Implementeringens svåra konst. Mats Anderberg, Institutionen för pedagogik och lärande

Transkript

1 Implementeringens svåra konst Mats Anderberg, Institutionen för pedagogik och lärande

2

3 Om implementering Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet (Socialstyrelsen 2012, s. 5) Att införa nya metoder för bedömning och behandling i en verksamhet tar ofta lång tid, kostar stora summor och misslyckas ofta. / Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år (Socialstyrelsen 2012, s. 5) The implementation of Getting it Right for Every Child is an ambitious programme and a significant challenge for all those who work with children. It requires a fundamental shift in how children are helped and supported. This will take time (The Scottish Executive 2006, s. 1) the big bang theory of change is not applicable to the implementation of Getting it right and that incremental change is the norm (The Scottish Government 2010)

4 Modellens/metodens egenskaper (Rogers, E. 2003; Rogers, P. 2008) Relativ fördel Kompatibel Inte alltför komplex Testbar Observerbar Enkel intervention Komplicerad intervention Komplex intervention

5

6 Några identifierade implementeringsproblem på organisationsnivå Bristfällig förankring bristande kunskap om ny metod Motstånd hos praktiker Brist på tid Brist på ekonomiska resurser Ointresse/avsaknad av stöd från kollegor/chefer Bristande program-/metodtrohet

7 Faktorer som främjar implementering av nya metoder och arbetssätt Tillräcklig information om ny metod Intresserade praktiker Engagerade och stödjande ledare Tid för utbildning, arbete med ny metod och för reflektion/lärande Adekvat utbildningsinsats och handledning Tekniskt stöd Nödvändiga ekonomiska resurser Stabil organisation/låg personalomsättning Inga konkurrerande utvecklingsprojekt Programtrohet/fidelity Positiv feed-back från brukare/elever

8 Effektiva implementeringsstrategier (Grimshaw 2013; Nutley et al. 2007) Tydliga mål med implementeringen (SMART) Skräddarsydda strategier/aktiviteter utifrån identifierade hinder/stöd Lokala ambassadörer bland praktiker Utbildning med experter som ledare Lokala utbildningsinsatser Skriftliga utbildningsmaterial/manualer Samverkan praktiker-forskare Utvärdering och återkoppling

9 Implementeringen av GIRFEC i Skottland En implementeringsplan och en kommunikationsstrategi togs fram 2006 Ett pilotprojekt (det s.k. "Pathfinder") etablerades 2006 i Highland-regionen för att skapa och pröva det nya tillvägagångssättet utifrån ett bottom-up perspektiv Ytterligare ett pilotprojekt startades 2007 utifrån ett specifikt tema (våld i nära relationer) i fyra lokalområden Nationella riktlinjer, utbildningsmaterial, verktyg för praktiker och informationsmaterial till föräldrar frambringades En prototyp till IT-lösning för barnplan och informationsdelning togs fram 2007 GIRFEC förfinades ytterligare under åren 2006 och 2009 utifrån den tidiga implementeringen GIRFEC började spridas vidare över hela Skottland under 2008 Under 2009 rapporterade en utvärdering av pilotprojektet förbättrade resultat för barn i olika avseenden, men även flera kvarstående utmaningar En omfattande guide för implementering togs fram 2010 Ett flertal nya lagar drev på implementeringsprocessen och syftade till att säkerställa en konsistent implementering av modellen över hela Skottland Regeringen tillförde ytterligare resurser för implementering under 2014 och 2015

10 Stöd under implementeringen GIRFEC s teoretiska bas och praktiska ramverk är kunskapsbaserade GIRFEC s integrerade förhållningssätt ger upplevda fördelar för flera organisationer Flera nationella lagar och policies inom hälso-/sjukvård, skola och socialtjänst har utgjort draghjälp i implementeringsarbetet Ekonomiska resurstillskott Riktlinjer, informationsmaterial, utbildningsmaterial, webbsida Kontinuerligt processtöd Utbildningsinsatser för såväl chefer som praktiker kring: - förståelsen av konceptet välbefinnande - hur de olika bedömningsverktygen används - de professionellas ansvar och roller - samverkansarbete Flera uppföljningar av implementeringsarbetet och utvecklingen har genomförts

11 Hinder under implementeringen I Att omvandla modellens mycket höga ambitioner till konkret handling innebar en utmaning GIRFEC kräver en omorientering i synsätt hos verksamheter och av de kulturer och attityder som är införlivade inom dessa, över hela barn- och ungdomssektorn Modellen i sig är komplex: - Från individuellt skydd för vissa barn till inkludering av samtliga barn - Från begränsade insatser till ett helhetsgrepp som kräver samverkan - Från fokus på att få tillstånd insatser till fokus på resultat - Implementering i flera regioner/städer Bristande kapacitet i en del verksamheter för att implementera modellen fullt ut Avsaknad av konsensus i hur barns välbefinnande (som är en central del i modellen) ska definieras, tolkas och bedömas SHANARRI-indikatorerna är många och flera är öppna för tolkning

12 Hinder under implementeringen II Oklarheter kring nedre gränser för delande av information Oklarheter kring trösklar för när interventioner är aktuella Spänningsförhållande mellan skydd och stöd Motstridiga tolkningar av uppdraget som the Named Person Konflikt mellan att värna familjers privatliv och intrång i desamma En gemensam förståelse för några av de centrala delarna i GIRFEC har varit svår att uppnå Nytillkomna policy-initiativ är inte formellt kopplade till GIRFEC s ramverk Trots GIRFEC s lagstöd och höga ambitioner adresseras inte de bredare och strukturella aspekterna kring barns välbefinnande

13 Hur har det gått? Ett flertal förbättringar har identifierats både vad gäller barns situation med minskade placeringar, minskad kriminalitet hos ungdomar, färre skolavhopp m.m. Förbättrad samverkan mellan olika aktörer Minskad dokumentation Although GIRFEC is a national policy, at the time of this writing it has not yet been implemented to its full extent (Coles et al. 2016, s. 343). However, with each of Scotland s local authorities at a different stage of implementation and with varying local interpretations, culture change and progress toward national implementation have been slow (Coles et al. 2016, s. 344).

14 Steg i en implementeringsprocess 1. Välj ett nytt kunskapsbaserat arbetssätt utifrån ett identifierat behov 2. Undersök förutsättningar och villkor för införande av ny metod förändringsberedskap/ readiness 3. Fatta gemensamt beslut om införande av nytt arbetssätt 4. Identifiera hindrande/främjande faktorer vid implementering 5. Formulera en implementeringsplan för hur hinder ska hanteras och överbryggas samt hur styrkor ska utnyttjas skräddarsy implementeringen 6. Påbörja införandet av nytt arbetssätt 7. Följ upp implementeringen kontinuerligt återkoppling skapar motivation 8. Ha tålamod!

15

16 Källor/Lästips Fixsen, D.L., Naoom, S.F., Blase, K.A., Friedman, R.M. & Wallace, F. (2005). Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa: University of South Florida. Greenhalgh, T., Kyriakidou, O. & Peacock, R. (2004). How to Spread Good Ideas. A systematic review of the literature on diffusion, dissemination and sustainability of innovations in health service delivery and organisation. London: NHS Service Delivery and Organisation. Nilsen, P. (2010). Implementering. Teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Nutley, S.M., Walter, I. & Davies, H.T.O. (2007). Using evidence. How research can inform public services. Bristol: The policy press. Rogers, E. (2003). Diffusion of innovations. New York, London: Free press cop. Rogers, P. (Using Programme Theory to Evaluate Complicated and Complex Aspects of Interventions. Evaluation, 14(1), Roselius, M. & Sundell, K. (red) (2008). Att förändra socialt arbete. Forskare och praktiker om implementering. Stockholm: Gothia Förlag. Socialstyrelsen (2012). Om implementering. Stockholm: Socialstyrelsen. Coles, E., Cheyne, H., Rankin, J. & Daniel, B. (2016). Getting It Right for Every Child: A National Policy Framework to Promote Children s Well-being in Scotland, United Kingdom. The Milbank Quarterly, 94(2), Education Scotland (2012). Getting it right for every child: Where are we now? A report on the readiness of the education system to fully implement Getting it right for every child. Livingston: Education Scotland. Peterson (2015). Personalizing Education at Scale: Learning from International System Strategies. Cambridge, Massachusetts: Harvard Graduate School of Education. Stradling, B., MacNeil, M. & Berry, H. (2009). Changing Professional Practice and Culture to Get it Right for Every Child. An Evaluation of the Development and Early Implementation Phases of Getting it right for every child in Highland: Edinburgh: The Scottish Government. The Scottish Government A Guide to Implementing Getting It Right for Every Child: Messages from pathfinders and learning partners. Edinburgh: The Scottish Government.