Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Transkript

1 Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg

2 Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella och organisatoriska villkor varierar Metoder som undersöker förändringsberedskap rekommenderas av t.ex. CAN, FHI, SoS och har använts i några FoU-projekt Svenska studier om CRM:s relevans och användbarhet saknas

3 Kartläggningens syfte Syftet med kartläggningen är att beskriva och analysera den lokala ANDT-situationen i 11 mindre kommuner i Kalmar och Kronobergs län samt identifiera och bedöma den enskilda kommunens förändringsberedskap när det gäller det nuvarande preventionsarbetet

4 Metod 11 mindre kommuner Lokala fakta- och statistikuppgifter om alkohol-, narkotika- och tobaksanvändning samt problem relaterade till det för respektive kommun totalt 10 Telefonintervjuer med nyckelpersoner och personliga intervjuer med de olika kommunernas alkohol- och drogsamordnare totalt 55 Community Readiness Model 36 frågor Skattning och bedömning av varje dimension och intervju Summering av kommunernas förändringsberedskap Innehållsanalys av intervjuerna som underlag för rekommendationer Återkoppling och diskussion med de deltagande kommunerna

5 Community Readiness Model Syfte Syftet med CRM är att identifiera och bedöma vilken förändringsberedskap den enskilda kommunen/ kommundelen/organisationen har för att bättre kunna utveckla och implementera relevanta strategier och insatser för prevention eller intervention

6 CRM:s sex frågeområden 1. Kommunens nuvarande insatser 2. Kommunens kännedom om nuvarande insatser 3. Ledarskap 4. Frågans ställning i kommunen 5. Kommuninvånares kunskap om problemet 6. Resurser relaterade till frågan

7 Kommunens förändringsberedskap De nio nivåerna: 9. Professionalisering 8. Förstärkning och utvidgning 7. Stabilisering av arbetssätt 6. Införande av arbetssätt 5. Förberedelse 4. Planering 3. Låg medvetenhet 2. Förnekelse 1. Ingen medvetenhet

8 Tänkbara nyckelpersoner Beroende på aktuell fråga, representanter från: Skola Förvaltning/nämnd Sjukvården Socialtjänsten Polisen Frivilligorganisationer

9 Förändringsberedskap i siffror

10 Förändringsberedskap i ord Övergripande ANDT-planer saknas ofta eller är inaktuella eller finns mest för syns skull En del kunskapsbaserade preventionsmetoder används (Ansvarsfull alkoholservering, Tobaksfri DUO, Rökfria skolgårdar, ÖPP/Effekt) men även insatser och aktiviteter med osäkert vetenskapligt stöd (ospecifik ANDTundervisning, drogfria arrangemang) ANDT-insatserna vänder sig främst till barn och ungdomar ANDT-området präglas mer av retorik och mindre av handling Ansvaret för ANDT-arbetet är ofta otydligt och fördelat på olika förvaltningar Brister i samordning och överblickbarhet är vanligt Bristande resurser både avseende personal, ekonomi och tid (sällan specifik budget, deltidstjänster inom ramen för andra uppdrag) Begränsade möjligheter att utveckla/expandera ANDT-arbetet i flera kommuner Oklart om kommuninvånares kunskap om problemet/frågan Kommunens samordnare har ofta mångårig erfarenhet av och stort engagemang för ANDT-arbetet

11 Exempel citat Man tycker att det är viktigt, men det är inte speciellt alltså, man ser inte det som en politisk fråga och man ser gärna att det är någon annan som får sköta det. Men om någon frågar om det är viktigt, så vet ju alla vad det rätta svaret är. Att det är viktigt. Man har ju lärt sig vad man ska säga. Men det är ingen som går till val på det, att fixa bättre insatser för ANDT. Då är det ju inte speciellt högprioriterat (Kommun K) Jag har exempelvis inte en enda timme som kommunens drogsamordnare utan det ska ske i det ordinarie jobbet. Man har inte sagt att detta jobb ska göras och vad det ska resultera i utan mer bara gör det. Det är svårt att få alla medarbetare med på banan i och med det (Kommun A) Ja, vi har medel avsatt till ganska mycket pengar, en miljon som är riktat till drogförebyggande arbete och föräldrastöd, så vi har satsat mycket pengar på det, men vi håller på och utreda strukturen för det just nu (Kommun F)

12 Kommun X CRM 1. Personer i kommunen har träffats och inlett en diskussion om att utveckla ANDT-insatser 2. Några enskilda myndighetspersoner i kommunen har hört talas om olika ANDT-insatser, men omfattningen av deras kunskap är begränsad 3. Ansvariga ser behovet av att göra något när det gäller ANDT-problemen 4. Attityden i kommunen är att man nu börjar visa på intresse för problemet: Vi måste göra något, men vi vet inte vad vi ska göra 5. Kommuninvånare känner igen tecken och symptom på när ANDT-problem visar sig men information om det saknas 6. Kommunens myndigheter är inte säkra på vad som behövs (eller var resurser ska komma ifrån) för att påbörja ANDT-insatser Totalt: 3 = låg medvetenhet om ANDT-problemet

13 Kommun X Goda exempel Uttalad vilja kring ANDT finns Bra samarbete och återkommande träffar mellan IFO och rektorer/skolkuratorer Drogpolicy för föreningslivet som följs upp regelbundet Ungdomssamordnartjänst med 20 %:s tjänst avsatt för förebyggande arbete Förebyggande och drogfria aktiviteter i samband med byafester Rökfri arbetstid i kommunen ANDT-enkät i skolorna

14 Kommun X Förbättringsområden ANDT-policy saknas folkhälsopolicy ej ännu antagen Få specifika ANDT-insatser odefinierade ANDT-insatser ANDT nedprioriterad fråga i relation till ex. ungdomsarbetslöshet Politiker efterfrågar inte ANDT-information från berörda myndigheter Personer som ansvarar för och driver ANDT-arbetet saknas överblick och samordning brister Specifik ANDT-arbetsgrupp saknas varje förvaltning/myndighet gör sitt Låg medvetenhet om ANDT hos kommunens myndigheter och nämnder oklart vem som jobbar med vad Dåligt med ANDT-information på kommunwebben Hög personalomsättning bristande kontinuitet/sårbarhet Bristfälliga resurser för ANDT avseende tid, pengar, personal Svårt att komma till i skolorna med ANDT-frågor ANDT-insatser för vuxna saknas Ungdomssamordnartjänstens förebyggande arbete kommer i andra hand Utvärderingar av nuvarande ANDT-arbete saknas

15 Kommun X Rekommendationer Föra ANDT-frågan högre upp på agendan medvetandegör problem och behov Tydliggör vem i kommunen som är huvudansvarig för frågorna och ge tydligt samordnande uppdrag och mandat samt avsatt tid för arbetet Ta fram en ny övergripande policyplan för ANDT-arbetet med tydliga kortsiktiga och långsiktiga mål som kommuniceras ut samt följs upp Bygg upp ANDT-arbetsgrupp och nätverk genom att samordna och involvera befintliga nyckelpersoner och insatser Renodla och tydliggör ungdomssamordnartjänstens förebyggande arbete specificera arbetsuppgifterna Tillför specifika resurser för konkreta och kunskapsbaserade ANDT-insatser Fler personer skulle behöva kompetensutvecklas inom området utnyttja pågående projekt

16 Slutsatser Community Readiness Model (CRM) förefaller vara en ändamålsenlig och konstruktiv modell för utveckling av det lokala preventionsarbetet även i Sverige CRM tar fasta på flera viktiga implementeringsaspekter, t.ex. kunskap, vilja, resurser och stöd (Grundh 2011; FHI 2008) Den grundläggande idén om att undersöka förändringsberedskap stöds av en samlad implementeringsforskning (Fixsen m.fl. 2005; Greenhalgh m.fl. 2004; Nutley m.fl. 2007) Att enbart presentera förändringsberedskap med siffror riskerar att ge alltför begränsade och oanvändbara slutsatser Att komplettera de kvantitativa resultaten med kvalitativa data kan ge en fördjupad bild som utvidgar förståelsen och tydligare förklarar de skillnader som framträder

17 Fler slutsatser Fler konkreta råd om hur preventionsarbetet kan utvecklas och förbättras kan ges och diskuteras med kommunföreträdare Ju större kommun, desto fler intervjuer Skattningsprocessen är sårbar Några av de färdiga förslagen på lämpliga åtgärder (utifrån den nivå som uppnås) är alltför kulturellt bundna Kan CRM (och särskilt den återkoppling som är en del i modellen) bidra till att frågan uppmärksammas i högre grad? Ger arbetet med modellen även konkreta resultat? Det är klokt att undersöka kontextuella villkor och förutsättningar innan införande av forskningsbaserade preventiva metoder eller arbetssätt sker

18 Säll är den som har till rättesnöre, att man nog bör tänka efter före.

19 En modell för ett framtida lokalt ANDT-arbete 1. Kartlägga den lokala förekomsten av alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksanvändning samt andra riskfaktorer (ex. via LUPP, FHI:s databas, barn- och ungdomsenkäten) 2. Undersöka kommunens förändringsberedskap, vilket i sin tur utgör underlag för lämpliga strategier t.ex. i form av särskilda utbildningsinsatser, medvetandehöjande inslag 3. Inventera befintliga program och aktiviteter i syfte att identifiera glapp eller tomrum som kan utgöra ytterligare behov 4. Formulera med utgångspunkt i den nationella ANDT-strategin och den regionala handlingsplanen, kartläggningsresultaten och de lokala behoven en specifik ANDT-plan med mål som uppfyller SMART-kriterierna (specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsbestämda) 5. Välj relevanta kunskapsbaserade arbetssätt och metoder som knyts till planens målsättning, både mer generella aktiviteter och specifika program för riskgrupper. Öronmärkta resurser och ansvarig personal kopplas till de respektive aktiviteterna 6. Förankra ANDT-planen med berörda beslutsfattare och organisationer 7. Sätt planen i verket och genomför de olika aktiviteterna/programmen 8. Ansvariga dokumenterar genomförda insatser, genom att beskriva vilka målgrupper som blir föremål för insatserna och vilket arbete som görs, samt följa upp och utvärdera arbetets resultat och effekter i relation till programmets och aktivitetens målsättning. Pågående arbete justeras vid behov. Resultaten analyseras och reflekteras sedan med berörda intressenter.