Hur lär sig elever i gymnasieskolan?

Transkript

1 Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar Professor Lena Boström, [email protected]

2 Innehåll Livslångt lärande, Att-lära-sig-lära Learning Approaches (Jfr PISA, OECD-rapporten, 2010) Ca 1000 elevers lärstrategier, tio olika gymnasieprogram (Swe, Dk). Skillnader och likheter? Flickors och pojkars sätt att läsa? Matcha både individen och gruppen? Pedagogiska konsekvenser Didaktiska utmaningar

3 Lite om läget i Sverige just nu 1(3) 25,8 % lämnar grundskolan med ofullständiga betyg 99% påbörjar en gymnasieutbildning efter grundskolan, de flesta fortsätter till den tredje årskursen i gymnasieskolan. Tre av tio elever (69%) utan slutbetyg efter tre år i gymnasiet Samband föräldrarnas utbildningsnivå (Jfr Hattie)

4 Lite om läget i Sverige just nu 2(3) Fullständiga betyg grundskolan Studieresultat gymnasiet, 5 år efter påbörjad utbildning

5 Lite om läget i Sverige just nu 3(3) Omstart (var 20 elev) / Gymnasiechocken a) programmets innehåll motsvarade inte förväntningarna, b) man inte passade in i klassen c) man kom efter med studierna. Åtgärder; stötta eleverna ; i grundskolan att ta ansvar för sina studier. skapa en bra studiemiljö i gymnasieskolan, utveckla studie- och yrkesorientering i grundskolan

6 Konsekvenser av ofullständig betyg Dåliga betyg socioekonomiska förhållande- dålig ekonomi och låg utbildning bland föräldrarna bostadsproblem Alla med låga grundskolebetyg förhöjda risker med problem i vuxenlivet Kompetenssegregation

7 Situationen i Skandinavien Dammark; mål 95% ska klara sig,(< 80 % med fullständiga betyg) Norge; 20% drop-outs, 70% når fullständiga betyg efter 5 år Sverige; var tredje elev utan fullständiga betyg från gymnasiet, 25% utan fullständiga betyg grundskolan

8 Orsaker till avhopp & ofullständiga betyg Dåliga relationer mellan lärare och elever Arbetssätt (ej flexibla nog) Innehållet ej meningsfullt och anpassat till eleverna För lite tid på kärnverksamheten (32% till eleverna av tiden)

9 Vad är lärstil? Ca 70 olika modeller Olika antagande, design och utgångspunkter Fokuserar på olika aspekter; ex. talanger, kognitiva processer, tankestil Individ-, grupp-, organisationsnivå Skandinavien; - Kolbs lärstilsmodell & Dunns lärstilsmodell

10 Vad är Lärstilar? (enligt Dunn & Dunn) Hur man bäst lär sig svårt och nytt! - 20 olika variabler Kan appliceras på inlärning av all kunskap som är svår och ny Internationell forskning under 50 år Intresse från; skolor, företag, organisationer, förlag, utbildningsföretag

11 Tidigare forskning om ELEVERS lärstilar i gymnasiet Internationella jämförelser i tio länder (15 17 år) Vissa kulturella skillnader MEN större skillnader inom varje land än mellan länderna (Honigsfeld, 2007) Grammatikundervisning (Boström, 2004) Nationell evaluering i Norge; lärstilsbaserad pedagogik påverkar lärares upplevda handlingskompetens (Dale, Waerness m.fl. 2005) Lärares och elever lärstilspreferenser (Boström, 2011a, b)

12 Tidigare forskning om LÄRARES lärstilar i gymnasiet USA, NORGE ; Lärare 65% analytiker elever 55% holistiker (Dunn & Griggs, 2007; Buli-Holmgren, 2007) BRUNEI (Peng Iran-Jadid, 2007). The teachers turned out to be "fairly traditional SVERIGE; Svenska och danska gymnasieungdomar (skillnader elever lärare, mellan program)(boström, 2011a, b) TURKIET; (Cavas, 2010). Lärstilspreferenser en av de viktigaste förklaringsfaktorerna ang. undervisning vs lärande NEDERLÄNDERNA; (Vermunt, 2010) "... Studies on teachers learning are rare "

13 Syfte och frågeställningar Syftet flerfaldigt: a) jämföra olika studieprogram b) jämföra lärstilsprofiler för yrkesinriktade och studieförberedande program c) jämföra pojkar och flickor Q1. I vilken utsträckning föreligger signifikanta skillnader mellan elever vid olika program Q2. I vilken utsträckning föreligger signifikanta skillnader mellan yrkesinriktade och studieförberedande program Q3. I vilken utsträckning föreligger signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor?

14

15 Instrument, design, metod och procedur Lärstilsprofil PEPS Datainsamling Beskrivande statistisk Signifikansprövning (mellan program, kön, inriktning)

16 Individuell lärstilsprofil (PEPS)

17 Beskrivande statistisk, gruppnivå, 1(3)

18 Beskrivande statistisk, gruppnivå, (2/3)

19 Beskrivande statistisk, gruppnivå, (3/3) vissa likheter på gruppnivå Tystnad (0,6) --- Ljus (1,5) Dämpad belysning (32,7) Låg motivation (24,7%) Hög motivation (4,7%) Låg anpassning (44,2%) Hög anpassning (3,8%) Låg struktur (0,6) Hög struktur (62,5%) Grupp (52,5%) Inga auktoriteter (4,4%) Auktoriteter (30,8%) Variation (1,8%) Rutin (32,7%) Auditiva (26,%) Ej rörelser (2,7%) Rörelser (20,6%)

20 Statistiska signifikanser/ olika program LJUS EL < BF * EL < BY * ANPASSNING BF < S * BF < BY * EM S < NP * TEMPERATUR NP >BF** NP > S *** NP > EL ** NP > HR ** NP > TE ** NP > BY * NP > MEDIA ** *= sig<.05, **= sig <.001

21 Statistiska signifikanser / flickor vs pojkar TEMPERATUR P > F * STRUKTUR P < F * * RUTIN P > F * AUDITIV P < F * * TAKTIL P > F * INTAG P > F MORGON P > F * RÖRELSER P > F * *= sig<.05, **= sig <.001

22 Statistiska signifikanser / teoretiska program vs yrkesprogram

23 Lärmiljö Innehåll/ ämne Det didaktiska rummet Hur undervisar läraren innehållet? Presentationsteknik, retorik Lärare Den didaktiska triangeln Interaktion med individ o. grupp Samtal, ledarskap, konflikter, kommunikation.? Metoder enskilt, grupp, individualiserat, specifika Individ/grupp

24 Synligt lärande (Hattie) påverkan på elevers studieresultat 800 metaanalys, 50 studier, 80 miljoner elever,138 påverkansfaktorer, Effektstorlek; faktorers påverkan Eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen, undervisningen Synliggöra undervisning och lärande (samspel) Få kunskap om hur elevernas lärande går till, anpassa undervisningen

25 Var kan man börja? Lärarnas kompetens avgörande (Jfr Hattie) Förståelse för mångfald Lärstil undervisningsstil? Elevens stil - gruppens preferens? Metodisk variation Lärstrategier Metakognitiv insikt