Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell

Transkript

1 Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte Knut Sundell

2 Låga betyg och risker för ogynnsam utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010) Alla födda ca personer Samkörning av ett tiotal nationella register Följda från 16 års ålder till 2005 (24 33 år) Betyg i årskus 9 Låga/ofullständiga betyg = sämsta sjättedelen Låg/Medel = tredjedel näst sämsta Medel/Hög = tredjedel näst bästa Höga betyg = bästa sjättedelen

3 Bra skolresultat ger god framtida livskvalitet Vi visste att bra skola och utbildning är den starkast skyddsfaktorn för UTSATTA barns långsiktiga utveckling Men betyg från årskurs 9 är en stark prediktor för framtida utfall för ALLA barn

4 Självmordsförsök Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

5 Narkotikamissbruk (20 år >) Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

6 Allvarlig kriminalitet (20 år >) Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

7 Tonårsföräldraskap (13 19 år) Procent Kvinnor Övriga Arb, ej facklärda Arb, facklärda Tjm, låg/mellan (ref) Tjm, högre Betyg åk 9: Låg Låg/medel Medel/hög Hög

8 Öppenvårds- insatser inom grundskolan mot barn och ungas psykiska ohälsa (UPP-centrum, 2009) Bygga Värdegrund Children Are People COPE De otroliga åren EQ, Emotionell intelligens Farstaprogrammet Friends kamratstöd Forumspel Föräldrakraft Gemensamt bekymmer Hassela kamratstöd ICDP vägledande samtal Islandsmodellen Komet för professionella Komet för föräldrar Kompissamtal Lions Quest Livskunskap Medkompis Mångfald och dialog (MOD) Mombus Nonviolent Communication Olweusprogrammet Projekt Charlie/Justa Kompisar Social Emotionell träning STAN-programmet Steg för steg (även Nya steg) StegVis Våga Mötas Örebro Preventions Program

9 VAD ÄR EFFEKTIVT?

10

11 Effektstorlek: mått på påverkan Stor Medel % skillnad 24% skillnad Genomsnittlig effekt av olika interventioner Förväntad utveckling utan skolundervisning Liten % skillnad 0

12 Effektstorlek: mått på påverkan Stor 0.8 Eftersträvansvärt Medel 0.5 Liten Normalt Skadligt

13 Rangordna dessa faktorer Feedback till lärare via formell utvärdering Minska störande beteenden i klassrummet Feedback till elever Läxor Färre elever i klassen Individualiserad undervisning Undervisning via arbetslag Nivågruppering Åldersblandade klasser Eleven styr undervisningens innehåll

14 Det som bidrar till elevers resultat (Hattie, 2008) Baserat på mer än 800 metastudier omfattande studier där mer än 80 miljoner elever har ingått Reservation: Främst forskning från Nordamerika och Storbritannien gäller resultaten även för Sverige? Slår ihop äpplen och päron garbage in garbage out Vad är jämförelsegrupp? Gäller det för ALLA eller finns det grupper som avviker?

15 Det som bidrar till elevers resultat (Hattie, 2008) Effektstorlekar Eleven (t ex förkunskap)... 0,40 Hemmet (t ex föräldrars förväntningar) 0,31 Skolan (t ex klasstorlek) Allt spelar Läroplanen (t ex helordsmetoden) roll Läraren (t ex lärarutbildning)... 0, , ,49 Pedagogiken (t ex individualisering)... 0,44

16 Effekter: ELEV och HEM (Hattie, 2009) Själv-rapporterade kunskaper 1,44 Elevens förkunskaper 0,67 Socioekonomisk status 0,57 Stor Medel Liten Föräldrarengagemang 0,51 Elevens koncentration 0,48 Elevens motivation 0,48 Erfarenhet av förskola 0,45 Elev använder ej droger 0,33 Fysisk träning 0,28 Elevens personlighet 0,19 Ensamförälder 0,17 Elev = flicka 0,12 TV-tittande -0,18

17 Effekter: SKOLAN och LÄRAREN (Hattie, 2009) Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88 Stor Medel Liten Goda relationer elev-lärare 0,72 Klasskamrater 0,53 Lagom stor skola 0,43 Lärares höga förväntningar 0,43 Skolledares fokus på undervisning 0,36 De-segregering 0,28 Handikappade integrerade 0,28 Mindre klasser 0,21 Ekonomiska resurser 0,23 Nivågruppering 0,12 Lärarutbildning 0,11 Lärares ämneskunskap 0,09 Åldersblandade klasser 0,04 Öppna klassrum 0,01 Kvarsittning -0,16 Skolbyten -0,34 Sommarlov -0,09

18 Effekter: LÄROPLAN och PEDAGOGIK (Hattie, 2009) Stor Medel Liten Utvärdering av lärare (Feedback) 0,90 Snabbare undervisning för snabba elever 0,88 God ordning i klassrummet 0,80 Feedback till elever 0,73 Ämnesundervisning utspridd över tid 0,72 Meta-kognitiva strategier för inlärning 0,69 Fonetisk träning vid läsinlärning 0,60 Direkt undervisning 0,59 Lärare har tydliga mål med lektioner 0,56 Social träning 0,40 Time-on-task 0,38 Skriftliga prov 0,34 Läxor 0,29 Individualiserad undervisning 0,23 Direkt undervisning (direct instruction) 1. Klargör Undervisning vad elevens via arbetslag ska lära 0,19 sig 2. Lär ut Elever stegvis som och mentorer exemplifiera 0,15 3. Kontrollera att eleven förstått 4. Låt eleven öva under lärarens tillsyn 5. Successivt Elev bestämmer allt självständigare inlärning 0,04 övning och tillämpning Motorisk träning för de med inlärningsproblem 0,08 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Omfattande stöd till svaga elever0,77

19 Flera resultat (Hattie, 2009) Stor Medel Liten Undervisning 0,68 Läraren som aktiverare 0,60 Läraren som möjliggörare 0,17 Tydliga mål med lektionen Kvalitet i Direkt undervisning undervisning Relation Feedback elev-lärare Metakognitiva strategier Individualiserad undervisning Internetbaserad Mer resurser inlärning Helordsmetoden Färre elever vid i klassen läsinlärning Åldersblandad klass Nivågruppering 0 Formella förutsättningar 0,08

20 KATASTROF Nivågruppering.. 0,12 Åldersblandade klasser. 0,04 Elev bestämmer själv inlärningen 0,04 Öppna klassrum.. 0,01 Sommarlov... -0,09 Kvarsittning -0,16 TV-tittande... -0,18 Skolbyten -0,34

21 INTE VÄRT DET Individualiserad undervisning... 0,23 Mer resurser.... 0,23 Minskad klasstorlek ,21 Undervisning via arbetslag.. 0,19

22 GENOMSNITT Time-on-task (oberoende av kvalitet).. 0,38 Skolledares fokus på undervisning 0,36 Skriftliga prov... 0,34 Läxor.... 0,29 Fysisk träning.. 0,28

23 EFTERSTRÄVANSVÄRT Lärare har tydliga mål med lektioner. 0,56 Föräldraengagemang. 0,51 Hög motivation för inlärning. 0,48 God koncentrationsförmåga... 0,48 Erfarenhet av förskola 0,45 Lärares höga förväntningar... 0,43 Lagom stor skola... 0,43 Social träning 0,40

24 TIO I TOPP! Strukturerad utvärdering av enskilda lärare. 0,90 Lärare får video-feedback på sin undervisning.. 0,88 Snabbare undervisning för snabba elever. 0,88 Insatser som minskar störande beteenden i klassrum. 0,80 Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77 Feedback från lärare till elev ,73 Goda relationer mellan elever och lärare.. 0,72 Undervisning utspridd i tiden... 0,72 Meta-kognitiva strategier för inlärning. 0,69 Direkt undervisning... 0,59

25 SLUTSATSER (Hattie, 2009) Läraren är den viktigaste för inlärning Lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna Lärare måste känna till varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka och anpassa undervisningen efter det Lärare måste veta målen och hur de kan avläsas samt se nästa steg för att minska skillnaden mellan mål och elevernas aktuella kunskap Lärare behöver använda fler än en metod Skolledare och lärare måste skapa en skola där misstag välkomnas som en möjlighet till inlärning

26 Rangordna dessa faktorer Feedback till lärare via formell utvärdering Minska störande beteenden i klassrummet 0, ,80 Feedback till elever....0,72 Läxor ,30 Färre elever i klassen..0,21 Individualiserad undervisning Undervisning via arbetslag... 0,20 0,19 Nivågruppering ,10 Åldersblandade klasser... 0,04 Eleven styr undervisningens innehåll. 0,04

27 Svenska pedagogiska reformer Stor 0.8 Medel Liten Mer resurser 0,23 Individualiserad undervisning 0,23 Undervisning via arbetslag 0,19 Problembaserad inlärning 0,15 Mentorskap 0,15 Motorisk träning vid läsinlärning 0,08 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Åldersblandade klasser 0,04 Elev bestämmer inlärning 0,04

28 VARFÖR?

29 Svenska doktorsavhandlingar Antal = Kriminologi Folkhälsovetenskap Omvårdvetenskap Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi

30 Svenska doktorsavhandlingar Kontrollerade effektutvärderingar 400 5% % 0% 15% 2% 2% <1% 0 Kriminologi Folkhälsovetenskap Omvårdvetenskap Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi

31 Svensk pedagogisk/didaktisk forskning normativ Kritisk distans till det egna studieobjektet kan försvinna i en konstruerad samstämmighet En utvärdering från Vetenskapsrådet av svensk utbildningsvetenskaplig forskning om demokratiska värderingar, genus och medborgarskap drar utvärderarna slutsatsen att det funnits en normativ forskningstradition ( lärarutbildningens slutna värld ) som haft konsekvenser för forskningens kvalitet:

32 Många av de forskare panelen mötte verkade oförberedda på frågor som rör teoretisk ram, metodologi, forskningsdesign, val av undersöknings-objekt/-grupper, dataanalys, reliabilitet och giltighet. / / En utbredd publiceringsideologi är att man först skall forska och sedan publicera, i första hand för en svensk publik (främst lärarutbildare, lärarstudenter och myndigheter). Enligt panelens mening bör publicering vara bättre planerad och ske också under forskningens gång. Högre grad av internationell publicering bör eftersträvas. (Arnot, Hopmann, & Molander, 2007, s. 75)

33 Antal publikationer i Web of Science

34 Antal citeringar i Web of Science

35 VAD GÖRA? REGERING Reservera forskningsmedel till utvärdering av pedagogiska metoder Anpassa lärarutbildning till evidensbaserade metoder FORSKARE Forska om effekter av pedagogiska arbetssätt

36 VAD GÖRA? SKOLLEDARE Avläs behov av förändring (inled inte förändringsarbete utan att behov finns) Styr verksamheten mot det som har vetenskapligt stöd att fungera PEDAGOGER Hur vet jag att det jag gör fungerar? Vilka bevis behöver jag för att övertyga mig om att jag har rätt eller fel?

37 Ett exempel från skolan Utvecklingsarbete 4 kommunala Stockholmsskolor Enkäter till: 1310 elever i åk lärare Våren 2006

38 Eleverna ser fram mot att gå till lektionerna 100 % Lärare Elever i årskurs

39 Vuxna ingriper om någon blir trakasserad eller mobbad % lärare Elever i årskurs

40 Lärarna tar elevernas åsikter på allvar % Lärare Elever i årskurs

41 META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGS- KOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar färdigheten Använder i klassrummet Teori och diskussion 10% 5% 0% + Demonstration av utbildare 30% 20% 0% + Rollspel med feedback 60% 60% 5% + Coachning i Klassrummet 95% 95% 95%