Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Transkript

1 Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

2 Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen mellan bedömning och insats - Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia. - Andershed, A-K., & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken. I Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten. - Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan K. (2010). Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia. - Andershed, A-K., Andershed, H., & Bond. H. (2012). Are Structured Assessments of a Youths Risks and Needs Really Better Than Unstructured? A Case Vignette Study. Manuscript in preparation.

3 Exemplet: Normbrytande beteende - Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig - aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur - t.ex. slå, sparka, hota - icke-aggressiva normbrytande beteenden - t.ex. bryta mot föräldrars regler, snatta, vandalisera, skolka, klottra

4 Risk- och skyddsfaktorer - En riskfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall - Risk är inte nödvändigtvis samma sak som orsak - En skyddande faktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk - Skyddande faktorer förklarar varför vissa barn klarar sig bra trots risker

5 Olika typer av riskfaktorer distala/indirekta proximala/direkta dynamiska statiska initierande upprätthållande

6 Hur kan man förklara varför ett visst beteende utvecklas? t.ex.varför utvecklar ett barn normbrytande beteende? - Ta hänsyn både till förhållanden som rör individens egenskaper, erfarenheter och förutsättningar, och till egenskaper och förhållanden i miljön (t.ex. Stattin & Magnusson, 1996)

7 Sammansättning av riskfaktorer - När risker återfinns på flera nivåer samtidigt är risken för normbrytande beteende större (se Campbell m.fl., 2000) - Ju fler riskfaktorer desto större risk - = kumulativ riskfaktorsmodell (t.ex. Loeber, 1990) - Samma sammansättning av riskfaktorer gäller inte för samtliga barn som utvecklar normbrytande beteende - ekvifinalitet (Cicchetti & Rogosch, 1996)

8 Betydelsen av en bra bedömning - Kan vi komma fram till vilka insatser en ung person behöver om vi inte innan vet vilka specifika behov han/hon har? - Kan vi ge effektiva insatser om vi inte innan insatsen vet vilka specifika behov barnet och familjen har? - Individens specifika behov och risknivå ska styra insatsernas omfattning och innehåll (se Andershed, Andershed & Söderholm-Carpelan, 2010) - Alla metoder och insatser fungerar inte lika bra för alla med normbrytande beteende - Direkta (proximala) och föränderliga (dynamiska) risk- och skyddsfaktorer är mest relevanta för bedömning, förebyggande arbete och behandling - Resultatet av bedömningen får inte bero på vem som gör den

9 Hur bra är vi på att göra bedömningar utan instrument? - Är linjerna A och B lika långa? - Utan bedömningsinstrument: - Svarsalternativ: - Lika långa. - Inte lika långa. - Vet ej. - Med bedömningsinstrument - Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa - Vi gör korrekt och samma bedömning! A B

10 Hur bra är vi på att göra bedömningar utan instrument? - Är mittencirklarna lika stora? - Utan bedömningsinstrument: - Svarsalternativ: - Lika stora. - Inte lika stora. - Vet ej. - Med bedömningsinstrument - Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika stora - Vi gör korrekt och samma bedömning!

11 Slutsatser? - Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument - Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument - Om det var riktiga fall med barn och familjer med komplexa sociala problem? - Mycket svårare att göra korrekta bedömningar - och ju svårare och mer komplext något är, desto större är behovet av stöd och struktur

12 Struktur eller icke-struktur? Exempel från vår forskning (Andershed & Andershed, 2012) - ESTER-bedömning (Andershed & Andershed, 2010) - Evidensbaserad strukturerad bedömning av risk och skyddsfaktorer för barn (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende - Bedömning av 19 risk- och skyddsfaktorer görs av en professionell baserat på multipla informanter (t.ex. barnet själv, föräldrar, lärare) och informationskällor (t.ex. akter, intervjuer) - Vi har visat att en ESTER-bedömning ger en samstämmighet mellan bedömare som är ganska bra till riktigt bra (Andershed m.fl., 2010)

13 Mer samstämmigt än vad? - Leder användning av ESTER-bedömning till - mer samstämmiga bedömningar - mer korrekta /adekvata bedömningar - mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar - att man missar färre viktiga saker i bedömningar - jämfört med när man INTE använder ett strukturerat instrument? - Vi lät 30 socialsekreterare göra en bedömning av en vinjett med hjälp av ESTER-bedömning - och vi lät ytterligare 30 göra en bedömning utan något instrument utöver BBiC - Vi bad sedan fyra socialchefer bedöma deras bedömningar utan att veta om de gjorts med eller utan ESTER-bedömning

14 Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man? Riskfaktor Med ESTERbedömning Utan instrument Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97% 83% Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30 Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37%

15 Resultat: Hur många av de åtta riskfaktorerna har man identifierat? Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTER-bedömning Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument

16 Resultat: Vilka och hur många skyddsfaktorer identifierar man? Skyddsfaktor Med ESTERbedömning Positiv skolanknytning och prestationer 37%** 0% Positiva förhållningssätt eller problemlösningar 20%* 0% Positiva umgängen och aktiviteter 43%** 3% Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd 57%** 7% Utan instrument Antal skyddsfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning Samtliga 4 10% 0% 3 20% 0% 2 20% 3% 1 17% 3% 0 33% 94% Utan instrument

17 Resultat: Socialchefers uppfattning om bedömningarna Med ESTERbedömning Utan instrument T-värde (fg) På hela taget en adekvat/bra bedömning? 1. Inte alls adekvat 2. I viss mån adekvat 3. Adekvat 4. Mycket adekvat 2,78 (.59) 2% 58% 2,42 (.57) 10% 38% 2,43*** (58) Missat att uppmärksamma saker? 1. Nej 2. Ja, något enstaka 3. Ja, flera 1,43 (.31) 58% 2%* 1,88 (.49) 35% 23% -4,26*** (58) Är det rätt insatser som föreslås? 1. Nej, troligen inte 2. Ja, delvis 3. Ja, sannolikt 2,12 (.36) 13% 25% 1,95 (.50) 25% 20% 1,48 (58)

18 Slutsatser? - Användning av ett strukturerat instrument, i det här fallet ESTER-bedömning, leder till - att fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning - Högre grad av samstämmighet i att identifiera risk- och skyddsfaktorer - att man, enligt socialchefer: - gör bättre/mer adekvata bedömningar - i mindre utsträckning missar viktiga saker - jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument (men t.ex. BBiC)

19 Vinsten med ett strukturerat förfarande - Strukturerad inventering av risker och resurser av betydelse för aktuell problematik ger - Samstämmighet mellan olika bedömare (interbedömarreliabilitet) - Mindre risk för godtycklighet och risk att missa ett väsentligt område - Förbättrar - underlaget inför val av insatser - dokumentationen - möjligheten att utvärdera - kvalitet, ökar säkerhet - Bidrar till bildandet av ett gemensamt språk gemensamma definitioner

20 Bedömning är en färskvara - En bedömning av risk och skydd har ett bäst före-datum - Uppföljningar är nödvändiga - Instrumentet måste kunna mäta förändringar - Bedömningsinstrumentet är praktikerns verktyg - Det är inte självgående eller effektivt av sig självt - Den professionelle måste veta hur han eller hon ska använda instrumentet, och vara skicklig på det - Ett bedömningsinstrument kommer inte att ge svaren - Den hjälper till med att ställa de rätta frågorna

21 Sammanfattning - Risk- och skyddsfaktorerna för ett problembeteende är väldigt många till antalet - Alla faktorer gäller inte för alla personer - Sammansättningen av risk och skydd är individuell - En bedömning som är strukturerad gör att risken för att missa viktiga områden är mindre, och sannolikheten för att identifiera viktiga risker och skydd är större - En bra bedömning av forskningsbaserade risk och skyddsfaktorer skapar bättre förutsättningar för en bra insats

22 Tack! Anna-Karin Andershed, Fil.dr.