för familjer i risk för social marginalisering Önskade resultat: - Konkreta och kommunicerbara mål - Stärkt nordiskt samarbete - Kunskaps- och erfarenhetsutbyte Nordens Välfärdscenter 3

4 Nordiska nätverk Nordens Välfärdscenter 4

5 Referensgrupp utsedd av ÄK-S Projektorganisation Expertgrupp Tidiga insatser Expertgrupp Förenklad tillgång till service Expertgrupp Barnens röst Nordens Välfärdscenter 5

6 Active parenting/aktivt föräldraskap Addiction Severety Index (ASI) Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning på företag Asberger-klass Barn i missbruksmiljöer (BIM) Barn som bevittnat våld (BIV) Barnorienterad familjeterapi (BOF) BAS-klasser Beardslees familjeintervention Bekymringssamtal Brotts-Brytet Brottsofferstöd Cannabisprogram Charlie Children Are People (CAP) Community Parent Education Program (COPE) grupp Community Parent Education Program (COPE) individuell Community Parent Education Program (COPE) tonår Connect Dagverksamhet f unga utan arbete De otroliga åren (Incredible Yerars) Depression in Swedish Adolescent (DISA) Ersta Vändpunkten FamiljeART Familjeförskola/öppen förskola Familjekraft Familjepedagog Familjerådslag Familjeteam Familjeverkstan Fritidsverksamhet för tonåringar Från första början Funktionell familjeterapi (FFT) Föräldrakraft Föräldrastegen Haschavvänjningsprogrammet (HAP) Haschguiden Individuell familjeterapi Intensiv hemmabaserad familjeterapi International Child Development Program/Vägledande samspel (ICDP) Intensivstödjare Öppenvårdsinsatser Junis inom Stegvis Kognitiv beteendeterapi (KBT) Komet socialtjänsten Komet förstärkt mot barn och ungas Komet intensiv Komet psykiska tonår ohälsa Konsekvensprogram Kontaktfamilj Kontaktperson Kriminalitet som livsstil Krisinriktad familjeterapi Linus Lyftet Lösningsinriktat intensivt hemmabaserat familjearbete (LIHF) Lösningsfokuserad familjeterapi Marte Meo Medling Miljöterapi Mina föräldrar är skilda, Bris Mini Maria Motiverande samtal (MI) Multisystemisk terapi (MST) Nya chansen Nya steg Nyblivna föräldrar Nätverksmöte (UPP-centrum, 2009) Nätverksterapi Nätverkslag Positiv Atferd i Lärande Skolmiljö (PALS) Prevention and Relationsship Enhanc ement Program (PREP) Psykosocialt behandlingsarbete Påverkansprogram repulse Rädda barnen Skilda världar Småbarnsliv Social och emotionell träning (SET ) Spädbarnsverksamhet Steg för steg Svenska för invandrare (SFI) Systeminriktad familjeterapi Systemisk lösningsfokuserad familjebehandling Svenska kyrkan Teenage Power Program (TAPP) Teiping (kartläggande samtal med barn) Tolvstegsprogrammet Trappan Tyresömodellen Tryggve-grupper Unga mammor Ungdomstjänst Ungdomsboende/stödboende Ungdomsstödjare/coach Utbildning för föräldrar med internationellt adopterade barn MIA Vardagsnära Insatser I Tydlig Samverkan (VITS) Vägvalet Örebro preventionsprogram (ÖPP)

7 Finns det insatser som kan orsaka skada?

8 Över tid sker problemspridning Barndom Tidig skolålder Ungdomsår Vuxen ålder Kriminalitet Kriminalitet Alkoholdrickande Alkoholdrickande Droger Beteendeproblem Låg skolmotivation Låga skolprestationer Droger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Familjeproblem Disciplinproblem Skolk Dålig ekonomi Familjeproblem Dåliga kamratrelationer Äktenskapsproblem Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Skilsmässa Dödlighet Saknar socialt nätverk

9 Mycket problem 7 år 15 år 25 år Livsloppspersistenta problem Litet problem Ungdomskoncentrerade problem

10 Fyra fokusområden 1. Aktuell forskning om risk- och skyddsfaktorer 2. Lovande exempel på tidiga insatser 3. Förenklad tillgång till service 4. Låt barnens röst höras! Nordens Välfärdscenter 10

11 Resultat: Risk och skydd Aktivitet: Kunskapsöversikt över risk- och skyddsfaktorer Förslag: Utbildning i risk- och skyddsfaktorer för all personal som arbetar med barn Syfte: Upptäcka barn och familjer som behöver stöd Nordens Välfärdscenter 11

12 Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet

13 Varför viktigt? Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk och skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom hälsovården, förskolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser!

14 Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall.

15 Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.

16 Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för psykosociala problem? 16

17 Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem - Föräldrafaktorer

18 Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem Barnfaktorer

19 Behöver vi checklistor/instrument när vi ska bedöma risk- och skyddsfaktorer?

20 Behöver NI checklistor/instrument? Låt oss testa om vi kan bedöma två olika fall korrekt och om vi kan vara överens! Först utan instrument och sedan med instrument.

21 Fall 1: Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A B

22 Slutsatser Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara vet ej? Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument

23 Bedömning och insatser i praktik

24 Resultat: Lovande tidiga insatser Aktivitet: Genomgång av några evidensbaserade metoder Förslag: Screening för depression (Edinburghmetoden) Föräldraskapet främst tidig anknytning HippHopp skolförberedande program Syfte: Att utforma och erbjuda anpassade stödinsatser Nordens Välfärdscenter 24

25 Utveckla föräldrars kompetenser Barn 3 10 år Göra positiva saker tillsammans med barnet Förstärka barnets önskade beteenden Praktiska övningar KBT-baserat T ex: Increadible years, Komet, PMTO, Triple-P

26 Föräldrastöd Norden Basutbud i alla kommuner: Målgrupp: Föräldrar med barn mellan 3-12 år Individuellt föräldrastöd Föräldrastöd i grupp Rådgivningssamtalföräldrautbildning Nordens Velfærdscenter

27 Implementering av TIBIR Atferdssenteret i Oslo tar fram evidensbaserade tidiga insatser för barn och familjer Anpassar manualer efter norska förhållanden Forskar på insatserna Har ett centralt implementeringsteam som utbildar PMTO-koordinatorer och konsulenter i fem regioner De kommuner som deltar skriver ett avtal med Atferdssenteret Erhåller utbildning, vidareutbildning och deltar i forskning Avsätter 3 personal till tidiga insatser

28 TIBIR tidlig innsats for barn i risiko Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Side 28

29 TIBIR intervensjonene Intervensjon Opplæringsprogram Målgruppe og evaluering Antall møter Kartlegging Foreldrerådgivning 3 dagers kurs I bruk av kartleggingsverktøy 9 dager opplæring over ½ år, med ½ års påfølgende opplæringsveileding. Ansatte i kommunen Foreldre (RCT) 3-5 Sosial ferdighetstrening 6 dager opplæring over ½ år, kombinert med opplæringsveileding i sosial ferdighetstrening. Barn (RCT) 8-10 Konsultasjon til ansatte i barnehage og skole 4 dager opplæring i konsultasjon for PMTO terapeuter og foreldrerådgivere (ansatte i PPtjenesten) Ansatte i skole og barnehage (RCT) 6-8 PMTO Gruppe 2 dager opplæring for PMTO terapeuter Foreldre (RCT) 12 PMTO behandling 20 dagers (basisuke + 5 arbeidssemiarer) opplæring kombinert med veiledning over 1 ½ år Foreldre (RCT) Side 29

30 Familier som fikk TIBIR-rådgivning viste mer positive og virksomme foreldreferdigheter, mens barna økte sin sosiale kompetanse og reduserte sin problematferd. Resultatene viste positive effekter på 9 av i alt 12 resultatmål. Særlig økte TIBIR-rådgivningen den positive foreldreatferden og reduserte bruk av streng disiplin. I motsetning til PMTO behandlingen var det her ingen indikasjoner på positive overføringseffekter til skole.

31 Evaluering av PMTO-foreldregrupper for mødre med etnisk minoritetsbakgrunn I en RCT ble det dokumentert at somaliske og pakistanske mødre og deres barn hadde utbytte av å delta i «kultursensitive» PMTO foreldregrupper over 18 samlinger á to timer (Bjørknes & Manger).

32 Sammanfattning Det finns ett gott stöd för att evidensbaserade föräldrastödsprogram fungerar Forskning både internationellt och från de nordiska länderna Manualbaserade program KBT-baserade, rollspel, träning på föräldrakompetenser Programtrohet viktigt- utbildning, vidareutbildning och kontroll Nordens Välfärdscenter 32

33 Resultat: Förenklad tillgång till service Aktivitet: Pilotstudie av familjecentraler Resultat: Åtta utvecklingsförslag Nordens Välfärdscenter 33

34 Mødrehjaelpen i Danmark Pilotprojekt :Familiens Hus i Esbjerg och Århus kommun med målgrupp unga sårbara mödrar Samarbete mellan kommunerna och Mødrehjaelpen, Jobbsentre och Socialstyrelsen Resultatbaserad styrning, manualbaserat, kontinuerliga uppföljningar Nordens Välfärdscenter 34

35 Unga gör skillnad Aktivitet: Tre samlingar med ungdomar i Oslo, i Helsingfors och i Köpenhamn Resultat: Förslag till ministrar Inspirationshäfte Unga gör skillnad! Nordens Välfärdscenter 35

36 Nordens Välfärdscenter 36

37 Nordens Välfärdscenter 37

38 Nordens Välfärdscenter 38

39 Nordens Välfärdscenter 39

40 Nordens Välfärdscenter 40

41 Spridning 2013 Augusti: Nuuk Juni: Tromsø September: Reykjavik Maj: Tórshavn April: Oslo April: Göteborg Mars: Helsingfors April: Mariehamn Maj: Stockholm Maj: Köpenhamn September: Malmö Nordens Velfærdscenter 41

42 Torshávn 27 maj Nordens Välfärdscenter 42

43 Diskussion Hur ser det ut med tidiga insatser på Färöarna? Finns det nationellt stöd för implementering? Vet ni om de fungerar? Nordens Välfärdscenter 43

44 Tre samlingar med Nordiska ungdomar Nordens Välfärdscenter 44