Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Transkript

1 Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1

2 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och samtala om familjehemsvård, men läs gärna nedanstående information! Så här nås vi Projektledare Ingrid Löfstrand, tel Mobiltelefon Familjehemskonsulent Charlotta Sundqvist tel Familjehemskonsulent Helena Thyni tel Adress: Kommunförbundet, Box 947, Luleå. Post ställs till Ingrid Löfstrand, som även kan nås per mail: Kort presentation av projektet Bakgrunden till projektet är att det blivit allt svårare att rekrytera familjehem sedan slutet av 1990-talet. Svårast har det varit att få familjehem till tonåringar och till särskilt krävande barn. Många tonåringar har därför blivit placerade på institution oftast långt hemifrån. För att bromsa denna utveckling beslutade socialförvaltningarna i Boden, Kalix, Luleå och Piteå att göra en gemensam satsning på familjehemsvård för tonåringar. Projektets syfte Målet är att pröva olika modeller för regional samverkan när det gäller rekrytering av och stöd till familjehemmen. Det handlar om att rekrytera familjehem med de kvaliteter som behövs för att ta emot tonåringar med särskilda problem. Det innebär också att skapa en verksamhet som garanterar att familjehemmen får tillgång till både fortlöpande handledning genom regelbundna och täta besök och möjlighet till snabbt stöd i krissituationer. Ett annat mål är att utveckla samarbetet med skola och landsting för att skapa bättre tillgång till pedagogisk och psykologisk/psykiatrisk kompetens. 2

3 För att kunna möta gruppen ungdomar med problem, så är tanken att erbjuda familjehemmen mer stöd än de vanligtvis får. Stödet ser ut så att familjehemskonsulenterna finns tillgängliga på telefon för familjehemmen dygnet runt, att familjehemmen erhåller utbildning och handledning samt att familjehemskonsulenten ofta besöker familjehemmet och samtalar både med familjehemmet och ungdomen. För vem behövs familjehem? Familjehem behövs för både små barn och tonåringar. Det kan handla om att föräldrarna till följd av sjukdom, missbruk eller av något annat skäl inte förmår ta hand om sina barn. Familjehemmen blir så att säga ställföreträdande föräldrar. Projektets målgrupp är tonåringar med behov av extra stöd. Deras bekymmer kan bottna i svårigheter i familjen, missbruk eller psykisk ohälsa hos föräldrarna, relationssvårigheter mellan ungdom och förälder där tonåringen kanske kommer och går som han/hon behagar och struntar i vuxenvärldens krav. Det kan också handla om en ungdom med någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder. Ofta handlar det om problem i skolan och på fritiden, med olämpliga kamrater med risk för att hamna i kriminalitet och droganvändning. I vår målgrupp återfinns också deprimerade ungdomar. Vad är ett familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot någon annans barn/ungdom för en kortare eller längre period. Ett familjehem är en familj som kan bestå av ett par eller en ensamstående person. Man kan vara sambo eller gifta. Man kan ha egna barn, styvbarn eller inga barn alls. Det är ändå viktigt att man har någon erfarenhet av barn och ungdomar. Det är också viktigt att familjehemmet har en trygg och stabil social situation. Man kan bo på landet eller i stan, i lägenhet eller villa. Det viktiga är att man har ork och tid över för en annan människa och en vilja att göra en insats samt att alla i familjen är överens om att ta emot en person till. 3

4 Vi ställer inga formella krav på utbildning. Av erfarenhet har vi sett att vissa saker är viktigare än andra för att familjen ska fungera bra som familjehem: Att vara mogen och trygg i sig själv och i förhållandet till sin partner och att dra jämt i frågor om barnuppfostran. Att vara öppen, rättvis, engagerad, flexibel och förstå eller vara intresserad av att ta till sig kunskap om vad som kan finnas bakom en tonårings beteende, är andra goda egenskaper. Vad bör man tänka på innan man söker som familjehem? Har jag/vi tid, tålamod och plats för en ungdom som kommer att kräva lite mer? Finns det ork att arbeta i ett team med ungdomens föräldrar som kan ha egnas problem? Vill jag/vi lämna ut uppgifter om oss själva och granskas för att se om jag/vi är lämpliga som familjehem? Kan jag/vi avstå från arbete om så krävs under en kortare eller längre period? Har ni egna barn så fundera igenom följande innan ni bestämmer er: Hur skulle vårt/våra barn påverkas om vi får en placerad tonåring? Hur skulle vårt/våra barn reagera när tonåringen flyttar hem/ut i eget boende? För att bli familjehem De familjer som är intresserade av att bli familjehem i projektet utreds av familjehemskonsulenterna. Det görs via några hembesök där vi även vill träffa barn, som bor hemma. Sedan genomförs en djupintervju på kontor. Utredningen tolkas, sammanställs och återförs sedan till familjen. Kontroll görs också i social- och polisregister samt hos kronofogden. Vi vill även ha kontakt med referenter. Vad förväntas av mig som familjehem? Som familjehem har du en mycket viktig funktion att fylla. Du är utvald för just den tonåring som placeras hos dig. För varje tonåring 4

5 finns speciella förväntningar på vad du ska hjälpa just den tonåringen med. De förväntningarnas regleras i en vårdplan och senare även i en behandlingsplan. Ett familjehem måste förstå att de biologiska föräldrarna är viktiga för tonåringen. Psykolog Gunilla Lindén har skrivit en doktorsavhandling i ämnet Att bli fosterhemsbarn i tonåren. Hon konstaterar att familjehemsföräldrar i den situationen blir vad hon kallar vikarierande hållande föräldrar. Med det uttrycket menar Lindén att familjehemsföräldrarna erbjuder ungdomen en relation präglad av inlevelse och uthållighet som blir en bas från vilken tonåringen kan arbeta med sin relation till föräldrarna. Lindén menar att familjehemmet framförallt behöver ha förmåga till inlevelse och kunna ge tonåringen bekräftelse. Det finns en del generella förväntningar som gäller alla familjehem oavsett uppdrag: Att du tar väl hand om tonåringen, vilket betyder Att tillgodose tonåringens behov av goda matvanor Att tonåringen sköter sin hygien och är lämpligt klädd Att tonåringen får den läkarvård och tandvård som behövs Att hjälpa och stötta tonåringen i att klara sin skolgång Att uppmuntra tonåringen att utveckla intressen och få kamrater Att ha inlevelse och förståelse för tonåringens situation d v s Att skapa en god relation till tonåringen Att hjälpa tonåringen att komma in i familjen Att förstå och möta tonåringens reaktioner på sin situation Att hjälpa ungdomen att lära sig om sin historia Att hjälpa tonåringen att ta sig igenom separationen från föräldrar/syskon, kompisar Att ställa realistiska krav på tonåringen utifrån dennes ålder och erfarenhet Att stötta tonåringens självkänsla och skapa förutsättningar för denne att lyckas 5

6 Att be om ursäkt om man som familjehemsförälder agerat tokigt gentemot ungdomen Att ha förståelse för den biologiska familjens betydelse för ungdomen vilket innebär Att arbeta praktiskt på och uppmuntra tonåringen att ha så god kontakt med sin familj och släkt som möjligt Att visa respekt för den biologiska familjen i tal och handling Att förstå vikten av sekretess och av tonåringens behov att inte bli utlämnad Att medverka i ett teamarbete d v s Att som familjehem delta i ett team där biologiska föräldrar, socialtjänsten och familjehemmet arbetar för tonåringens bästa Att sätta sig in i målet med familjehemsplaceringen Att ta emot behövlig information och noga tänka igenom innan ni säger ja till placeringen Att vara införstådd med att all information inte kan ges före en placering (socialsekreteraren vet inte allt!) utan att ytterligare information kan komma fram under placeringens gång Att följa och respektera de överenskommelser som finns i vårdplanen/behandlingsplanen Att vara positiv till utbildning, ny kunskap och handledning Att ni är varsamma om er egen familj d v s Att även vårda sin egen familj och sina egna barn Att kunna säga nej Att be om hjälp Vi ställer inte krav på er att ni skall klara detta till fulländning när ni påbörjar ert första uppdrag men vi tänker att det är bra om ni anser att ovanstående är något att sträva efter. Vilka förväntningar kan ni som familj ha på projektet och uppdragsgivare från kommunen? Att få information om vad uppdraget innebär 6

7 Att i lugn och ro få tänka över beslutet att bli familjehem Att få utbildning och stöd i uppdraget Att få noggrann information om tilltänkt ungdom och omständigheterna kring placeringen Att få ett tydligt uppdrag där målen med placeringen framgår Att få stöd kring den egna familjen och egna barn vid behov Att vara delaktig i den planering som görs kring ungdomen både i i samband med placeringen och för framtiden Att alltid kunna nå någon av konsulenterna, även efter kontorstid. Familjehemskonsulenternas stöd När en tonåring placeras kommer konsulenten till en början att göra täta besök i familjehemmet, cirka en gång per vecka. Syftet är att hjälpa familjen och tonåringen att få en god start med varandra. Sedan kan träffarna minskas till varannan vecka. Tätheten i de fortsatta träffarna är individuell och sker utifrån behov, dock minst en gång per månad. Upplägget är enskilda samtal med familjehemmet respektive ungdomen med ett avslutande gemensamt samtal. Tanken är att konsulenten ska hjälpa till att familjehemmet och ungdomen får igång en fungerande dialog. Lite praktisk information, om ekonomi och avtal När en tonåring ska flytta in i ett familjehem skrivs ett avtal mellan familjehemmet och ansvarig socialnämnd. Avtalet innehåller information om rättigheter och skyldigheter samt ekonomi. Den ekonomiska ersättning som utgår är uppdelad i två delar: En omkostnadsersättning som ska täcka kostnader för mat, kläder och del i bostad med mera. Omkostnadsersättningen är skattefri och ska, enkelt uttryckt, täcka de utgifter ungdomen medför. Ett arvode som är en ersättning för det uppdrag familjehemmet utför. Arvodet beskattas. Ersättningarna varierar utifrån ungdomens ålder och den arbetsinsats som uppdraget kräver. Ibland kan det vara nödvändigt att någon av familjehemsföräldrarna är hemma på hel- eller deltid, kortare eller längre period, med ungdomen. Då utgår ersättning för lönebortfall. 7

8 Vi tillämpar Kommunförbundets rekommendationer i fråga om ersättningar. Till sist Vår ambition är att familjehemmen ska känna att vi ger dem uppbackning (utbildning, råd och stöd samt handledning) i den omfattning, som man behöver för att klara av uppdraget att ta hand om en tonåring. Inget familjehem ska känna sig ensam och utelämnad om det stormar kring tonåringen eller om det blir problem i relationen till honom/henne. Vi ska hjälpa till då, med också finnas med i lugna, glädjefulla perioder, som också behöver uppmärksammas. 8