Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
|
|
- Ulrika Sandberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat på en enkät från Läkarförbundet, Tandläkarförbundet och Vårdförbundet om barns kost och hälsa. Resultatet av enkäten stärker bilden av att felaktig kost och brist på motion är en allvarlig fara för barnens hälsa. En majoritet i undersökningen anser att barn i förskole- och skolålder löper betydande hälsorisker av kombinationen onyttig kost, godis, läsk och andra sötsaker samt brist på motion. Störst risker anser man finns för barnen i skolåldern. De konsekvenser av onyttig kost eller godis och sötsaker som läkare, skolsköterskor och tandläkare främst ser i sitt arbete är övervikt, men också fler barn med skador på tänderna, svårigheter att koncentrera sig på skolarbetet och diabetesproblem. De flesta i yrkeskåren anser att läsk, godis och andra sötsaker i skolan och sötade mellanmål i förskolan och på fritidshem är ett problem. En övervägande majoritet, 99 procent, anser att övervikt/fetma hos barn är en fara för deras hälsa. De följder man framför allt ser är nedsatt fysiskt kondition, 92 procent, svårigheter att röra sig, 84 procent, mobbning, 78 procent, fler barn med astma, 16 procent och fler barn med diabetes, 56 procent. Läkarna, skolsköterskorna och tandläkarna tror att barnens föräldrar oroar sig över barnens kostvanor, konsumtion av sötsaker och brist på rörelse. 76 procent tror att barnens föräldrar är lite oroade och 7 procent att de är mycket oroade. Det är vanligt att yrkeskåren i sitt arbete tar upp frågor om övervikt, kostvanor och rörelse/motion med föräldrarna 84 procent gör det. Men många tycker det är svårt att ta upp dessa frågor och önskar mer stöd i arbetet, främst informationsmaterial till föräldrar men också utbildning i samtalsteknik. 88 procent av respondenterna upplever att barn till föräldrar med goda socioekonomiska förutsättningar har bättre kostvanor och mer sällan är överviktiga. Bara 28 procent anser att FN:s barnkonvention ger dem vägledning i arbetet för barnens hälsa och 27 procent att regeringens folkhälsomål gör det. En tredjedel, 29 procent, upplever att kommuner och landsting ger dem möjligheter att arbeta mot regeringens folkhälsomål och så gott som alla, 94 procent, att arbetet för barnens hälsa behöver samordnas bättre. De flesta anser att det brister i samordningen både nationellt och lokalt. Bara elva procent av dem som svarat på enkäten anser att förskolan och skolan i deras kommun fullt ut arbetar utifrån en helhetssyn på hälsoarbetet och bara 29 procent att kommunen har en i stort fungerande skolhälsovård. För lite tid och resurser för förebyggande arbete och brist på skolläkare, skolsköterskor framhålls som skäl till brister inom skolhälsovården. Hälften, 49 procent, uppger att insatserna för barnens hälsa följs upp där de arbetar. 1
2 Bakgrund Hösten 2006 inledde Läkarförbundet, Tandläkarförbundet och Vårdförbundet ett samarbete för barnens hälsa. Bakgrunden var sjuksköterskors, läkares och tandläkares oro för barnens hälsa. Felaktig kost och för lite motion är bakgrundsfaktorer till de senaste årens kraftiga ökning av övervikt bland barn, med allvarliga sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som följd. Fler barn med karies och en ökande andel barn med frätskador på tänderna av läsk och andra sura drycker är en annan följdverkan. Inom forskningen ser man nu en tendens att fetmaepidemin kan ha bromsats. Men fortfarande är dubbelt så många barn överviktiga och feta jämfört med för 20 år sedan och skillnaderna ser ut att öka mellan olika socioekonomiska grupper. Läkarförbundet, Tandläkarförbundet och Vårdförbundet fortsätter därför sitt samarbete för att hjälpa barn och föräldrar genom att: * Ta initiativ till samverkan, erfarenhetsutbyte och dialog mellan olika yrkeskategorier som arbetar med barns kost och hälsa. * Sprida erfarenheter om metoder och verktyg för att förebygga ohälsa och främja en god hälsa bland barn. * Påverka politiker och beslutsfattare samt bilda opinion och driva debatt i frågor som rör barns kost och hälsa. Syfte och metod Syfte Syftet med enkäten är att få veta mer om hur sjuksköterskor, läkare och tandläkare ser på barnens kostvanor och hälsa. Den information som samlas in kommer att användas i det fortsatta samarbetet mellan Läkarförbundet, Tandläkarförbundet och Vårdförbundet. Områden vi velat belysa och med hjälp av enkäten få vårdens uppfattning om är: Hälsorisker Onyttig kost, godis och sötsaker Barns övervikt och fetma Föräldrarna och social situation Riktlinjer och förutsättningar för arbetet med barns hälsa Skolhälsovård, samarbete och uppföljning Metod Enkäten har genomförts under oktober-november Vi har valt att rikta enkäten till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare personer har fått enkäten, varav: Skolläkare 102 st Distriktsläkare 1753 st Skolsköterskor 612 st Tandläkare 1997 st Det motsvarar 50 procent (varannan) av dem som har e-postadress i förbundens medlemsregister. Resultat 1533 respondenter, 34 procent, har svarat på enkäten. Ca 50 personer har skrivit till oss och meddelat att de är pensionärer, inte jobbar med barn alls och därför inte kan besvara enkäten. 2
3 Bakgrundsfakta Fråga: Vad arbetar du som? Tabell 1 Annat, vad Bas: 1533 samtliga resp 0% 50% 100% 24 procent av respondenterna är skolsköterskor, 4 procent skolläkare, 26 procent distriktsläkare, 41 procent tandläkare och 5 procent har andra yrkesroller. Upplevda Hälsorisker Fråga: Anser du att det idag finns hälsorisker för barn förknippade med Tabell 2 hög konsumtion av onyttig kost, t.ex. snabbmat, bland barn i förskoleålder hög konsumtion av onyttig kost, t.ex. snabbmat, bland barn i skolålder konsumtion av godis, läsk, glass och andra godsaker bland barn i förskoleålder konsumtion av godis, läsk, glass och andra godsaker bland barn i skolålder brist på rörelse/motion bland barn i förskoleålder brist på rörelse/motion bland barn i skolålder Bas: 1533 samtliga resp Inga Betydande hälsorisker risker På en skala från 1 till 6 anser 74 procent av respondenterna att det bland barn i skolålder finns betydande hälsorisker av hög konsumtion av onyttig kost, t ex snabbmat. 79 procent anser att konsumtion av godis, läsk och andra godsaker medför betydande hälsorisker för barn och 76 procent att brist på rörelse/motion innebär betydande hälsorisker för skolbarnen. (5-6 = betydande risker) 3
4 Onyttig kost, godis och sötsaker Fråga: Ser du i ditt arbete några konsekvenser för barns hälsa som du kopplar till hög konsumtion av onyttig kost eller godis och sötsaker? Tabell 3 Ja, fler barn med svårigheter att koncentrera sig på skolarbetet Ja, fler barn med övervikt/fetma Ja, fler barn med diabetesproblem Ja, fler barn med hål i tänderna Ja, fler barn med frätskador på tänderna av läsk och andra sura drycker Annat, vad Jag ser inga sådana konsekvenser Bas: 1516 resp 29 procent av respondenterna ser i sitt arbete fler barn med svårigheter att koncentrera sig på skolarbetet och 70 procent ser fler barn med övervikt/fetma som konsekvens av hög konsumtion av onyttig kost eller godis och sötsaker. 10 procent ser fler barn med med diabetesproblem, 43 procent fler barn med hål i tänderna, 37 procent procent fler barn med frätskador på tänderna och 6 procent ser andra konsekvenser. 4 procent ser inga konsekvenser och 5 procent vet ej. Fråga: Vad anser du om att läsk, godis och andra sötsaker finns i skolan? Tabell 4 1 Ïnget problem Allvarligt problem Bas: 1512 resp På en skala från ett till fem anser 94 procent av respondenterna att läsk, godis och andra sötsaker i skolan är ett problem. 5 procent anser att det är ett mindre problem och 1 procent vet ej. (4-5 = ganska allvarligt/allvarligt problem, 2-3 = mindre problem). 4
5 Fråga: Vad anser du om att sötade mellanmål förekommer i förskolan och fritidshem? Tabell 5 1 Inget problem Allvarligt problem Bas: 1512 resp På en skala från ett till fem anser 82 procent av respondenterna att sötade mellanmål i förskolan och fritidshem är ett problem. 15 procent anser att det är ett mindre problem. 1 procent anser inte att det är något problem och 2 procent vet ej. (4-5 = ganska allvarligt/allvarligt problem, 2-3 = mindre problem) Övervikt/Fetma Fråga: Anser du att övervikt/fetma hos barn är en fara för deras hälsa? Tabell 6 Ja, i stor Ja, i viss Bas: 1512 resp 99 procent av respondenterna anser att övervikt/fetma hos barn är en fara för deras hälsa. 82 procent anser att övervikt/fetma i stor är en fara för barnens hälsa och 17 procent att det i viss är en fara. 1 procent vet ej. 5
6 Fråga: Vilka konsekvenser ser du för barnen till följd av övervikt/fetma? Tabell 7 Nedsatt fysisk kondition Svårigheter att röra sig Mobbning Fler barn med astma Fler barn med diabetes Annat, vad, jag ser inga konsekvenser Bas: 1508 resp 92 procent av respondenterna ser nedsatt fysiskt kondition, 84 procent svårigheter att röra sig, 78 procent mobbning, 16 procent fler barn med astma, 56 procent fler barn med diabetes och 4 procent annat (t ex dåligt självförtroende/självkänsla och sämre hälsa som vuxen) som en följd av övervikt/fetma. 1 procent vet ej. Föräldrar och social situation Fråga: Tror du att barnens föräldrar är oroade över barnens kostvanor, konsumtion av godis/sötsaker eller brist på rörelse/motion? Tabell 8 Ja, mycket oroade Ja, lite oroade, inte oroade alls Bas: 1508 resp 83 procent av respondenterna tror att föräldrarna är oroade över barnens kostvanor, konsumtion av sötsaker och brist på motion - 7 procent tror att de är mycket oroade och 76 procent att de är lite oroade. 10 procent tror inte att föräldrarna är oroade alls. 7 procent vet ej. 6
7 Fråga: Är det vanligt att du i ditt arbete tar upp frågor om övervikt, barns kostvanor, konsumtion av godis/sötsaker eller brist på rörelse/motion? Tabell 9 Ja Bas: 1508 resp 84 procent av respondenterna brukar i sitt arbete ta upp frågor om övervikt, barns kostvanor, konsumtion av sötsaker eller brist på motion. 14 procent brukar inte göra det och 2 procent vet ej. Fråga: Upplever du det svårt att ta upp dessa frågor med föräldrarna? Tabell 10 Ja, för det mesta Ja, ibland Bas: 1506resp 51 procent av respondenterna tycker det är svårt att ta upp dessa frågor med föräldrarna - 4 procent att det för det mesta är svårt och 47 procent att det är svårt ibland. 45 procent tycker inte att det är svårt och 4 procent vet ej. Fråga: Skulle du ha nytta av stöd i dessa kontakter med föräldrarna? Tabell 11 Ja Bas: 833 resp 62 procent av respondenterna uppger att de skulle ha nytta av stöd i kontakterna med föräldrarna. 11 procent svarar nej på frågan och 27 procent vet ej. Det stöd som oftast efterfrågas är informationsmaterial till föräldrar och utbildning i samtalsteknik. 7
8 Fråga: Upplever du att barn till föräldrar med goda socioekonomiska förutsättningar har bättre kostvanor och mer sällan är överviktiga? Tabell 12 Ja, i stor Ja, i viss, inte alls Bas: 1504 resp 88 procent av respondenterna upplever att barn till föräldrar med goda socioekonomiska förutsättningar har bättre kostvanor och mer sällan är överviktiga 34 procent upplever att det i stor usträckning är så och 54 procent i viss. 5 procent svarar nej på frågan och 6 procent vet ej. Riktlinjer och förutsättningar Fråga: Anser du att FN:s barnkonvention ger vägledning i ditt arbete för barnens hälsa? Tabell 13 Ja, i stor Ja, i viss Känner inte till den Bas: 1501resp 28 procent av respondenterna anser att FN:s barnkonvention ger dem vägledning i arbetet för barnens hälsa - 8 procent anser att det stämmer i stor och 20 procent i viss. 21 procent anser inte att konventionen ger någon vägledning, 23 procent känner inte till den och 28 procent vet ej. 8
Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten
Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna
Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal
Samarbetsprojekt 2018 Rapport STF 2019:01 Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal Förord Denna rapport är tänkt att ge en bild av förutsättningarna för
Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2
2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de
Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010
2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis
Presentation av projekt
Presentation av projekt Munhälsa och övervikt hos barn i Piteå kommun Orsak till att vi startade projektet Trend mot en ökad kariesförekomst, framförallt hos vissa ungdomar Frätskador Övervikt Mål Skolan
Barns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst
Barns och ungdomars fysiska aktivitet Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst 0 Bakgrund och syfte Idag är fler barn överviktiga än tidigare och
Föräldrars attityder till barns kost och hälsa november 2006. Ipsos-Eureka
Föräldrars attityder till barns kost och hälsa november 06 Ipsos-Eureka Studiens genomförande Metod I denna studie har online intervjuer tillämpats som insamlingsmetod för data (CAWI). Datainsamling har
Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004
Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även
Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.
090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda
Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun
1 (1) 2012-01-16 YTTRANDE SKOLFÖRVALTNINGEN Benny Wetterberg Kommunstyrelsens förvaltning Sala kommun YTTRANDE Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun Skolnämnden
Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.
A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor
Pensionärer om sin munhälsa och tandvård
2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av
Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Prevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Uppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014
Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 214 - en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Baserad på Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne 213 Region Skånes epidemiologiska
Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja
Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården
t e d a l b Frisk Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården Gott nytt Frisktandvårdsår! Ett nytt år är snart här. För många är det dags att teckna ett nytt Frisktandvårdsavtal.
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Novus Unga om vården. Vårdförbundet. 2010-05-10 Lina Lidell
Novus Unga om vården Vårdförbundet 2010-05-10 Lina Lidell 1718 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Vårdförbundet. Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm
Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med
Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar
Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar 1. Hur ofta äter du frukost? 2. Hur ofta äter du mellanmål? Aldrig 1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 3. Vilken typ av mellanmål
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:
,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, HÄLSOENKÄT ÅK 4 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kommer att ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet.
Förskoleundersökning, Timbro Resultatrapport
Förskoleundersökning, Timbro Resultatrapport Tillvägagångssätt United Minds samarbetar med datainsamlingsföretaget Cint AB för att göra kvantitativa undersökningar av åsikter och attityder. Datainsamling
Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar
Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006
Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror
rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi!
0FB AUTOANAMNES FÖR PATI ENTER - 1 (8) rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! Namn Personnummer Du bör/ska använda dig av stegräknare och gå i snitt 10 000 steg/dag. 1PB AUTOANAMNES
Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?
Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:
Råd om bra matvanor till barn och ungdomar
Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...
Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004
SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19
ATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b
AUTOANAMNES FÖR PATIENTER - 1 (10) 7673-1 Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b Namn Personnummer OBS! Rökning ökar risken för komplikationer och sår i magsäcksfickan efter fetmakirurgi.
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Danisco Sugar Myter och fakta om socker
Danisco Sugar Myter och fakta om socker Myter och fakta om socker Informationsmängden om kost och hälsa blir allt större och för många kan det vara svårt att bedöma vad som är rätt och fel. Detta häfte
Vilken vård du får avgörs av var du bor
Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:
Tandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Innehållsförteckning
Bilagor De 1042 svaren Uppföljning under 2009-2010 av kartläggningen från 2005 av insatser avseende övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Västra Götaland Innehållsförteckning Bilaga A: Informationsbrev
Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Varför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi
RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN
RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN Bakgrund och genomförande Bakgrund Medivir / BioPhausia önskade genomföra en undersökning med 1 000 föräldrar med barn upp till 12 år om deras barns förkylning, hosta
Hälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården
Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt
Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under
Varför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och
Kost och Fysisk Aktivitet
7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som
Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Specialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Svenskarna och övervikten
Svenskarna och övervikten 1. Vilken åldersgrupp har flest överviktiga män? 2. Vilken åldergrupp har flest överviktiga kvinnor? 3. Hur många procent av nittonåringarna är överviktiga bland män? 4. Hur många
Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie
Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie Susann Regber Doktor i Medicinsk vetenskap Barnsjuksköterska Susann Regber 2 DEN SYSTEMATISKA
Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.
Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg 20130916 Tack till kollega Henri Toivonen som lånat ut en del bilder till föredraget Hur
Diabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor
RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och
Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Hälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda
Så här kan föreningar för. personer med funktionsnedsättning arbeta. i kommuner, landsting och regioner. FN-konventionen om rättigheter
FN-konventionen om rättigheter Så här kan föreningar för personer med funktionsnedsättning arbeta i kommuner, landsting och regioner Det här materialet är till för föreningar. Det handlar om samarbetet
Hamsam 2.0 Hammarstrand
Delrapport Hamsam 2.0 Hammarstrand Författad av Margareta Nordling 2019-02-07 Innhåll 1 Projektets organisation... 3 2 Bakgrund... 3 3 Huvudmål för projektet... 4 4 Övergripande mål för projektet... 4
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.
RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
och regionernas nämnder, styrelser och kontor
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Arbetet i kommunernas, landstingens och regionernas nämnder, styrelser och kontor Ledningen för en kommun, ett landsting eller en region
Folkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa
Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var
Matprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
KARTLÄGGNING SKOLKURATORER. Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012
KARTLÄGGNING SKOLKURATORER Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012 Gun Pettersson gun.pettersson@novus.se Viktor Wemminger viktor.wemminger@novus.se Bakgrund och syfte Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet
Enkät förskola/familjedaghem ht 2011. Utförd av: Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF) Lomma kommun
Enkät förskola/familjedaghem ht 2011 Utförd av: Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF) Lomma kommun 1 Enkätundersökning i kommunens förskolor och familjedaghem Lomma Kommun genomför
Motivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Trend Vårdbarometern 2010-2014
Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande
Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:
HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola
Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Möjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!
Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.