Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Transkript

1 Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Beskrivning av projektet Projektet syftar till att 10 individer, som står långt från arbetsmarknaden, ska identifiera sina behov och stärkas i att ta nästa steg mot ett reguljärt arbete. Projektet syftar också till att utveckla metoder i de Praktiska Verksamheterna på Arbetsmarknadsenheten. Målet är att de som deltar i projektet ska hamna rätt i välfärdssystemet och att det leder till ökad samverkan kring personen. Projektet startar 1 oktober 2014 och pågår tom 31 december Därefter sker implementering i linjeverksamheten. Deltagarens väg till Praktiska Verksamheterna och projektet. Deltagare Inre Service Projekt Arbetsförmågebedömning Arbetsmarknadsenheten (AME) Aktuella handläggare för: Fler i Arbete (FIA) praktik Offentligt skyddat arbete (OSA) Särskilt anställningsstöd (SAS) Praktiska Verksamheterna (PV) 10 deltagare Weda Återbruk Bakgrund På de Praktiska Verksamheterna (PV) arbetstränar i dagsläget ca 100 deltagare. Det handlar om OSA/SAS, arbetspraktik/språkpraktik eller en FAS 3 placering. I syfte att underlätta för deltagarna att hitta och behålla ett arbete behövs i många fall en arbetsförmågebedömning för att klargöra vad de kan arbeta med. Ofta är behovet av stöd komplext och samverkan mellan olika former av stöd kommer att behövas. För att en kombination av stöd ska komma till stånd behöver deltagaren veta hur det ska utformas. Projektkontrakt Målgruppen för projektet är deltagare på PV som behöver en arbetsförmågebedömning. Det är angeläget att klargöra deras arbetsförmåga och vad de behöver för att kunna ta steget ut på den reguljära arbetsmarknaden och i förlängningen även behålla arbetet i en del fall i form av lönebidragsanställning. Deltagarna är aktuella på Södertälje Kommun, Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och ibland även hos Landstinget. 1

2 Syften med projektet: 1. Bidra till att deltagare som idag står långt från den reguljära arbetsmarknaden förstår vilken arbetsförmåga de har och vilka arbeten de klarar av att utföra. Med ökad kunskap om sina förmågor växer självförtroendet och självkänslan. 2. Skapa ett underlag åt framtida arbetsgivare för att denne ska få en ökad förståelse för sin medarbetare och kunna anpassa arbetsuppgifterna/arbetsmiljön. Arbetsförmågebedömningen ger en bild av vad som behöver åtgärdas för att det ska bli en varaktig anställning. 3. Arbetshandledare utbildas i relevanta delar av verktygen för att i nästa steg genomföra delar av arbetsförmågebedömningen. I framtiden ska verktygen användas i PV för att anpassa arbetsuppgifter och utveckla deltagarnas färdigheter för att underlätta nästa steg mot reguljärt arbete. Ekonomi Kostnad för en heltidstjänst fördelad på 75% för genomförande av arbetsförmågebedömningar och 25% för utbildning /coachning av PVs arbetshandledare. Uppskattad lönekostnad för 3 månader är kr. Uppskattad lönekostnad för chef 5% arbetstid är kr. Uppskattad kostnad för material för genomförande av arbetsförmågebedömning 5000 kr. Totalkostnaden är kr Bemanning Cecilia Svahnalam, resultatenhetschef på AME, är initiativtagare till projektet. En projektledare och en legitimerad arbetsterapeut har gått en kurs på Linköpings universitet i att använda fyra instrument för arbetsförmågebedömning. Instrumenten har inte tidigare använts i PV. I och med projektet kan de fokusera på metoden mer än vad som annars vore möjligt, vilket är viktigt i en initial fas. Arbetsmetod Arbetsförmågebedömningen genomförs enligt teorin Model of Human Occupation en modell som förklarar människan i aktivitet. Instrument som kommer att användas är: Assessment of Work Performance (AWP 2.0) Genom observation bedöms en individs färdigheter vid utförandet av arbete. Assessment of Work Characteristics (AWC1.1) Beskriver krav på färdigheter som en arbetsuppgift ställer på individen för att arbetsuppgiften ska utföras ändamålsenligt. Worker Role Interview (WRI-S version 4) En intervju som syftar till att identifiera hur psykosociala och miljömässiga faktorer påverkar människors möjligheter att vara kvar i, återgå eller skaffa ett arbete. The Work Environment Impact Scale (WEIS-S version 3) En intervju som syftar till att erhålla information om hur personer upplever sin arbetsmiljö. Den används även för att identifiera arbetslivsinriktade rehabiliteringsbehov. 2

3 Utifrån dessa beprövade och teoretiskt förankrade instrument analyseras hur motivation, livsstil och den omgivande miljön påverkar utförandet av arbete. Deltagarens arbetsrelaterade problematik belyses både när det gäller fysisk, såväl som psykosocial arbetsmiljö. Det är en individbaserad metod som inte bara innebär att visa deltagaren respekt utan också att dennes förståelse av den egna situationen fördjupas. Att låta deltagaren ta del av grundläggande begrepp och synsätt kopplade till metoden är en del i processen. Instrumenten kan kombineras för att ge större validitet. Urval Projektet vänder sig till deltagare som har en arbetsförmåga på minst 50% och som varit en tid i verksamheterna Inre service och Weda återbruk på PV. Flera av dem har deltagit i arbetsmarknadsåtgärder under många år. Det finns ett behov av att utreda vad som måste tillgodoses inför ett inträde på arbetsmarknaden. 10 deltagare är utvalda att delta i projektet och samtliga är inskrivna på AF. 5 av dem har arabiska, 4 har svenska och 1 har kaldeiska som modersmål. Det går inte att fullfölja planeringen med 3 av deltagarna. Det framkommer att 2 deltagare har för stora språksvårigheter och 1 blir sjukskriven under perioden. ålder utbildning åtgärd bedömningsinstrument efter insatsen myndighetskontakt 35 år gymnasium SAS WRI, WEISS, AWC, AWP arbetssökande FSS / AF 55 år grundskola SAS 50% WRI, AWC, AWP arbetssökande FSS/ AF 42 år grundskola Praktik 75% WRI, WEIS fortsatt praktik AME / FSS / AF 58 år ingen skola SAS AWP, AWC nystartsjobb AME / AF 55 år grundskola SAS AWP, AWC nystartsjobb AME / AF 47 år gymnasium OSA AWP fortsatt OSA AME / AF 55 år grundskola SAS WRI nystartsjobb AME / AF 2 av de 7 ovanstående deltagtagarna är partiellt sjukskrivna och har pågående behandling inom sjukvården, men inte rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. 4 personer har subventionerad anställning på heltid i Praktiska Verksamheterna. Genomförandet Projektledare och arbetsterapeut börjar med att förbereda sig för uppdraget genom att gå igenom manualer och bedömningsformulär. Sedan förankrar de metoden och diskuterar med berörd personal. Projektledaren har samtal med Arbetsförmedlingen (AF) och Försörjningsstöd (FSS). Möte med AF är inplanerat, de kommer på besök till PV. Projektedaren informerar övrig personal på AME om metod och urval av deltagare. Hon ger förslag till arbetsterapeuten på lämpliga deltagare och är med vid ett intervjutillfälle för att få en uppfattning vilken inverkan metoden har på deltagaren. För att stämma av med arbetshandledarna är arbetsterapeuten med på personalmöten i PV och hon träffar deltagarna för att informera om projektet. Själva bedömningen innehåller flera steg: presentera metoden, genomföra intervjuer och observationer, hämta in information från personal, sammanställa information, skatta och bedöma, återkoppla till deltagaren och skriva sammanfattningar. Det visar sig 3

4 vara en tidskrävande process men den ger värdefullt utbyte mellan deltagare och arbetsplats. I uppstarten är processen mer tidskrävande men i och med att rutiner upparbetas kring bedömningarna minskar tidsåtgången. Arbetsförmågebedömningar genomförs tillsammans med 7 personer utifrån intervjuer och observationer på arbetsplatsen. Den information som kommer fram leder till att anpassningar av arbetsmiljön kan göras. Samtidigt underlättar metoden för deltagaren att observera sitt eget beteende på arbetsplatsen. Det är en fördel om det går att göra uppföljande bedömningar, då det ger möjlighet att utvärdera inom vilka områden en förändring skett. Det är viktigt att komma ihåg att variablerna i instrumenten är faktorer som inte ändras under en kortare period utan kräver processer över längre tid. Fem deltagare är kvar i verksamheten efter projekttiden och vi planerar att göra fler bedömningar under deras återstående tid i PV. Utvecklingsområden Skapa rutiner för återkoppling och information till/från arbetslagsledare och arbetshandledare samt fortsatt arbete med metodutveckling i PV. Diskutera rutiner för överlämning med AF och FSS. Fortsatta samtal och återkoppling planeras med handläggare och chefer på respektive myndighet. Undersöka hur deltagarna uppfattar vilken betydelse arbetsförmågebedömningen har i kontakt med handläggare på AF, hos andra myndigheter samt i kontakten med arbetsgivare och arbetsplatser. Avvikelser Uppstarten är mer tidskrävande än vad vi räknat med. Förankring hos personal, som behöver avsätta tid till projektet, försvåras av flera omständigheter. Enstaka ifrågasättande av nyttan med arbetsförmågebedömningar har förekommit. Största delen av personalen är positiva till projektet och ser behovet av att utveckla metoder som kan hjälpa deltagarna vidare. Sjukskrivning inom personalgruppen har i viss mån påverkat utformning av projektet. Framgångsfaktorer Målet att utföra arbetsförmågebedömningar med 10 personer uppnås inte inom utsatt tid men en värdefull process har kommit igång. Vi får möjlighet att skapa en grund för fortsatt arbete och skaffar erfarenheter för framtida planering. De som deltar i projektet har stort behov av att titta närmare på arbetsförmåga och arbetsmiljö. Arbetsterapeuten har varit med på arbetsplatsen och observerat deltagaren utföra sina arbetsuppgifter. 5 av 7 deltagare behövde göra anpassningar på arbetsplatsen. I intervjuerna har deltagarna engagerat sig aktivt i samtalen och uppger att det ger dem ett bredare perspektiv på deras arbetssituation. Sammanfattningsvis har samtliga 7 deltagare upplevt det som positivt att få mer tid till diskussion och reflektion kring sin arbetssituation utifrån en strukturerad metodinsamling. En ökad självkännedom 4

5 hos deltagaren leder till att de blir mer aktiva i kontakt med arbetsledare, handläggare, sjukvården och Arbetsförmedlingen. Alltfler yrkeskategorier inom hela AME visar intresse för metoden och upplever att det ger impulser till ett utvecklingsområde/arbete. Genom att använda beprövade och teoretiskt förankrade instrument reduceras felkällor. Struktur och effektivitet skapas i utredningarna. Reflektioner från några deltagare gällande arbetsförmågebedömningen: Att det bygger på frivillighet och att man i första hand gör det för sin egen skull skapar mervärde. Jag har kommit på saker som jag inte tänkt på innan när det t ex gäller eget ansvar och förmåga, vad man behöver arbeta på socialt, i det stora hela fått en positiv feedback. Positivt att få diskutera hur arbetsplatsen upplevs och att få göra det på arbetstid. Jag får säga vad jag tycker och ge min syn på arbetsplatsen. Väldigt relevanta frågor som berör arbetslivet. Det var lättare att formulera sig på planeringsmöte med handläggare efter arbetsförmågebedömningen. Kanske kan det vara en hjälp vidare i kontakten med AF. Det väckte tydliga frågeställningar som är användbara i kontakt med min kurator. 5