Om synligt lärande Visible Learning
|
|
- Rut Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om synligt lärande Visible Learning
2 Mina 60 minuter i rampljuset Vem är jag? Vägen hit Synligt lärande
3 Vem är jag?
4 Vägen hit Vägen hit Class size Homework Enrichment Classroom cohesion
5 Synligt lärande
6 Världens hittills största studie Fler än 800 metaanalyser Mer än studier Över 80 miljoner elever
7 138 påverkansfaktorer Eleven Hemmet Skolan Läraren Utv. program Undervisningen
8 d = Effektstorlek
9 Effektstorlek d= 0.29
10 Effektstorlek d = 1.00
11 Studiens styrkor och svagheter Mängden data Utmanar våra föreställningar om skolan Skiljer ut det framgångsrika Enbart studieprestationer och kvantitativ forskning Historisk berättelse inte ett facit Anglosaxiskt perspektiv
12 Lite frågesport!
13 Vilken av följande faktorer påverkar elevers studieresultat mest? A. Hemläxor B. Nivågruppering C. Formativ bedömning 5% 5% 90%
14 Vilken av följande faktorer påverkar elevers studieresultat minst? A. Kön B. Videoanalys av undervisningen C. Lärares ämneskunskaper 36% 31% 33%
15 Några smakprov
16 Eleven Självskattning av betyg 1.44 Relationen mellan kognitiv utveckling enligt Piagets stadieteori och studieprestationer 1.28 Tidigare kunskaper 0.67 Födelsevikt hos för tidigt födda barn 0.54 Koncentration, envishet och engagemang 0.48 Motivation 0.48 Förskoleaktiviteter 0.48 Förskoleprogram 0.45 Självuppfattning 0.43 Minskning av ängslan 0.40 Attityd till matematik och naturvetenskap 0.36 Kreativitet 0.35 Medicinering 0.33 Positiv syn på den egna kulturella bakgrunden 0.32 Fysisk träning/avslappning 0.28 God hälsa 0.23 Personlighet 0.19 Kön 0.12 Kostpåverkan 0.12
17 Eleven d = 0.29 Påverkansfaktor Effekt Självskattning av betyg 1.44 Tidigare kunskaper 0.67 Förskoleaktiviteter 0.48 Fysisk träning/avslappning 0.28 Kön 0.12 Kostpåverkan 0.12
18 Skolan Gruppering inom klassen 0.16 Nivå (begåvnings)-gruppering 0.12 Undervisningsstöd utanför skolan 0.09 Elevhem/studentboende 0.05 Åldersblandade/åldershomogena klasser 0.04 Öppna i förhållande till traditionella klassrum 0.01 Sommarlov Kvarsittning/gå om en årskurs Byte av skola -0.34
19 Skolan Snabbare studiegång 0.88 Uppförande i klassrummet/studiero 0.80 Känsla av positivt sammanhang i klassrummet 0.53 Kamratpåverkan 0.53 Ledarskap i klassrummet 0.52 Lärande i smågrupper inom klassen 0.49 Skoleffekter 0.48 Skolstorlek 0.43 Berikande undervisning för begåvade elever 0.39 Rektorer/skolledare 0.36 Minskning av störande beteenden 0.34 Nivågruppering för begåvade elever 0.30 Integrering 0.28 Inkludering 0.28 Sommarskola 0.23 Ekonomiska resurser 0.23 Religiösa skolor 0.23 Klasstorlek 0.21 Oberoende skolor/friskolor 0.21
20 Skolan d = 0.23 Påverkansfaktor Effekt Snabbare studiegång 0.88 Uppförande i klassrummet/studiero 0.80 Ekonomiska resurser 0.29 Klasstorlek 0.21 Friskolor 0.21 Nivå (begåvnings-)gruppering 0.12 Sommarlov Byte av skola -0.34
21
22 Läraren Videoanalys av undervisningen 0.88 Lärares tydlighet i undervisningen 0.75 Förtroendefulla relationer lärare elev 0.72 Professionell utveckling 0.62 Inte etikettera elever 0.61 Undervisningskvalitet 0.44 Lärares förväntningar 0.44 Lärareffekter 0.32 Lärarutbildning 0.11 Lärares ämneskunskaper 0.09
23 Läraren d = 0.49 Påverkansfaktor Effekt Videoanalys av undervisningen 0.88 Lärares tydlighet i undervisningen 0.75 Lärares förväntningar 0.44 Lärarutbildning 0.11 Lärares ämneskunskaper 0.09
24 Undervisningen Begåvningsanpassad undervisning 0.19 Lärande-/målhierarkier 0.19 Samundervisning 0.19 Webbaserat lärande 0.18 Lärares närhet till eleverna 0.16 Datorstödd hemundervisning 0.16 Problembaserat lärande 0.15 Mentorskap 0.15 Distansutbildning 0.09 Elevkontroll över lärandet 0.04
25 Undervisningen Effektiv lärandetid för elever 0.38 Datorstödd undervisning 0.37 Instuderingsfrågor, bilder och animationer till stöd för lärande 0.37 Återkommande prov/effekter av prov 0.34 Simuleringar 0.33 Induktiv undervisning 0.33 Undersökningsbaserad undervisning 0.31 Hemläxor 0.29 Programmerad undervisning 0.24 Återhämtningsprogram för äldre elever 0.24 Tävlingsinriktat i förhållande till individuellt lärande 0.24 Individualiserad undervisning 0.23 Undervisning ochövning inför prov 0.22 Användning av bild och ljud i undervisningen 0.22 Omfattande/heltäckande undervisningsreformer 0.22
26 Undervisningen Tillhandahålla formativ bedömning 0.90 Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd 0.77 Kommunikativ/ömsesidig undervisning 0.74 Återkoppling på prestationer 0.73 Utsträckt kontra komprimerad undervisning 0.69 Metakognitiva strategier 0.69 Självverbalisering/självutfrågning 0.64 Undervisning i problemlösning 0.61 Undervisningsstrategier 0.60 Samarbetsinriktat i förhållande till individuellt lärande 0.59 Studiemetoder 0.59 Direkt/strukturerad undervisning 0.59 Undervisning i små tydliga steg/målnivåer 0.58 Konkreta exempel 0.57 Användning av begreppskartor 0.57 Mål 0.56 Kamrathandledning 0.55 Samarbetsinriktat i förhållande till tävlingsinriktat lärande 0.54 Kellers individualiserade undervisningssystem 0.53 Interaktiva videometoder 0.52 Lärares frågor i undervisningen 0.48 Tydliga framstegsbeskrivningar 0.41 Anpassning till elevers inlärningsstil 0.41 Samarbetsinriktat lärande 0.41
27 Undervisningen d = 0.44 Påverkansfaktor Effekt Tillhandahålla formativ bedömning 0.90 Återkoppling på prestationer 0.73 Direkt undervisning 0.59 Hemläxor 0.29 Webbaserat lärande 0.15 Elevkontroll över lärandet 0.04
28
29 Utbildning av yppersta kvalitet - Aktivt och passionerat engagerade i undervisningen - Stor medvetenhet om hur varje elev tänker - God kunskap lärandemålen och kriterierna för måluppfyllelse för varje lektion! - Se misstag som en möjlighet till lärande
30 För den fortsatta diskussionen - Diskussionsfrågor för huvudmannen och skolan - Utgår från de sex områdena i skriften - Diskussionerna behöver föras på båda nivåerna!
31 Mer information om bl.a. - Synligt lärande diskussionsmaterial - Forskningsöverenskommelse - Framgångsrika skolkommuner - Öppna jämförelser - PRIO - Matematiksatsningen - Rektorsutbildningen daniel.berr@skl.se
32 Tack för mig!
Uppgift 3 IS. Lärande och samhälle
Lärande och samhälle KPU Delkurs 2 Uppgift 3 IS Sten-Yngve Södergren Inledning En fråga som jag ofta ställer mig i rollen som lärare är; hur gör jag för att eleverna ska få bättre studieresultat? För mig
Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL
Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.
Skolelederkonferansen
Skolelederkonferansen 2013 Tirsdag 22 oktober, 09:45 Hans Gabre Skolutvecklare Livets Ords Kristna Skolor, Uppsala, Sverige 2009 SYNLIGT LÄRANDE VISIBLE LEARNING A SYNTHESIS OF OVER 800 META ANALYSES RELATING
Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat
Synligt lärande Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat Synligt lärande Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat Upplysningar om innehållet: Daniel
Glan, plan 4, kommunhuset Finspång. 7 Elevers resultat En studie om vad som påverkar elevers studieresultat
Inbjudan 1 (1) Kommunövergripande skolråd Tid Plats Torsdag 7 november 2013 kl.17.30 Glan, plan 4, kommunhuset Finspång Nr Ärenden 1 Ordföranden öppnar mötet 2 Val av sekreterare 3 Påförande av övriga
LGS- Ledningsgruppen för samverkan
LGS- Ledningsgruppen för samverkan Minnesanteckningar LGS Barn och Unga 2012 05 10 Närvarande: Mariann Grufman, Lars Gelander, Elinor Bylund, Marie Blomquist, Goran Delic, Jascha Marteleur, Mio Saba, Elisabeth
2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet
Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer
Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan
Stefan Melén 2014-01-13 1 (8) Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan 1. Inledning Ett ledamotsinitiativ daterat 9 april 2013 (GGN-0100/2013) efterfrågar i vilken utsträckning
1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess
1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik IDAG Den enskilt viktigaste faktorn för
I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k 7-9
Stefan Melén 2014-01-13 1 (6) I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k 7-9 1. Inledning Mot bakgrund av ledamotsinitiativ daterat 9 april 2013 (GGN-0100/2013) beträffande
SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning
SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning samt några resultat från CARL-projektet internationell och svensk forskning om undervisning och lärande Stockholm 7 februari 2012 Jan Håkansson Dagens
Kunskap och bedömning; att dokumentera elevers kunskapsutveckling
Kunskap och bedömning; att dokumentera elevers kunskapsutveckling Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet Dagens agenda 08.30-09.45 Föreläsning
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer. Bitte Sundin Januari 2015
Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer Bitte Sundin Januari 2015 John Hatties åtta attityder till undervisning Lärare/ledare tänker att deras huvudsakliga uppgift är att utvärdera
Jan Håkansson
SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning samt några resultat från CARL-projektet internationell och svensk forskning om undervisning och lärande Stockholm 22 mars 2012 Jan Håkansson Jan.hakansson@lnu.se
Lektionens mönster. Har i stort sett varit likadan sedan folkskolans start
Hur lär människan? Informellt och formellt lärande (det mesta vi lär oss, lär vi utanför skolan) Visa och berätta de grundläggande formerna av undervisning Många verktyg för lärande Motivation och förståelse
Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess
1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik SUA= Språkutvecklande arbetssätt IDAG Den
PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN
PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN 8.30 LARS GÖR EN GENOMGÅNG AV DE VIKTIGASTE I KAPITEL 2 FRÅN BOKEN 9.00 DISKUSSIONSFRÅGOR FRÅN KAPITEL 2 INKLUSIVE FIKA 10.00 REDOVISNING FRÅN VARJE GRUPP 10.15 DIGITALA VERKTYG
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012
Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning
1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?
Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta
Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens
Innehåll. Effektiv undervisning genom professionellt lärande 4/5/2019
Innehåll Effektiv undervisning genom professionellt lärande Effektiv undervisning Professionellt lärande Skolutveckling ur förstelärarens perspektiv Simon Hjort 1 2 Ledning Förstelärare Lärare Klassrum
Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning
Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning Martin Karlberg Evidens Evidensbaserade metoder handlar om metoder som har visat sig vara effektiva i kontrollerade studier. Evidensbaserad praktik
Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering
Uppföljning, utvärdering och analys i systematiska kvalitetsarbete och dokumentation Några principer, begrepp och frågor i anslutning till arbetet med analys i det systematiska kvalitetsarbetet. En utvecklad
www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013
www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund
Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23
Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen
Bedömning Begrepp och benämningar
BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på
lärande i klassrummet?
Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är
Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell
Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte Knut Sundell Låga betyg och risker för ogynnsam utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010) Alla födda 1972 1981 - ca 930 000
Formativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson
Formativ bedömning - några grunder Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Bedömningssystem ändras/reformeras. Leder till: Bedömningspraktiken förändras i skolorna. (Skolverket) 2 Först Summativ bedömning
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande i matematik i praktiken Per Berggren och Maria Lindroth 2012-10-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA
EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad
Vi har de barn vi har
Vi har de barn vi har En kvalitativ studie om hur pedagoger anpassar i skolan. Namn: Tina Rodell & Maria Andersson Program: Specialpedagogiska programmet Uppsats/Examensarbete: 15 hp Kurs: Specialpedagogiskt
Bedömning för lärande. Andreia Balan
Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och
Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera
Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara
Student Personnummer
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Skola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!
En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper
Student Personnummer UTKAST
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Årskurs eller ålder på barngruppen Telefonnummer Närvaro Studenten har fullgjort
bedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-22 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012
Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45
Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter
Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter Dagens innehåll Kärnan Kartläggning av undervisning Vilka effekter har vi sett hittills? Doktorandstudie Avslutande tankar om skolutveckling
Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth
Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2012-03-06 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE Var vänlig och kryssa för det alternativ du tycker stämmer bäst. kupolstudien.se 1. Rektorn uttrycker höga krav och förväntningar
Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars
Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan
Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor
Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Matematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet Kvalitetsredovisning 2016/2017 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21
Varierad undervisning och bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 5x5-spel Vad är mönstret värt? Kul Matematik Per Berggren och Maria Lindroth Matematiska förmågor
Varje elev till nästa nivå
Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom
Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Hur lär sig elever i gymnasieskolan?
Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar Professor Lena Boström, lena.bostrom@miun.se Innehåll Livslångt lärande, Att-lära-sig-lära Learning
Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet. Westerlundska Gymnasiet 2015/2016
Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet Westerlundska Gymnasiet 2015/2016 1 Övergripande beskrivning av organisationen 1.1 Ansvarsområde/beskrivning av verksamheten. Westerlundska gymnasiet är Enköpings
Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Ht-16 Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ÄMNES- OCH ÄMNESDIDAKTISKA STUDIER Kurs: Grundläggande engelska för grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I,
Provloggar och föreläsningar
Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning
Lokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2012-2013 ALLA VI SOM ARBETAR PÅ GRUNDSKOLORNA I LINDSDAL: Vårt mål är att alla människor ska trivas, utvecklas och nå sina mål på Sjöängsskolan och Lindsdalsskolan och Gösbäcksskolan.
Begåvade elever i matematikklassrummet
Begåvade elever i matematikklassrummet Stockholm 7 september 2016 Attila Szabo Stockholms Universitet Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Matematisk begåvning diskuteras ur följande perspektiv baserat
Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet Vad är det som gör att det blir som det blir? Analysens mål är att förstå och förklara vad som kan ha inverkat på måluppfyllelse och resultat och vad
(Pedagogiskt forum PF) vt2012
(Pedagogiskt forum PF) vt2012 Finland 543 Korea 541 Japan 529 Kanada 527 Nya Zeeland 524 Australien 519 Nederländerna 519 Schweiz 517 Estland 514 Tyskland 510 Belgien 509 Polen 501 Island 501 Norge 500
Inledning. Bakgrund till de sjunkande resultaten i skolan
Inledning De sjunkande resultaten i skolan är ett svårt och komplicerat problem som berör och påverkar många människor. I Upplands Väsby gick 120 elever ut grundskolan med ofullständiga betyg år 2010.
Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik
Catarina Andersson Framgångsfaktorer för formativ bedömning Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel
VFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19
VFU-information i kurserna CF3S80 och CF3M80, termin 8, lärarutbildning för grundlärare F-3 1 2019-03-28 VFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19 Till VFU- lärare i de två delkurserna Matematik med didaktisk
Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015
Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra
Från förmedling till förståelse
Specialpedagogen presenterar: Från förmedling till förståelse Elevhälsans uppdrag Twitter: @ardbegmum! Facebook: Specialpedagogen Gången från anpassning till åtgärd En korkad specialpedagog Kognitiva
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets
I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens
Så här jobbar vi i Halmstads kommun
Några steg på vägen i arbetet med matematik och systematisk uppföljning av flickors och pojkars lärande och utveckling Så här jobbar vi i Halmstads kommun Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Annalena
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Varje elev till nästa nivå
Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i centrala Västerås Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom
VÄLMÅENDE GER RESULTAT
VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande
Lönekriterier för lärare
JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...
PRIO alla skolor ska lyckas
PRIO alla skolor ska lyckas Det anmärkningsvärda med forskningsresultaten är att de visar att de största effekterna på elevernas lärande uppnås när lärare börjar lära av sin egen undervisning John Hattie,
Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1
Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan
Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012
Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år
@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling
@rystads #framtidenslaromedel Michael Rystad Kvalitet och utveckling Vad har vi för fokus för vårt utvecklingsarbete och varför har vi just detta fokus? Lärmoduler och förstelärare bloggar Hur stöd för
Redo att lära bokmärke
AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?
Digitala resurser i undervisningen
Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt
Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se
Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se Vad mäter betygen? Enbart ämneskunskaper? Personliga egenskaper/affektiva kompetenser/icke-kognitiva kompetenser?
Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Ht-16 Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ÄMNES- OCH ÄMNESDIDAKTISKA STUDIER Kurs: Engelska för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik
Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Skolriksdagen 2017 Jan Håkansson, Anna Karlsdotter, Anders Rosvall Perspektiv på utmärkt skolutveckling framgångsfaktorer, forskning om undervisning
Arbetsplan för skolenhet 2
UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]
FAKTORER SOM PÅVERKAR
FAKTORER SOM PÅVERKAR ELEVERS LÄRANDE EN STUDIE OM ELEVERS UPPFATTNINGAR Magisteruppsats Undersökning i pedagogiskt arbete Pedagogiskt arbete 30 hp Muhamed Hromic VT 2014 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, HÖGSKOLAN
09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Utbildning: Ett lyft för livet Uppmuntra läsglädje för lyckat lärande
Utbildning: Ett lyft för livet Uppmuntra läsglädje för lyckat lärande Satya Brink, Ph.D. EDUCA, Helsinki, 29-30 January, 2016 Varför är läsning ett lyft för livet? Läsning öppnar dörren till lärande, tillväxt
Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande