Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell
|
|
- Sven-Erik Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte Knut Sundell
2 Låga betyg och risker för ogynnsam utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010) Alla födda ca personer Samkörning av ett tiotal nationella register Följda från 16 års ålder till 2005 (24 33 år) Betyg i årskus 9 Låga/ofullständiga betyg = sämsta sjättedelen Låg/Medel = tredjedel näst sämsta Medel/Hög = tredjedel näst bästa Höga betyg = bästa sjättedelen
3 Bra skolresultat ger god framtida livskvalitet Vi visste att bra skola och utbildning är den starkast skyddsfaktorn för UTSATTA barns långsiktiga utveckling Men betyg från årskurs 9 är en stark prediktor för framtida utfall för ALLA barn
4 Självmordsförsök Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög
5 Narkotikamissbruk (20 år >) Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög
6 Allvarlig kriminalitet (20 år >) Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög
7 Tonårsföräldraskap (13 19 år) Procent Kvinnor Övriga Arb, ej facklärda Arb, facklärda Tjm, låg/mellan (ref) Tjm, högre Betyg åk 9: Låg Låg/medel Medel/hög Hög
8 Öppenvårds- insatser inom grundskolan mot barn och ungas psykiska ohälsa (UPP-centrum, 2009) Bygga Värdegrund Children Are People COPE De otroliga åren EQ, Emotionell intelligens Farstaprogrammet Friends kamratstöd Forumspel Föräldrakraft Gemensamt bekymmer Hassela kamratstöd ICDP vägledande samtal Islandsmodellen Komet för professionella Komet för föräldrar Kompissamtal Lions Quest Livskunskap Medkompis Mångfald och dialog (MOD) Mombus Nonviolent Communication Olweusprogrammet Projekt Charlie/Justa Kompisar Social Emotionell träning STAN-programmet Steg för steg (även Nya steg) StegVis Våga Mötas Örebro Preventions Program
9 VAD ÄR EFFEKTIVT?
10
11 Effektstorlek: mått på påverkan Stor Medel % skillnad 24% skillnad Genomsnittlig effekt av olika interventioner Förväntad utveckling utan skolundervisning Liten % skillnad 0
12 Effektstorlek: mått på påverkan Stor 0.8 Eftersträvansvärt Medel 0.5 Liten Normalt Skadligt
13 Rangordna dessa faktorer Feedback till lärare via formell utvärdering Minska störande beteenden i klassrummet Feedback till elever Läxor Färre elever i klassen Individualiserad undervisning Undervisning via arbetslag Nivågruppering Åldersblandade klasser Eleven styr undervisningens innehåll
14 Det som bidrar till elevers resultat (Hattie, 2008) Baserat på mer än 800 metastudier omfattande studier där mer än 80 miljoner elever har ingått Reservation: Främst forskning från Nordamerika och Storbritannien gäller resultaten även för Sverige? Slår ihop äpplen och päron garbage in garbage out Vad är jämförelsegrupp? Gäller det för ALLA eller finns det grupper som avviker?
15 Det som bidrar till elevers resultat (Hattie, 2008) Effektstorlekar Eleven (t ex förkunskap)... 0,40 Hemmet (t ex föräldrars förväntningar) 0,31 Skolan (t ex klasstorlek) Allt spelar Läroplanen (t ex helordsmetoden) roll Läraren (t ex lärarutbildning)... 0, , ,49 Pedagogiken (t ex individualisering)... 0,44
16 Effekter: ELEV och HEM (Hattie, 2009) Själv-rapporterade kunskaper 1,44 Elevens förkunskaper 0,67 Socioekonomisk status 0,57 Stor Medel Liten Föräldrarengagemang 0,51 Elevens koncentration 0,48 Elevens motivation 0,48 Erfarenhet av förskola 0,45 Elev använder ej droger 0,33 Fysisk träning 0,28 Elevens personlighet 0,19 Ensamförälder 0,17 Elev = flicka 0,12 TV-tittande -0,18
17 Effekter: SKOLAN och LÄRAREN (Hattie, 2009) Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88 Stor Medel Liten Goda relationer elev-lärare 0,72 Klasskamrater 0,53 Lagom stor skola 0,43 Lärares höga förväntningar 0,43 Skolledares fokus på undervisning 0,36 De-segregering 0,28 Handikappade integrerade 0,28 Mindre klasser 0,21 Ekonomiska resurser 0,23 Nivågruppering 0,12 Lärarutbildning 0,11 Lärares ämneskunskap 0,09 Åldersblandade klasser 0,04 Öppna klassrum 0,01 Kvarsittning -0,16 Skolbyten -0,34 Sommarlov -0,09
18 Effekter: LÄROPLAN och PEDAGOGIK (Hattie, 2009) Stor Medel Liten Utvärdering av lärare (Feedback) 0,90 Snabbare undervisning för snabba elever 0,88 God ordning i klassrummet 0,80 Feedback till elever 0,73 Ämnesundervisning utspridd över tid 0,72 Meta-kognitiva strategier för inlärning 0,69 Fonetisk träning vid läsinlärning 0,60 Direkt undervisning 0,59 Lärare har tydliga mål med lektioner 0,56 Social träning 0,40 Time-on-task 0,38 Skriftliga prov 0,34 Läxor 0,29 Individualiserad undervisning 0,23 Direkt undervisning (direct instruction) 1. Klargör Undervisning vad elevens via arbetslag ska lära 0,19 sig 2. Lär ut Elever stegvis som och mentorer exemplifiera 0,15 3. Kontrollera att eleven förstått 4. Låt eleven öva under lärarens tillsyn 5. Successivt Elev bestämmer allt självständigare inlärning 0,04 övning och tillämpning Motorisk träning för de med inlärningsproblem 0,08 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Omfattande stöd till svaga elever0,77
19 Flera resultat (Hattie, 2009) Stor Medel Liten Undervisning 0,68 Läraren som aktiverare 0,60 Läraren som möjliggörare 0,17 Tydliga mål med lektionen Kvalitet i Direkt undervisning undervisning Relation Feedback elev-lärare Metakognitiva strategier Individualiserad undervisning Internetbaserad Mer resurser inlärning Helordsmetoden Färre elever vid i klassen läsinlärning Åldersblandad klass Nivågruppering 0 Formella förutsättningar 0,08
20 KATASTROF Nivågruppering.. 0,12 Åldersblandade klasser. 0,04 Elev bestämmer själv inlärningen 0,04 Öppna klassrum.. 0,01 Sommarlov... -0,09 Kvarsittning -0,16 TV-tittande... -0,18 Skolbyten -0,34
21 INTE VÄRT DET Individualiserad undervisning... 0,23 Mer resurser.... 0,23 Minskad klasstorlek ,21 Undervisning via arbetslag.. 0,19
22 GENOMSNITT Time-on-task (oberoende av kvalitet).. 0,38 Skolledares fokus på undervisning 0,36 Skriftliga prov... 0,34 Läxor.... 0,29 Fysisk träning.. 0,28
23 EFTERSTRÄVANSVÄRT Lärare har tydliga mål med lektioner. 0,56 Föräldraengagemang. 0,51 Hög motivation för inlärning. 0,48 God koncentrationsförmåga... 0,48 Erfarenhet av förskola 0,45 Lärares höga förväntningar... 0,43 Lagom stor skola... 0,43 Social träning 0,40
24 TIO I TOPP! Strukturerad utvärdering av enskilda lärare. 0,90 Lärare får video-feedback på sin undervisning.. 0,88 Snabbare undervisning för snabba elever. 0,88 Insatser som minskar störande beteenden i klassrum. 0,80 Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77 Feedback från lärare till elev ,73 Goda relationer mellan elever och lärare.. 0,72 Undervisning utspridd i tiden... 0,72 Meta-kognitiva strategier för inlärning. 0,69 Direkt undervisning... 0,59
25 SLUTSATSER (Hattie, 2009) Läraren är den viktigaste för inlärning Lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna Lärare måste känna till varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka och anpassa undervisningen efter det Lärare måste veta målen och hur de kan avläsas samt se nästa steg för att minska skillnaden mellan mål och elevernas aktuella kunskap Lärare behöver använda fler än en metod Skolledare och lärare måste skapa en skola där misstag välkomnas som en möjlighet till inlärning
26 Rangordna dessa faktorer Feedback till lärare via formell utvärdering Minska störande beteenden i klassrummet 0, ,80 Feedback till elever....0,72 Läxor ,30 Färre elever i klassen..0,21 Individualiserad undervisning Undervisning via arbetslag... 0,20 0,19 Nivågruppering ,10 Åldersblandade klasser... 0,04 Eleven styr undervisningens innehåll. 0,04
27 Svenska pedagogiska reformer Stor 0.8 Medel Liten Mer resurser 0,23 Individualiserad undervisning 0,23 Undervisning via arbetslag 0,19 Problembaserad inlärning 0,15 Mentorskap 0,15 Motorisk träning vid läsinlärning 0,08 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Åldersblandade klasser 0,04 Elev bestämmer inlärning 0,04
28 VARFÖR?
29 Svenska doktorsavhandlingar Antal = Kriminologi Folkhälsovetenskap Omvårdvetenskap Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi
30 Svenska doktorsavhandlingar Kontrollerade effektutvärderingar 400 5% % 0% 15% 2% 2% <1% 0 Kriminologi Folkhälsovetenskap Omvårdvetenskap Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi
31 Svensk pedagogisk/didaktisk forskning normativ Kritisk distans till det egna studieobjektet kan försvinna i en konstruerad samstämmighet En utvärdering från Vetenskapsrådet av svensk utbildningsvetenskaplig forskning om demokratiska värderingar, genus och medborgarskap drar utvärderarna slutsatsen att det funnits en normativ forskningstradition ( lärarutbildningens slutna värld ) som haft konsekvenser för forskningens kvalitet:
32 Många av de forskare panelen mötte verkade oförberedda på frågor som rör teoretisk ram, metodologi, forskningsdesign, val av undersöknings-objekt/-grupper, dataanalys, reliabilitet och giltighet. / / En utbredd publiceringsideologi är att man först skall forska och sedan publicera, i första hand för en svensk publik (främst lärarutbildare, lärarstudenter och myndigheter). Enligt panelens mening bör publicering vara bättre planerad och ske också under forskningens gång. Högre grad av internationell publicering bör eftersträvas. (Arnot, Hopmann, & Molander, 2007, s. 75)
33 Antal publikationer i Web of Science
34 Antal citeringar i Web of Science
35 VAD GÖRA? REGERING Reservera forskningsmedel till utvärdering av pedagogiska metoder Anpassa lärarutbildning till evidensbaserade metoder FORSKARE Forska om effekter av pedagogiska arbetssätt
36 VAD GÖRA? SKOLLEDARE Avläs behov av förändring (inled inte förändringsarbete utan att behov finns) Styr verksamheten mot det som har vetenskapligt stöd att fungera PEDAGOGER Hur vet jag att det jag gör fungerar? Vilka bevis behöver jag för att övertyga mig om att jag har rätt eller fel?
37 Ett exempel från skolan Utvecklingsarbete 4 kommunala Stockholmsskolor Enkäter till: 1310 elever i åk lärare Våren 2006
38 Eleverna ser fram mot att gå till lektionerna 100 % Lärare Elever i årskurs
39 Vuxna ingriper om någon blir trakasserad eller mobbad % lärare Elever i årskurs
40 Lärarna tar elevernas åsikter på allvar % Lärare Elever i årskurs
41 META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGS- KOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar färdigheten Använder i klassrummet Teori och diskussion 10% 5% 0% + Demonstration av utbildare 30% 20% 0% + Rollspel med feedback 60% 60% 5% + Coachning i Klassrummet 95% 95% 95%
Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning
Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning Martin Karlberg Evidens Evidensbaserade metoder handlar om metoder som har visat sig vara effektiva i kontrollerade studier. Evidensbaserad praktik
Läs merSkolelederkonferansen
Skolelederkonferansen 2013 Tirsdag 22 oktober, 09:45 Hans Gabre Skolutvecklare Livets Ords Kristna Skolor, Uppsala, Sverige 2009 SYNLIGT LÄRANDE VISIBLE LEARNING A SYNTHESIS OF OVER 800 META ANALYSES RELATING
Läs merAtt visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka
Implementering bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: bold 26pt Implementering och delaktighet att förändra tillsammans Marit Grönberg Eskel 2013-11-11 De procedurer som används för att införa
Läs merSkolkonferensen Koll på läget men sen då?
Skolkonferensen Koll på läget men sen då? Regionförbundet 14 mars 2013 Andreas Bergh Örebro universitet Kvalitet och värdegrund Politiska och sociala begrepp blir navigationsinstrument i föränderliga historiska
Läs merVem är jag? Styrning och ledning.. Knivstamodellen första omgången Varför coachning? Praktisk tillämpning så här gjorde vi Viktigt!
I Knivsta arbetar förstelärarna med tydliga uppdrag som fördelas ut av utbildningskontoret. Uppdragen baseras på lärares, rektors och huvudmannens analys av skolans resultat utifrån läroplanens alla delar.
Läs merDåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling
Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merHelsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.
Helsingborg 20 sept 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se Skolprestationers samband med framtida
Läs merLärarutbildningskonventets alumnenkät
Styrgrupp Försöksverksamhet med övningsskola och övningsförskola Lärarutbildningskonventets alumnenkät Camilla Hansén, utredare Onsdag 23 januari 2019 Bakgrund Örebro universitet har deltagit nationella
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merEskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Läs merSkolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
Läs merUppgift 3 IS. Lärande och samhälle
Lärande och samhälle KPU Delkurs 2 Uppgift 3 IS Sten-Yngve Södergren Inledning En fråga som jag ofta ställer mig i rollen som lärare är; hur gör jag för att eleverna ska få bättre studieresultat? För mig
Läs merOm synligt lärande Visible Learning
Om synligt lärande Visible Learning Mina 60 minuter i rampljuset Vem är jag? Vägen hit Synligt lärande Vem är jag? Vägen hit Vägen hit Class size Homework Enrichment Classroom cohesion Synligt lärande
Läs merEvidensbaserad praktik, implementering och webbstöd
Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Jag vidarebefordrar presentationen men då utan bilder som kan vara skyddade av upphovsrätten MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso-
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs mer2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet
Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer
Läs merLIVSKUNSKAP i Rudboda skola
LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt
Läs merEnkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet
Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015
Läs merSynligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL
Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.
Läs merInledning. Bakgrund till de sjunkande resultaten i skolan
Inledning De sjunkande resultaten i skolan är ett svårt och komplicerat problem som berör och påverkar många människor. I Upplands Väsby gick 120 elever ut grundskolan med ofullständiga betyg år 2010.
Läs merHur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet
Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För
Läs merSkolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor
Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor Artikelnr 2009-126-174 Publicering www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen
Läs merEn rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Läs merSocialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa
Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års
Läs merHur lär sig elever i gymnasieskolan?
Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar Professor Lena Boström, lena.bostrom@miun.se Innehåll Livslångt lärande, Att-lära-sig-lära Learning
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merBedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012
Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merVisible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande
Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning
Läs merAnalys av Dialogmöte
Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de
Läs merÖrgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Läs merSkolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar
Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar Örebro 1 dec. 2010. Bengt Sundbaum Bengt@sundbaum.com Tfn 0709-980134 Skolans drogförebyggande arbete en tillbakablick Senare delen av 70-talet:
Läs merEvidensbaserad praktik, implementering och webbstöd. Ulrika Bergström
Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Program Evidensbaserad praktik kort om Implementering vad säger forskningen Vad kan Socialstyrelsen erbjuda för stöd Jag mailar presentationen
Läs merLokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag 8-9 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts upp
Läs merVad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering
Uppföljning, utvärdering och analys i systematiska kvalitetsarbete och dokumentation Några principer, begrepp och frågor i anslutning till arbetet med analys i det systematiska kvalitetsarbetet. En utvecklad
Läs merBedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning
Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk
Läs merLärares attityd till skolan. En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 2010
Lärares attityd till skolan En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 00 Om undersökningen Markör Marknad och Kommunikation AB har på uppdrag av SKL genomfört en undersökning bland
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merOm implementering och förändringsarbete
Om implementering och förändringsarbete Implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.
Läs merÅhörarkopior Stefan Hertz föreläsning Expomedia konferens Psykisk (O) Hälsa - Samhällets barn & unga 2019
Framgångsrik undervisning och ledarskap i besvärliga klasser och skolor En översikt Föreläsare: Stefan Hertz www.stefanhertz.se 1 Vem är jag Utbildad SO lärare Pappa Lärarutbildare Skolutvecklare Coach
Läs merProvloggar och föreläsningar
Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning
Läs merSKOLENKÄT Sverige Svenska
Sverige Svenska SKOLENKÄT 2000 Project Consortium: Australian Council for Educational Research (ACER) Netherlands National Institute for Educational Measurement (CITO) Educational Testing Service (ETS,
Läs merKvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola
Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade
Läs merEffektiv kommunikation inom skolan
Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merLokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts
Läs merInnehåll. Effektiv undervisning genom professionellt lärande 4/5/2019
Innehåll Effektiv undervisning genom professionellt lärande Effektiv undervisning Professionellt lärande Skolutveckling ur förstelärarens perspektiv Simon Hjort 1 2 Ledning Förstelärare Lärare Klassrum
Läs merVälmående ger resultat -en satsning med syfte att öka både lärares och elevers välmående samt elevers prestation i skolan.
Välmående ger resultat -en satsning med syfte att öka både lärares och elevers välmående samt elevers prestation i skolan. Monica Svensson 2016-04-14 Nationella folkhälsomålen visar på: (Prop 2002/03:35)
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Läs merHandlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär
Läs merFörskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.
Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs merLika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor
Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad
Läs merVarje elev till nästa nivå
Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merMatematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 009 huvudstudie Nationell lärarenkät Skolverket 06 0 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Läs merSKOLKRAFT. Joanna Lundin
SKOLKRAFT. Joanna Lundin Joannalundin.com Twitter @joanna_lundin Facebook Skolkraft En skola för alla Är det möjligt?! "Om man anpassar skolan efter elever i behov av stöd då har man gjort all skolutveckling
Läs merMETOD PÅ. Viktiga principer. Evidensbaserad praktik. Ineffektiva eller skadliga metoder. EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Knut Sundell
RÄTT METOD PÅ RÄTT SÄTT Knut Sundell Ineffektiva eller skadliga metoder 1. Attachment-terapi (holding och rebirthing). Nedläggning / kontrolltagning / Dörrning 3. D.A.R.E / Våga. Scared straight 5. Boot
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE I SVENSKA, ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Skola: Datum: Namn på klass/undervisningsgrupp: Initialer för lärare:
Läs merArbetsplan Fryxellska skolan 2017/18
Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18 Innehåll Fryxellska skolan arbetsplan läsåret 2017/18... 2 Ledord för arbetet i Fryxellska skola... 2 Vår vision om Fryxellska skolan... 2 Beskrivning av skolan...
Läs merSkolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn
Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs merResultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning
Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Hamar 2011-11-09 Annika Hjelm undervisningsråd Sverige: 89% ej under året (minst 26%) 12% någon gång (max 64%) 1.2% en gång i veckan (max 10%)
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Läs merKVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05
KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas
Läs merSkolledare om datorer i arbetet
Novus Opinion Skolledare om datorer i arbetet Microsoft 2009-10-26, Projektnummer 1437 Lina Lidell Om undersökningen Syfte: Att kartlägga skolledares och lärares arbetssätt med fokus på rådande förutsättningar
Läs merArbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision
! Arbetsplan Läsåret 2017-2018 Myrsjöskolan, Nacka kommun Vår vision Myrsjöskolan ska vara en skola dit alla går med glädje både elever och personal; en skola som eleverna lämnar optimalt rustade både
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om
Läs merOm en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson
Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merKvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola
Kvibergsskolan F-3 Grundskolan Göteborgs Stad Att välja förskoleklass och skola Kvibergsskolans vision Kvibergsskolan rustar eleverna med kunskaper och förmågor för att kunna leva hållbart och i balans.
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem Djursdala skola och fritidshem Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING...
Läs merHuddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan
Huddinges pedagogiska plattform Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan I Huddinge arbetar alla förskolor och skolor utifrån en pedagogisk plattform. Plattformen har tagits
Läs merVerksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016
Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av
Läs merChristel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om
Lika men olika lika Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om skolutveckling på www.skola2011.blogspot.se
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merKVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05
KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merlärande i klassrummet?
Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är
Läs merArbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision
Arbetsplan Läsåret 2016-2017 Myrsjöskolan, Nacka kommun Vår vision Myrsjöskolan ska vara en skola dit alla går med glädje både elever och personal; en skola som eleverna lämnar optimalt rustade både kunskapsmässigt
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merSkolpsykologinsatser inom AcadeMedia
Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser på olika nivåer Psykologinsatser kan göras på elev- grupp- eller organisationsnivå med syfte att undanröja hinder för lärande. Skolpsykologen bör
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan 2012
Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning
Läs merBöcker, e-böcker och föreläsningar. av John Steinberg
Böcker, e-böcker och föreläsningar av John Steinberg Böcker, e-böcker, pdf-böcker av John Steinberg finns hos de flesta e-bokhandlare, till exempel Adlibris, Bokus och Bokon uppdelade på följande sätt:
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merSkola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn
Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Presentasjon på oppstartskonferanse
Läs merUtvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011
Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000
Läs merLäroplanens riktlinjer (i sammanfattning)
Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merVÅGA VISA frågebank vid observation på skola
1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merRedo att lära bokmärke
AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE I SVENSKA, ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Kupol står för Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande och är ett nationellt
Läs mer1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess
1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik SUA= Språkutvecklande arbetssätt IDAG Den
Läs merVarje elev till nästa nivå
Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i centrala Västerås Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom
Läs merBedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21
Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00
Läs mer