Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer

Transkript

1 Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer Henrik Andershed Kriminologi / Psykologi Verksam vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet

2 + helt nya rön 2

3 Riskfokuserad prevention/intervention (se t.ex. Farrington & Welsh, 2006) 1. Identifiera och gradera riskfaktorer hos individen och familjen Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer Identifiera och gradera skyddsfaktorer hos individen och familjen 2. Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer Arbeta för att genom insatser: Reducera/avhjälpa riskfaktorerna Stärka skyddsfaktorerna

4 Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall.

5 Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar normbrytande beteende, trots att han eller hon exponeras för riskfaktorer.

6 Vilka är risk- och skyddsfaktorerna? Forskning har identifierat ett stort antal faktorer På flera olika nivåer 6

7 Exempel på riskfaktorer Den unge Familjen Trotsighet, ilska eller oräddhet Föräldrarnas egna svårigheter Trotsar föräldrars och andras önskemål och tillsägelser är olydig eller blir lätt väldigt arg och irriterad. Verkar orädd eller gör riskfyllda och farliga saker. Föräldrarna har ekonomiska svårigheter eller är nedstämda, ledsna, deprimerade. Föräldrarna konsumerar ofta och mycket alkohol eller har ett kriminellt beteende. Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter i föräldra-barnrelationen Är väldigt kroppsligt, fysiskt aktiv och rastlös. Är impulsiv och har svårt att vänta på sin tur och att tänka efter innan han/hon gör något. Har svårt att bibehålla uppmärksamheten och att koncentrera sig längre stunder. Föräldrarna är osams med eller är inte engagerade i den unge. De har svårt att visa kärlek och ömhet eller har svårt att acceptera och känslomässigt ta till sig den unge. Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier Har svårigheter med medkänsla eller bryr sig inte om andra eller vad de känner och tycker. Verkar inte känna skuld och ånger när han/hon gjort något fel eller någon annan illa. Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Har svårigheter med tal, läs- eller skrivförmåga. Presterar bristfälligt i skolan. Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Använder negativa/destruktiva beteenden/problemlösningsstrategier för att lösa olika situationer eller har ett negativt sätt att tolka andras beteenden och avsikter. Ger uttryck för negativa normbrytande och statusfokuserade och materialistiska attityder och värderingar. Nedstämdhet eller självskadande beteende Är nedstämd, ledsen, deprimerad eller uppvisar självskadande beteende. Normbrytande beteende Bryter mot gällande normer, regler eller lagar på ett aggressivt eller ickeaggressivt sätt. Alkohol- eller droganvändning Använder alkohol i berusande syfte eller använder andra droger. Problematiska kamratrelationer Har svårt att behålla eller är inte intresserad av relationer med kamrater med positiva beteenden och attityder. Umgås med kamrater som har normbrytande beteende eller attityder, eller som använder alkohol eller andra droger. Föräldrarna har inte tydligt fördömande attityder mot icke-önskvärda beteenden eller har liten kännedom om den unges beteenden och förehavanden. De har svårt att vara konsekventa i sina reaktioner på den unges beteenden eller använder sig av hårda uppfostringsmetoder.

8 Exempel på skyddsfaktorer Den unge Familjen Positiv skolanknytning och prestationer Föräldrarnas ork, engagemang eller stöd Har en positiv anknytning till skolan och skolarbetet och trivs och tycker det är roligt med skolarbetet och trivs med skolkamrater och lärare. Presterar åtminstone genomsnittligt i alla ämnen i skolan. Föräldrarna har gott om tid och ork att engagera sig i den unges liv eller är allmänt intresserade och engagerade i den unges liv. De har stöd från utomstående eller har förmåga att använda sig av de stödresurser som samhället har att erbjuda. Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Är glad, hjälpsam, artig eller har positiva och konstruktiva sätt att lösa problem och stressade/pressade situationer. Föräldrarna är tydliga gentemot den unge i sina attityder mot normbrytande beteende och droger och uppmuntrar till positiva fritidsaktiviteter. De är mycket konsekventa i sina reaktioner på den unges beteenden eller känner till mycket om den unges liv och förehavanden. Positiva umgängen och aktiviteter Föräldrarnas medvetenhet och motivation Har ett positivt och prosocialt umgänge och stöd. Deltar i regelbundna strukturerade aktiviteter eller ägnar större delen av sin fritid åt positiva och icke-normbrytande aktiviteter. Den unges medvetenhet och motivation Är medveten om det egna problembeteendet eller är motiverad till förändring. Föräldrarna känner till och verkar medvetna om den unges problematik och eventuell egen problematik som kan påverka den unges beteende. Föräldrarna är motiverade till förändring.

9 Ju fler risker desto sämre Det är framförallt när den unge uppvisar eller exponeras för flertalet riskfaktorer som risken är hög för att det normbrytande beteendet kvarstår och upprätthålls över längre tid. När fler än en riskfaktor är närvarande hos ett och samma barn är risken för normbrytande beteende större När risker återfinns på flera nivåer (t.ex. individ och familj) samtidigt är risken för normbrytande beteende större 9

10 Kombinationer av riskfaktorer Samma sammansättning av riskfaktorer gäller inte för alla individer Vissa riskfaktorer förklarar utvecklingen hos vissa barn medan andra riskfaktorer förklarar utvecklingen hos andra barn Alla riskfaktorer är hos individen inte kausalt (orsakverkan) kopplade till det aktuella problemet (t.ex. drogmissbruket, kriminaliteten) Alltså är en individuell bedömning nödvändig Där man strävar efter att identifiera de för individen viktigaste kausala risk- och skyddsfaktorerna! 10

11 Betydelsen av bra bedömning/utredning Kan vi komma fram till vilka insatser en ung person behöver om vi inte innan vet vilka specifika behov han/hon har? Sannolikt inte Kan vi ge effektiva insatser om vi inte innan - vet vilka specifika behov den unge och familjen har? Sannolikt inte Helt fundamentalt med bra/behandlingsrelevanta bedömningar! Vi bör bland annat bedöma/identifiera risk- och skyddsfaktorer för att veta vilka de specifika behoven är Då ger vi oss bra förutsättningar för insatserna

12 Betydelsen av samstämmiga bedömningar/utredningar Det får inte vara utredar-/personbundet hur en bedömning/utredning blir Vi ska sträva efter samstämmiga bedömningar Vi förväntar oss väl samma diagnos/resultat av två olika läkare? Vi ska förvänta oss samstämmiga bedömningar av professionella som arbetar med psykosocialt utredningsarbete, t.ex: psykologer, socialsekreterare, psykiatriker, m.fl.

13 Vad är bra risk-behovsbedömning? (se Andershed & Wirius, 2010) Strukturerad Tydliga definitioner finns och samtliga risker och skydd bedöms hos alla klienter ökar chanser till hög samstämmighet (s.k. interbedömarreliabilitet) Fokus på forskningsbaserade risker och skydd Identifierar de specifika risker och skydd som är i behov av insatser hos klienten Risk-skyddsprofil Visar tydligt vad insatser bör fokusera på

14 Vad är bra risk-behovsbedömning? (forts.) (se Andershed & Wirius, 2010) Tar hänsyn till ev. fallspecifika risker/skydd som inte finns med i bedömningsinstrumentet Uppföljande bedömningar Kan lätt kommuniceras över verksamhetsgränser/användas av alla verksamheter

15 Tre viktiga principer! Risk-, behov-, och responsivitetsprinciperna Riskprincipen (Vilka ska ges insatser?) Ü á~ Insatsens omfattning ska anpassas till nivån av risk mer omfattande insatser till de med hög risk ux{éä Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna?) Insatser ska fokusera på den unges unika och relevanta behov (t.ex. de för individen viktigaste risk- och skyddsfaktorerna) Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges för att den ska ge effekt?) Insatser ska ges på ett sätt som ökar chanserna för att individen kommer att kunna ta emot insatsen T.ex. i grupp eller individuellt? Motivation? ÜxáÑÉÇá ä àxà

16 Behöver vi stöd av instrument för att göra bra bedömningar?

17 Svårt utan instrument

18 Exempel på strukturerade bedömningsinstrument (se För att bedöma risk- och skyddsfaktorer för normbrytande/aggressivt beteende hos unga Early Assessment of Risk List for Boys / Girls (EARL 20-B / EARL 21-G) Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos pojkar/flickor under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, år, samt tjäna som bas för val av insatser ESTER Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer.

19 Vad är ESTER? (se Andershed & Andershed, 2010) Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer. Ett forskningsbaserat bedömningssystem som innehåller (1) ett screeningsystem (ESTER-screening) (2) ett strukturerat bedömningsinstrument (ESTERbedömning). Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat, professionellt samarbete, etc. Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang ESTER

20 Att användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar Samtliga som går utbildning kan använda ESTER (oavsett förkunskaper) Använder ett neutralt, basalt språk och sätt att mäta risker och skydd som alla verksamheter ska kunna acceptera, hantera och tycka är relevant Förbättra kommunikation och samarbete mellan verksamheter Datorstödet förenklar samarbete

21 ESTER-bedömning Forskningsbaserat strukturerat riskbehovsbedömningsinstrument av risker och skydd för normbrytande beteende 19 risk- och skyddsfaktorer Beslutstöd inför insatser Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före och efter insatser) Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och samarbete

22 Risker som bedöms med ESTER-bedömning Hos den unge Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Hos familjen Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier

23 Skydd som bedöms med ESTER-bedömning Hos den unge Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Hos familjen Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation

24 Bedömning av en riskfaktor i ESTERbedömning

25 Bedömning av risk- och skyddsfaktorer Minst två av dessa källor Information från: Samtal/intervju med förälder/ föräldrar vid ett eller flera tillfällen Information från: Samtal/intervju med den unge Observation av den unge Information från: ESTER-screening Bedömning av de 19 faktorerna i ESTER-bedömning - görs av dig som professionell - Basera bedömningen på så många olika informationskällor och miljöer som möjligt. Dokumentera i Informationsbas från vem och när (datum) information inhämtades. Information från: Samtal/intervju med förskollärare/lärare Information från: Akt/journal Annan/Annat Planering av insatser Dokumenteras i Planerade insatser.

26 Datorstöd Användarvänligt Underlättar: Tolkning och presentation av resultat Visualiserar resultaten på enkelt sätt Rapporterna som produceras kan användas direkt med föräldrar och den unge Samarbete mellan kollegor och verksamheter Kan enkelt dela och flytta klient till annan ESTER-användare

27 Risk-skydds profil

28 Sammanställning över tid av varje risk- och skyddsfaktor I detta fall har fyra bedömningar gjorts

29 Struktur (instrument) bättre än ostruktur (inget instrument)? En vanlig hypotes: Bedömningar som görs med hjälp av ett strukturerat instrument leder inte bara till samstämmiga och adekvata bedömningar utan också mer adekvata och samstämmiga bedömningar jämfört med när ett strukturerat instrument INTE används Stämmer det?

30 Vad visar tidigare forskning om detta? Bedömningar med hjälp av instrument ger relativt bra till riktigt bra samstämmighet Studier på t.ex. instrumenten EARL-20B och SAVRY Bedömningar utan strukturerade instrument tenderar att vara mindre samstämmiga men svårt att uttala sig om T.ex. mindre vinjettstudier som studerat socialsekreterares bedömningar Vi saknar studier som jämför bedömningar som gjorts med och utan ett strukturerat instrument Vi vet egentligen inte om t.ex. SAVRY, EARL-20B eller ESTER-bedömning är bättre än ostrukturerade bedömningar!

31 Är instrument bättre? Leder användning av ESTER-bedömning till: mer samstämmiga bedömningar mer korrekta /adekvata bedömningar mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar att man missar färre viktiga saker i bedömningar jämfört med när man INTE använder ett strukturerat instrument?

32 Are Structured Assessments of a Youths Risks and Needs Really Better Than Unstructured? A Case Vignette Study (Andershed, Andershed, & Bond, 2011)

33 Metod: Vinjettmetoden Steg 1: Vinjetten författas och realismskattas av två praktiker med erfarenhet av socialt arbete med unga. Skattningen blev 9,5 av 10. Steg 2: En strukturerad kategorisering görs av de saker som beskrivs i vinjetten och delas upp i två kategorier: (1) forskningsbaserade riskfaktorer (2) forskningsbaserade skyddsfaktorer Steg 3: Vinjetten bedöms: Med hjälp av ESTER-bedömning av 30 oberoende socialsekreterare Utan något strukturerat instrument av 30 andra oberoende socialsekreterare Steg 4: Samtliga utlåtanden/bedömningar läses igenom av två oberoende forskare vilka bedömer vilka risk- och skyddsfaktorer som tagits upp i de 60 bedömningarna Steg 5: För att även få ett mått på vad andra praktiker anser om de aktuella bedömningarna lät vi sedan andra praktiker socialchefer - bedöma de 60 bedömningarna Är bedömningen adekvat/bra? Missas viktiga områden? Var blinda inför (de visste ej) om bedömningen ifråga var gjord med ESTER-bedöming eller ej.

34 60 socialsekreterare + fyra socialchefer deltog i studien 30 socialsekreterare - använde ESTERbedömning Samtliga utbildade i ESTER 28 kvinnor 2 män Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61). Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning av barn och ungdomar. 30 socialsekreterare - använde inget strukturerat instrument (de flesta använder BBIC som stöd) 27 kvinnor 3 män Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83). Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning av barn och ungdomar.

35 Metod: Totalt 60 socialsekreterare + fyra socialchefer (forts.) Fyra socialchefer Två chefer bedömde samma 30 bedömningar Dvs. två oberoende bedömningar av samtliga 60 bedömningar Svarade på frågor såsom: På hela taget en adekvat bedömning? Missat något? Föreslås rätt insatser?

36 Instruktioner till de 60 socialsekreterarna + Övergripande information om studiens syfte, etc.

37 Vinjetten Totalt 1,5 A4-sidor

38 Frågeformuläret till de 60 socialsekreterarna

39 Formuläret till socialcheferna

40 Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? Riskfaktor Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer I vinjetten Kalle har enligt klassföreståndaren svårt att koncentrera sig längre stunder, blir lätt störd av andra och ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de övriga i klassen. Det händer då och då att Kalle gör och säger saker utan att tänka efter före, t.ex. svarar rakt ut i klassen utan att räcka upp handen. Han är väldigt fysiskt aktiv, rastlös och sitter sällan stilla längre stunder, något som gör att han bland annat stör andra elever under lektionstid. Kalle blev enligt mamman inte speciellt skakad av att ha åkt fast för snatteriet. Han har inte uttryckt någon oro över detta eller pratat om det på något sätt. Ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de övriga i klassen. Mamman och pappan oroar sig mycket för Kalles skolgång. De är måna om att Kalle ska ha en bra skolgång och pratar ofta med honom om hur viktigt det är med skolan. De ser att han hamnar efter och att han har svårt att sitta still och koncentrera sig längre stunder. De har det också svårt med att få honom att göra läxor hemma.

41 Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? (forts.) Riskfaktor Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier I vinjetten Kalle blev hemskjutsad av polisen för ett par veckor sedan då han åkt fast för snatteri i en matvaruaffär. Han hade snattat flera godispåsar och blev tagen på bar gärning i butiken av väktare. Då erkände han för polisen (som kallades till butiken) att han tagit saker i butiker flera gånger förut, det senaste halvåret, ca 5-10 gånger. Mamman berättar också att de som föräldrar noterat att Kalle har börjat dricka alkohol. De har ibland (ca 2-3 gånger i månaden enligt mamman) fester hemma hos någon i fotbolls eller innebandylaget och Kalle kommer då hem och luktar alkohol. Så har det varit under det senast halvåret ungefär. Kalle uppger då också till mamman att han alltid gör detta (snattar) tillsammans med ett antal kamrater från innebandylaget som också tar saker i butikerna. De hamnar i diskussioner och t.o.m. bråk med Kalle nästan varje dag på grund av hans svårigheter i skolan och att han inte gör sina läxor, etc. Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera dagar. Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera dagar. Mamman säger att hon och pappan inte vet hur de ska hantera detta.

42 Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man? Riskfaktor Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Med ESTERbedömning 97%+ 83% 60%** 7% 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Utan instrument Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30 Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40%

43 Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer har man identifierat? Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument

44 Vilka skyddsfaktorer finns i vinjetten? Skyddsfaktor Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd I vinjetten Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus på rasterna. Kalle är enligt klassföreståndaren en go, trevlig och artig kille som är lätt att tycka om. Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus på rasterna. Båda föräldrarna är alltid med på föräldramöten och någon av dem kommer på utvecklingssamtalen angående Kalle. De visar ett stort intresse för Kalles skolgång och undrar ofta hur det går för honom i skolan. Klassföreståndaren säger att föräldrarna verkar väldigt engagerade i Kalle.

45 Resultat: Vilka skyddsfaktorer identifierar man? Skyddsfaktor Med ESTERbedömning Positiv skolanknytning och prestationer 37%** 0% Positiva förhållningssätt eller problemlösningar 20%* 0% Positiva umgängen och aktiviteter 43%** 3% Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd 57%** 7% Utan instrument

46 Resultat: Hur många av dessa fyra skyddsfaktorer har man identifierat? Antal skyddsfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning Samtliga 4 10% 0% 3 20% 0% 2 20% 3% 1 17% 3% 0 33% 94% Utan instrument

47 Resultat: Socialchefers uppfattning om bedömningarna På hela taget en adekvat/bra bedömning? 1. Inte alls adekvat 2. I viss mån adekvat 3. Adekvat 4. Mycket adekvat Missat att uppmärksamma saker? 1. Nej 2. Ja, något enstaka 3. Ja, flera Är det rätt insatser som föreslås? 1. Nej, troligen inte 2. Ja, delvis 3. Ja, sannolikt Med ESTERbedömning Utan instrument T-värde (fg) 2,78 (.59) 2,42 (.57) 2,43*** (58) 1,43 (.31) 1,88 (.49) -4,26*** (58) 2,12 (.36) 1,95 (.50) 1,48+ (58)

48 Resultat: Socialchefers uppfattning om bedömningarna (forts.) På hela taget en adekvat/bra bedömning? Med ESTERbedömning Inte alls adekvat 2% 10% Adekvat - Mycket adekvat 58%+ 38% Missat att uppmärksamma saker? Nej 58%+ 35% Ja, flera 2%* 23% Är det rätt insatser som föreslås? Nej, troligen inte 13% 25% Ja, sannolikt 25% 20% Utan instrument

49 Slutsatser? Användning av ESTER-bedömning leder till: Att fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning Högre grad av samstämmighet i att identifiera risk- och skyddsfaktorer Att man, enligt socialchefer: gör bättre/mer adekvata bedömningar i mindre utsträckning missar viktiga saker jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument (men t.ex. BBIC) BBIC räcker inte till för att ge bedömaren vägledning vad gäller risk-skyddsfaktorer

50 Tack till de som finansierat denna forskning. Socialstyrelsen (UPP-centrum) Vetenskapsrådet

51 Bedömningsinstrument: Barn & unga Se Metodguide vad gäller insatser och bedömningsinstrument

52 Tack! Henrik Andershed Kriminologi / Psykologi Verksam vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet E-post: henrik.andershed@oru.se