Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning

Transkript

1 Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning Martin Karlberg Evidens Evidensbaserade metoder handlar om metoder som har visat sig vara effektiva i kontrollerade studier. Evidensbaserad praktik är däremot ett kritiskt förhållningssätt till beslutsfattande som integrerar den bästa tillgängliga forskningen, beprövad erfarenhet samt personliga preferenser från den person det berör. Evidensbaserad praktik är alltså ett förhållningssätt till metoder snarare än en specifik metod. Evidens Merparten av de metoder som används i skolan är inte utvärderade i effektutvärderingar. Användandet av dessa metoder motiveras istället ofta med att det inte spelar så stor roll eftersom alla metoder är lika bra. Evidensbaserad praktik står i motsättning till den utbredda föreställningen om att alla metoder är lika bra, bara man tror på det man gör.

2 Evidens Sammanvägningen av evidens, den professionelles yrkeserfarenhet och den berördes preferenser är den beslutsprocess som kallas evidensbaserad praktik. Evidensbaserad praktik -Haynes et al., 2002 Situation och omständigheter Profesionell expertis Klienters erfarenhet & önskemål Bästa evidens Evidens För att en forskningsstudie ska sägas generera hög evidens för en metod ställs ett flertal krav. Metoden måste vara: utvärderad i studier med en jämförelsegrupp data måste samlas in före och efter insatsen man måste kontrollera att den behandling man erbjuder också är den behandling som faktiskt ges (integritetskontroll)

3 VAD ÄR EFFEKTIVT? Effektstorlek: mått på påverkan Stor Medel Genomsnittlig effekt av olika interventioner Förväntad utveckling utan skolundervisning Liten Effektstorlek: mått på påverkan Stor 0.8 Eftersträvansvärt Medel 0.5 Liten Normalt Skadligt

4 Rangordna dessa faktorer Feedback till lärare via formell utvärdering Minska störande beteenden i klassrummet Feedback till elever Läxor Färre elever i klassen Individualiserad undervisning Undervisning via arbetslag Nivågruppering Åldersblandade klasser Eleven styr undervisningens innehåll Det som bidrar till elevers resultat (Hattie, 2008) Baserat på mer än 800 metastudier omfattande studier där mer än 80 miljoner elever har ingått Reservation: Främst forskning från Nordamerika och Storbritannien gäller resultaten även för Sverige? Slår ihop äpplen och päron garbage in garbage out Det som bidrar till elevers resultat Eleven (t ex förkunskap)... 0,40 Hemmet (t ex föräldrars förväntningar) Skolan (t ex klasstorlek) Allt spelar roll Läroplanen (t ex helordsmetoden) Läraren (t ex lärarutbildning) Effektstorlekar 0, , , ,49 Pedagogiken (t ex individualisering)... 0,44

5 Effekter: SKOLAN och LÄRAREN (Hattie, 2009) Stor Medel Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88 Goda relationer elev-lärare 0, Lagom stor skola 0,43 Lärares höga förväntningar 0, Skolledares fokus på undervisning 0,36 Liten Mindre klasser 0,21 Ekonomiska resurser 0,23 Nivågruppering 0,12 Lärarutbildning 0,11 Lärares ämneskunskap 0,09 Åldersblandade klasser 0,04 Kvarsittning -0,16 Skolbyten -0,34 Sommarlov -0,09 Effekter: LÄROPLAN och PEDAGOGIK Utvärdering av lärare (Feedback) 0,90 God ordning i klassrummet 0,80 Feedback till elever 0,73 Stor Medel Liten 0.8 Fonetisk träning vid läsinlärning 0,60 Direkt undervisning 0,59 Lärare har tydliga mål med lektioner 0, Social träning 0,40 Time-on-task 0,38 Skriftliga prov 0,34 Läxor 0,29 Individualiserad undervisning 0,23 Direkt undervisning (direct instruction) 0.2 Undervisning via arbetslag 0,19 1. Klargör vad elevens ska lära sig Elever som mentorer 0, Lär ut stegvis och exemplifiera Motorisk träning för de med inlärningsproblem 0,08 3. Kontrollera att eleven förstått Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 4. Låt eleven öva under lärarens tillsyn Elev bestämmer inlärning 0,04 5. Successivt allt självständigare övning och tillämpning Flera resultat (Hattie, 2009) Stor Medel Liten Tydliga mål med lektionen Kvalitet i Direkt undervisning undervisning Relation Feedback elev-lärare Metakognitiva strategier Undervisning 0,68 Individualiserad undervisning Läraren som aktiverare 0,60 Internetbaserad Mer resurser inlärning Helordsmetoden Färre elever vid i klassen läsinlärning Åldersblandad klass Läraren som möjliggörare 0,17 Nivågruppering Formella förutsättningar 0,08

6 KATASTROF Nivågruppering.. 0,12 Åldersblandade klasser 0,04 Elev bestämmer själv inlärningen 0,04 Öppna klassrum 0,01 Sommarlov. -0,09 Kvarsittning -0,16 TV-tittande.. -0,18 Skolbyten -0,34 INTE VÄRT DET Individualiserad undervisning.. 0,23 Mer resurser... 0,23 Minskad klasstorlek ,21 Undervisning via arbetslag.. 0,19 GENOMSNITT Time-on-task (oberoende av kvalitet).. 0,38 Skolledares fokus på undervisning... 0,36 Skriftliga prov.. 0,34 Läxor.... 0,29 Fysisk träning.. 0,28

7 EFTERSTRÄVANSVÄRT Lärare har tydliga mål med lektioner 0,56 Föräldraengagemang. 0,51 Hög motivation för inlärning.. 0,48 God koncentrationsförmåga.. 0,48 Erfarenhet av förskola 0,45 Lärares höga förväntningar... 0,43 Lagom stor skola. 0,43 Social träning 0,40 TIO I TOPP! Strukturerad utvärdering av enskilda lärare. 0,90 Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88 Snabbare undervisning för snabba elever 0,88 Insatser som minskar störande beteenden i klassrum 0,80 Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77 Feedback från lärare till elev.. 0,73 Goda relationer mellan elever och lärare. 0,72 Undervisning utspridd i tiden.. 0,72 Meta-kognitiva strategier för inlärning.. 0,69 Direkt undervisning.. 0,59 SLUTSATSER (Hattie, 2009) Läraren är den viktigaste för inlärning Lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna Ej viktigt: Lärare måste känna till varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka och anpassa undervisningen Mer resurserefter det Lärare måste veta målen Klasstorlek och hur de kan avläsas samt se nästa steg för att minska skillnaden Vilka eleverna mellan mål är och elevernas aktuella kunskap Ämnet som undervisningen avser Lärare behöver använda fler än en metod Arbetsvillkor för lärare och elever Skolledare och lärare måste skapa en skola, personal-rum och klassrum där misstag välkomnas som en möjlighet till inlärning

8 Rangordna dessa faktorer Feedback till lärare via formell utvärdering Minska störande beteenden i klassrummet 0, ,80 Feedback till elever....0,72 Läxor ,30 Färre elever i klassen..0,21 Individualiserad undervisning Undervisning via arbetslag Nivågruppering Åldersblandade klasser... 0,20 0, , ,04 Eleven styr undervisningens innehåll. 0,04 Svenska pedagogiska reformer/rekommendationer Stor 0.8 Medel Liten Mer resurser 0,23 Individualiserad undervisning 0,23 Undervisning via arbetslag 0,19 Problembaserad inlärning 0,15 Mentorskap 0,15 Motorisk träning vid läsinlärning 0,08 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Åldersblandade klasser 0,04 Elev bestämmer inlärning 0,04 VARFÖR?

9 Svenska doktorsavhandlingar Antal = Folkhälsovetenskavetenskap Kriminologi Omvård- Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi Svenska doktorsavhandlingar % 0% Effektutvärderingar 32% 6% 14% 11% Folkhälsovetenskavetenskap Kriminologi Omvård- Pedagogik Psykologi Socialt arbete 8% Sociologi Svenska doktorsavhandlingar Kontrollerade % 0% 15% 2% 5% 2% Folkhälsovetenskavetenskap Kriminologi Omvård- Pedagogik Psykologi Socialt arbete <1% Sociologi

10 Svensk pedagogisk/didaktisk forskning normativ Kritisk distans till det egna studieobjektet kan försvinna i en konstruerad samstämmighet En utvärdering från Vetenskapsrådet av svensk utbildningsvetenskaplig forskning om demokratiska värderingar, genus och medborgarskap drar utvärderarna slutsatsen att det funnits en normativ forskningstradition ( lärarutbildningens slutna värld ) som haft konsekvenser för forskningens kvalitet: Många av de forskare panelen mötte verkade oförberedda på frågor som rör teoretisk ram, metodologi, forskningsdesign, val av undersökningsobjekt/-grupper, dataanalys, reliabilitet och giltighet. / / En utbredd publiceringsideologi är att man först skall forska och sedan publicera, i första hand för en svensk publik (främst lärarutbildare, lärarstudenter och myndigheter). Enligt panelens mening bör publicering vara bättre planerad och ske också under forskningens gång. Högre grad av internationell publicering bör eftersträvas. (Arnot, Hopmann, & Molander, 2007, s. 75) Antal publikationer i Web of Science

11 Antal citeringar i Web of Science KOMET-metoden Kometmetoden bygger på inlärningsteoretisk grund och syftar till att ge lärare ett verktyg för att kunna hantera barn med utagerande beteenden och svårigheter med koncentration och uthållighet. Beteendeorienterat ledarskap Pelham och Fabiano (2008) visade i en metaanalys av 22 studier mellan 1998 och 2007 att beteendeorienterat ledarskap i klassrummet är ett väletablerat och effektivt förhållningssätt för att påverka barns koncentration och uppförande.

12 Behaviorism Eftersom insatser som baseras på behavioristisk grund har visat konsistent god effekt på uppförandeproblem och aggressivitet hos barn baseras Skol- Komet på behavioristisk teori. (Erchul & Schulte, 1996; Gottfredson, Wilson, & Skroban Najaka, 2006; Lipsey & Wilson, 1998; Reddy, Barboza- Whitehead, Files, & Rubel, 2000; Wilson, et al., 2003). Syfte med Skol-Komet Skol-Komet avser påverka relationen mellan lärare och elever genom tillämning av ett antal behavioristiskt grundade principer, bland annat differentiell förstärkning. Relationer Hattie (2008) har rangordnat 138 faktorer som påverkar elevernas skolprestationer. Relationen mellan lärare och elev har utvärderats i 229 studier (granskade av Hattie) och anses av honom vara den elfte viktigaste faktorn.

13 Syfte med Skol-Komet Ett kortsiktigt syfte med programmet är att skapa arbetsro och förutsättningar för lärande i klassrummet. Ett långsiktigt syfte med programmet är att stödja elevernas sociala utveckling för att minska risken för antisocial utveckling. Skol-Komet och ledarskapet Genom att uttrycka tydliga förväntningar, vara en god modell och genom att uppmärksamma ett önskvärt beteende kan läraren påverka eleverna till att agera mer prosocialt (Brophy, 1988). KOMET-metoden I Komet får läraren lära sig att analysera hur omgivningen påverkar barn och utifrån detta lägga upp klassomfattande insatser och individuella program.

14 Lärares verktyg Förstärkning och utsläckning utgör, enligt forskning, de främsta verktygen som lärarna kan använda i klassrummet för att hantera omotiverade, okoncentrerade, trotsiga och bråkiga barn. Lärare, (och även föräldrar), använder ofta försvagning i olika former för att hantera okoncentrerade, stökiga och bråkiga barn. Förstärkning och försvagning Ur ett lärarperspektiv är de stora nackdelarna med försvagning följande: försvagning fungerar inte i långa loppet (man hamnar lätt i en återvändsgränd av upptrappning) försvagning generaliseras oftast inte till andra situationer det är tråkigt och jobbigt att försvaga andras beteende Signifikanta resultat Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press)

15 Signifikanta resultat Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press) Resultat Resultat

16 Signifikanta resultat Skol- Komet Beröm från lärare Tjat etc. från läraren Problembeteende hos eleven.46 Kamratproblem Forster, Sundell, Melin, Morris, & Karlberg (in press)