En modell för avslutandet av familjehemsvården

Transkript

1 En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta Syrén, Haninge

2 Under FSF:s årsmöte 1997 redovisade Annemi Skerfving att ungdomar som lämnar vården har andra problem än vad ungdomar i allmänhet har som flyttar från sin biologiska familj. Vid årsmötet bildades så en utslussgrupp med uppdrag att arbeta fram ett program eller en modell för avslutande av familjehemsvård. Vi har varit sex stycken socionomer med olika erfarenhet av familjehemsvård från Göteborg till Sundsvall som kom att bilda utslussgruppen. Under dessa två år har vi träffats ett antal gånger för att försöka komma fram till en användbar modell. De första träffarna ägnades åt att dela erfarenheter med varandra från våra egna kommuner. Vi intervjuade två ungdomar var som hade lämnat eller snart stod i begrepp att flytta ut från sitt familjehem. Vi tog också del av sk stepping-out -program, Dartingtonsgruppens intervjuformulär samt Bohuslandstingets intervjuformulär. Utifrån våra erfarenheter och det material som vi har tagit del av har vi kommit fram till följande modell för avslutandet av vården.

3 Modell för avslutande av familjehemsvård Erfarenheter av olika undersökningar som rör ungdomar som lämnat fosterbarnsvården visar att ungdomarna ofta har problem med: Dåliga skolkunskaper Relationer Tidiga graviditeter Ofta är beroende av socialbidrag Problem med identitet och tillhörighet Ensamhet Vårt uppdrag är att beskriva ett arbetssätt som gör att de familjehemsplacerade barnen skall ha en bra grund att stå på inför sitt vuxna liv. Därför har vi tagit del av olika metoder som används bl.a. i England, s.k. stepping out program. De svenska familjehemsplacerade barnen integreras emellertid ofta i sitt familjehem och vi strävar efter en normalisering, dvs att fosterbarnen skall inlemmas i ett vanligt familjeliv. Många barn flyttar också tillbaka till sitt föräldrahem. De engelska programmen vi sett anser vi inte vara relevanta för våra fosterbarn men kanske passar de ungdomar som är placerade på institution och som har saknat ett normalt familjeliv. Från dessa program har vi emellertid fått idéer om vad som kan vara viktigt att få med sig den dagen ungdomen lämnar sitt familjehem. En målsättning för de familjehemsplacerade barnen är att de vid vuxen ålder skall ha tillgång till både sina föräldrar och till sitt familjehem. Vi har tänkt oss att utslussningen är en process som pågår under hela placeringen i fyra olika steg. 1. Inför förberedelsen av familjehemmet för uppdraget, under utredningen och den förberedande utbildningen är det viktigt att prata om innebörden av att det är ett livslångt uppdrag att vara familjehem. 2. Under placeringen förs en dialog med den unge om framtiden. Följande områden bör man ha en dialog kring: Hälsa, Ekonomi, Arbete/Utbildning, Identitet, Sociala färdigheter, Relationer, Att klara sig själv (dessa områden beskrivs närmare nedan). 3. Inför avslutningen av placeringen. I god tid, gärna ett halvår före avslutandet bör socialtjänsten erbjuda nätverksmöten/familjerådslag med den unge och hans/hennes närstående. Syftet med detta är att man då går igenom t.ex. vem den unge kan vända sig till i fortsättningen vi behov, vem skall han/hon fira jul oss, vända sig till vid kris etc. Checklista att gå igenom inför avslutningen. (beskrivs nedan). 4. Efter avslutad placering. En intervju görs med den unge, familjehemmet och de biologiska föräldrarna om erfarenheter av familjehemsvården.

4 Följande områden anser vi viktiga att föra en dialog kring under familjehemsplaceringen: HÄLSA - Här tar man upp frågor som rör fysisk och psykisk hälsa, sexualitet, alkohol och andra droger. EKONOMI - lägga upp egen budget t.ex. att ta ansvar för sitt eget barnbidrag/studiebidrag prata om sparande, körkort. Skaffa ett bankomatkort t.ex. ARBETE / UTBILDNING - Se till att ungdomen efter förmåga feriearbetar och skaffar sig en yrkesutbildning. Familjehemmet bör hjälpa ungdomen att planera inför framtiden. Informera ungdomen om hur man söker jobb, studielån, KAS, A-kassa. IDENTITET - Vem är jag nu? Vad har jag tagit till mig från mitt familjehem/min familj? Var hör jag hemma? SOCIALA FÄRDIGHETER - Ungdomen bör veta hur man tar sig fram i samhället, hur man uppför sig, tar sociala kontakter. T.ex. hur man tar kontakt med bank, skattemyndighet, arbetsförmedling, vårdcentral osv. Ungdomen bör ha kunskaper om samhällets lagar och regler. RELATIONER - Känna tillhörighet, lita på vuxna, kunna ha vänner, kunna ha parförhållande, kunna ha kontakter med föräldranätverket och familjehemsnätverket. Ta reda på om ungdomen har någon att prata med och ta hjälp av, t.ex. vid bröllop, första barnet, vid kris. Var kommer ungdomen att fira födelsedagar, jul etc. KLARA SIG SJÄLV - Sköta sin egen dagliga livsföring, laga mat, tvätta, handla, städa etc. Vi har valt att inte gå in i detalj och göra frågor kring de ovan beskrivna områdena. Det finns olika redskap som man kan använda sig av för en fördjupning av detta, som t.ex. Bohuslandstingets intervjuformulär och LACs ( Dartington ). Man kan också använda sig av Livsboken, nätverkskartor, nätverksmöten/rådslag (inför avslutning). Informera ungdomar om N`BUFF, starta t.ex. tonårsgrupper med fosterbarn, läger för tonåringar osv. Vi menar att man måste utgå från den unges egen verklighet och speciella förutsättningar, alla ungdomar vill inte vara fosterbarn hela livet och behöver kanske heller inte något speciellt just för att de är/varit fosterbarn. LAGAR OCH RIKTLINJER IN FÖR FAMILJEVÅRDENS UPPHÖRANDE Vård som beslutas med stöd av 2 LVU upphör senast när den unge fyller 18år. Vård som beslutas med stöd av 3 LVU upphör senast när den unge fyller 21 år. För familjehemsplacering med stöd av socialtjänstlagen finns ingen åldersgräns. Beslut om bistånd i form av familjehemsplacering upphör inte automatiskt vid 18 år och

5 behov av fortsatt placering kan ofta kvarstå. I sådana fall fattas ett nytt beslut där den unge själv ansöker om fortsatt vård i familjehem. När den unge fyllt 18 år är det enbart han/hon som kan samtycka till fortsatt bistånd. Skyldigheten jml 26 SOL bortfaller. Skyldigheten jml 22 SOL 39 SOF kvarstår. Ärendet kan föras över till vistelsekommunen jml 72 SOL. I god tid innan 18-årsdagen tas ställning till beslut om upphörande eller fortsatt familjehemsplacering. Många gånger är det lämpligt att den unge är fortsatt familjehmsplacerad till dess skolgången är avslutad (gymnasieskolan). Om det är lämpligt att den unge bor kvar i familjehemmet efter 18-årsdagen trots att det inte längre föreligger skäl för bistånd i form av familjehemsplacering bör bistånd utgå i form av hyra och uppehälle utgå till den unge. Orsaken kan vara att den unge inte kan försörja sig eller inte har egen bostad. Socialbidraget får då anpassas till vad den unge själv kan bidra med. Vid flyttning till eget boende bör placeringskommunen bistå med en första utrustning till bostaden. Föräldrars underhållsskyldighet kvarstår till dess barnet är klar med grundutbildning (grundskola, gymnasium). Dock längst till 21 år. Utslussboenden Vi har sett att det finns ett stort behov av alternativa boendeformer för ungdomar som flyttar hemifrån tidigt och där det ej är lämpligt att bo i en ny familj som fosterbarn. Detta kan ibland också gälla fosterbarn som lämnar familjemsvården före 18 år. Med alternativa boendeformer menar vi boende som t.ex. små lägenheter, rum i anslutning till en familj, kollektiv med ungdomar under tillsyn av ett familjehem osv. För dessa ungdomar kan det finnas ett behov av särskilda utslussprogram men det ligger utanför vårt uppdrag att arbeta fram ett sådant då det inte handlar om fosterbarn i vanlig bemärkelse.

6 Checklista (att ta upp inför avslutningen av placeringen) 1.Hur ser den unges relationer till andra ut? Till sin släkt? Till familjehemmet? Till vänner? Det motsatta könet? 2. Vem litar den unge på? Vem kan han/hon få hjälp av? 3. Den unges tillhörighet? Hos vem/vilka kan han/hon fira jul och andra högtidsdagar? 4. Hur ser den unges utbildning/arbetssituation ut? 5. Kan den unge sköta sin ekonomi, klara av att göra en budget, betala räkningar etc? Om inte - vem kan hjälpa till? 6. Känner den unge till hur samhället fungerar, bank, post arbetsförmedling etc? 7. Har den unge kunskap om de lagar och regler som finns i samhället? Om inte - vem stöttar? 8. Klarar den unge skötseln av en bostad, matlagning? Om inte - vem stöttar? 9. Har den unge kunskap om sin hälsa, hygien, sexualitet, droger, preventivmedel? Till vem kan han/hon vända sig?

7 Frågeställningar till gruppdiskussioner på årsmötet: I en del länder fins det s.k färdighetsprogram för ungdomar som avslutat vård, tankar om att ha sådana kurser för våra familjehemsplacerade ungdomar har också funnits här. 1. Finns det behov av sådana program för våra familjehemsplacerade ungdomar? Hur skulle dessa i så fall se ut? 2. Hur kan man utvärdera familjehemsvården? Vad är en lyckad placering?hur kan man följa upp? 3. Vad kan man lära sig av oplanerat avbrutna placeringar? Finns det något sätt att här göra ett bra avslut ändå?