Vem kan man lita på? - resultat från telefonintervjuer med 1000 tonåringar. Anna Raninen, informationschef

Transkript

1 Vem kan man lita på? - resultat från telefonintervjuer med 1000 tonåringar Anna Raninen, informationschef

2 Om undersökningen Novus Opinion genomförde i maj 2012 på uppdrag av CAN en telefonundersökning med personer födda 1994 och 1996 vilket motsvarar grundskolans år 9 eller gymnasiets år 2. Ett slumpmässigt urval av 500 respondenter födda 1994 och 500 respondenter födda 1996 intervjuades, hälften pojkar och hälften flickor. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka olika typer av källor unga använder, vilka frågor de upplever som känsliga och hur de skulle söka information och hjälp när det gäller känsliga frågor. Formelement rgb1.jpg

3 Vad frågade vi? Bakgrundsvariabler Hur man använder medier Vad man har för förtroende för medier Vilka frågor som upplevs känsliga att diskutera med andra Vem man vill diskutera känsliga frågor med och hur man kan tänka sig att söka information och råd och stöd om känsliga frågor Hur respondenterna förhåller sig till ett antal risk- och skyddsfaktorer Formelement rgb1.jpg

4 Hur använder unga olika typer av medier? Är det bara Facebook som gäller? Och vilket förtroende har de för medier, föräldrar, lärare, experter med flera?

5 Formelement rgb1.jpg

6 Formelement rgb1.jpg

7 Några slutsatser om medieanvändning och förtroende för källor Hög användning av sociala medier men lågt förtroende Hög användning av traditionella medier högt förtroende Stora skillnader framförallt mellan pojkar och flickor när det gäller medieanvändning Personer med hög trovärdighet är vänner, föräldrar och lärare Formelement rgb1.jpg

8 Vilka frågor är känsliga att diskutera med andra? Och hur vill man ha information respektive råd & stöd när det gäller den typen av frågor?

9 Formelement rgb1.jpg

10 Internet första valet när det gäller att skaffa information om känsliga frågor......men för råd och stöd vill man ha IRL.

11 Källor för känsliga frågor, svarsalternativ Information I tidningar, radio, TV På internet (sökmotor) På internet (rådgivning) Fråga en vän Fråga en förälder Fråga en lärare Fråga skolsköterska eller kurator Fråga en sjuksköterska, läkare eller expert Annan nämligen Vet ej Formelement rgb1.jpg Råd och stöd Vän Förälder Lärare Skolsköterska/kurator Skolsköterska/kurator på internet Expert Expert på internet Annat Vet ej

12 Källor man föredrar - ett par exempel Formelement rgb1.jpg

13 Några slutsatser om källor för känsliga frågor Internet är den källa man föredrar för information men inte för råd och stöd. Råd och stöd till vänner och föräldrar? Vänner, föräldrar och skolsköterska/kurator är första valet för råd och stöd. Lärare är en källa man inte skulle välja vare sig för information eller råd och stöd. Stora skillnader mellan samtliga sub-grupper Formelement rgb1.jpg

14 Sammanfattande slutsatser för kommunikation med unga om alkohol och droger Eftersom problemet (konsumtionen) skiljer sig demografiskt, måste olika målgrupper identifieras Eftersom riskuppfattningen skiljer sig beroende på kön och ålder måste olika typer av budskap kommuniceras (om man riktar sig till mer än en av dessa sub-grupper) Eftersom användningen av och förtroendet för olika medier skiljer sig demografiskt, måste man använda sig av olika kanaler (om man riktar sig till mer än en sub-grupp) Internet är ett mycket användbart verktyg för att tillhandahålla information och kunskap. När det gäller råd och stöd vill våra respondenter ha någon IRL (råd och stöd till vänner och föräldrar?). Denna någon är sannolikt en förälder, en vän eller en skolsköterska/kurator. Formelement rgb1.jpg