Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm
|
|
- Birgit Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0
2 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria. Endast sex procent av Föräldrajuryn anser att det inte ska finnas några skolkafeterior alls. När Föräldrajuryn själv får rangordna sortimentet i skolkafeterian hamnar smörgåsar, frukt och vatten högst upp på topp-listan. Sex av tio i Föräldrajuryn (64 procent) tycker att det ska vara otillåtet att sälja godis och läsk i skolkafeterian, medan 11 procent tycker att det ska vara tillåtet. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor, tel , Anna Carlsson, informatör, tel , Webbsida: Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har startat en Föräldrajury som gör det möjligt för föräldrar att påverka i konsumentfrågor som rör barn. De som anmäler dig till Föräldrajuryn har möjlighet att delta i webbaserade undersökningar som skickas ut via e-post ungefär sex gånger om året. Resultatet, som alltid publiceras på KfS hemsida, används när KfS diskuterar med näringslivet, myndigheter, organisationer och Coop. 1
3 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte...3 Svarsfrekvens...3 Tidigare undersökningar i Föräldrajuryn...4 Föräldrajuryn om skolkafeterior - redovisning av tre frågor...5 Varannan förälder vill ha skolkafeteria på högstadiet... 5 Smörgås, frukt och vatten toppar Föräldrajuryns önskelista... 6 Sex av tio vill förbjuda godis och läsk i skolan... 7 Redovisning av samtliga frågor och svar...8 2
4 Bakgrund och syfte Idag är fler barn överviktiga än tidigare. Vart tionde barn eller 155 miljoner barn i världen betraktas som överviktiga, enligt WHO:s rapport The international Obesity Task Force. I Sverige är övervikt bland barn ännu vanligare. En av orsakerna är den ökade konsumtionen av läsk och godis. Söta livsmedel som ofta går att köpa i skolornas kafeterior. Den kartläggning av läsk- och godisförsäljning i skolorna som Tandläkarförbundet genomförde i september 2004 visar att 58 procent av de intervjuade högstadieskolorna i landet sålde läsk och/eller godis i sina kafeterior. För Stockholms län var siffran 48 procent. Syftet med undersökningen i Föräldrajuryn är att få reda på vad föräldrar bland Konsumentföreningen Stockholms medlemmar tycker om att deras barn kan köpa godis, läsk och liknande livsmedel i skolornas kafeterior. Konsumentföreningen Stockholm avser att använda resultatet av undersökningen i kontakter med kommuner, politiker, myndigheter och näringsliv. Resultatet skickas bland annat till samtliga barn- och utbildningsförvaltningar i Stockholms län. Svarsfrekvens KfS Föräldrajury om skolkafeterior är baserad på en enkätundersökning som skickades ut via e- post och brev till Föräldrajuryns drygt 500 medlemmar. Enkäten skickades till Föräldrajuryn den 21 januari och den skulle besvaras senast den 6 februari. Svarsfrekvensen för undersökningen är 54 procent, vilket innebär att totalt 268 personer i Föräldrajuryn har besvarat enkäten. Antalet svarande kan dock variera då några av de svarande inte har besvarat samtliga frågor. Information om detta finns vid varje fråga. Åldersfördelningen bland de svarande ser ut som följer: år (59 procent), år (17 procent), år (15 procent), år (3 procent), år (3 procent) och 61 år och uppåt (1 procent). De övriga 2 procenten har inte uppgett någon ålder. Antalet medlemmar i Föräldrajuryn ökar stadigt och juryn består i dagsläget av 540 föräldrar. 3
5 Tidigare undersökningar i Föräldrajuryn Sedan Föräldrajuryn startades sommaren 2004 har tre undersökningar genomförts. Den första undersökningen handlade om leksaker på köpet. Resultatet visar att 80 procent av Föräldrajuryn tycker att det är riktigt uselt eller ganska dåligt att man får leksaker på köpet när man köper exempelvis flingor eller serietidningar. Den andra undersökningen handlade om marknadsföring av feta och söta livsmedel till barn. Resultatet visar att 55 procent av Föräldrajuryn anser att det ska vara en reklamfri zon kring barn och att 41 procent anser att det är okej med marknadsföring till barn om det gäller nyttiga och bra livsmedel, som till exempel mjölk. 4
6 Föräldrajuryn om skolkafeterior - redovisning av tre frågor Varannan förälder vill ha skolkafeteria på högstadiet Föräldrajuryn är förhållandevis överens om att det ska finnas kafeterior i skolorna. Endast 6 procent tycker att det inte ska finnas några kafeterior. Varannan förälder (49 procent) tycker att det är lagom att introducera skolkafeteria i högstadiet, medan 33 procent tycker att man ska vänta tills gymnasiet. 6 procent av juryn tycker att det ska finnas skolkafeteria redan i mellanstadiet. Diagram 1: Föräldrajuryns svar på frågan: Tycker du att elever i alla årskurser ska ha tillgång till kafeteria i skolan? (265 svarande) 60% 50% 49% 40% 33% 30% 20% 10% 6% 6% 6% 0% Det ska inte finnas några kafeterior i skolan Endast gymnasieelever ska ha tillgång till kafeteria Elever i högstadiet och uppåt ska ha tillgång till kafeteria Elever i mellanstadiet och uppåt ska ha tillgång till kafeteria Alla elever ska ha tillgång till kafeteria 5
7 Smörgås, frukt och vatten toppar Föräldrajuryns önskelista När Föräldrajuryn själv får rangordna sortimentet i skolkafeterian hamnar smörgåsar, frukt och vatten högst upp på topp-lista. Därefter kommer juice, kaffe, te och flingor med mjölk. Minst antal röster fick läsk, kakor och godis. Diagram 2: Föräldrajuryns topp-lista. Frågan löd: Vad tycker du ska finnas i skolkafeterians sortiment? Det är möjligt att välja flera alternativ. (Antal röster) (265 svarande) Smörgås Frukt Vatten Kaffe och te Juice Flingor och mjölk Bullar Pizza, pirog, varm macka Saft Annat Läsk Kakor Godis Ingen åsikt För att inte begränsa Föräldrajuryns idérikedom beträffande vilket sortiment en skolkafeteria kan ha lät vi juryns medlemmar själva komma med förslag på vad de tycker ska finnas. Nedan följer några av förslagen. Påsar med olika soppor och hett vatten, yoghurt, grönsaksstavar (gurka, blomkål, morötter) med mager dipsås. Enkla ris- och pastarätter som kan värmas i micro, varmkorv, varma mackor. Dock inte pizza eller piroger på grund av fetthalten. Mjölk och soppa med bröd. Yoghurt och andra vettiga mellanmålsalternativ. Sortimentet måste diskuteras och beslutas i samråd med eleverna. Att bara förbjuda det som vi vuxna inte gillar blir för mycket "förmynderi". Eleverna i högstadiet och uppåt är ändå så pass stora att de kan gå utanför skolan och köpa det som de vill ha. 6
8 Sex av tio vill förbjuda godis och läsk i skolan Sex av tio i Föräldrajuryn (64 procent) tycker att det ska vara otillåtet att sälja godis och läsk i skolkafeterior, medan 11 procent tycker att det ska vara tillåtet. Drygt 20 procent av Föräldrajuryn tilltalas av förslaget att det bara ska finnas godis och läsk på eftermiddagarna eller en viss dag i veckan. Diagram 3: Föräldrajuryns syn på om det ska vara tillåtet eller inte att sälja godis och läsk i skolkafeterior. Frågan löd: Idag diskuteras det i många skolor om det ska vara tillåtet eller inte att sälja godis och läsk i skolans kafeteria. Vad tycker du ska det vara tillåtet? (265 svarande) 70% 64% 60% 50% 40% 30% 22% 20% 10% 11% 3% 0% Ja, det ska vara tillåtet Ja, men bara på eftermiddagarna eller en viss dag i veckan, till exempel fredagen Nej, det ska inte vara tillåtet Ingen åsikt 7
9 Redovisning av samtliga frågor och svar Fråga svarande Tycker du att elever i alla årskurser ska ha tillgång till kafeteria i skolan? Det ska inte finnas några kafeterior i skolan 15 st 6% Endast gymnasieelever ska ha tillgång till kafeteria 88 st 33% Elever i högstadiet och uppåt ska ha tillgång 131 st 49% till kafeteria Elever i mellanstadiet och uppåt ska ha tillgång 15 st 6% till kafeteria Ja, alla elever ska ha tillgång till kafeteria 16 st 6% Fråga svarande Vilken funktion anser du att skolans kafeteria ska fylla? Den ska fungera som alternativ till skolmatsalen 14 st 5% Den ska ge eleverna möjlighet att äta frukost 16 st 6% Den ska ge eleverna möjlighet att äta mellanmål 217 st 82% Ingen åsikt 17 st 7% 8
10 Fråga svarande Här har du möjlighet att med egna ord utveckla ditt resonemang kring skolkafeteriornas funktion. Några av de svarandes kommentarer: Vid 15-tiden är många elever trötta och hungriga, då kan det vara bra med ett litet mellanmål. Dock tycker jag absolut inte att det ska finnas godis och läsk att köpa! Kaffe, te, smörgås och frukt är det som bör finnas. Grundskoleelever får väl både lunch och mellanmål i skolmatsalen, detta tycker jag är fullt tillräckligt. Kafeterians funktion är en social del, en chans att äta ett mellanmål samt att lära pengars värde. Utbudet i kafeterian kan dock diskuteras. Jag tycker att det bör vara mer frukt och smörgåsar. Godis bör det inte finnas så mycket av. För fler kommentarer på fråga 3 se Föräldrajuryn med egna ord på Kf S webbsida: Fråga svarande Vad tycker du ska finnas i skolkafeterians sortiment? Det är möjligt att välja flera alternativ. Smörgås 260 st 1 Frukt 259 st 2 Vatten 238 st 3 Kaffe och te 218 st 4 Juice 214 st 5 Flingor och mjölk 163 st 6 Bullar 104 st 7 Pizzor, piroger och varma mackor 92 st 8 Saft 83 st 9 Annat 52 st 10 Läsk 37 st 11 Kakor 35 st 12 Godis 26 st 13 Ingen åsikt 3 st 14 9
11 Fråga 5 55 svarande Om du svarade Annat på föregående fråga, skriv då med egna ord vad du tycker ska ingå i sortimentet. Några av de svarandes kommentarer: Påsar med olika soppor och hett vatten. Yoghurt. Grönsaksstavar (gurka, blomkål, morötter) med mager dipsås. Enkla ris- och pastarätter som kan värmas i micro, varm korv, varma mackor. Dock inte pizza eller piroger på grund av fetthalten. Mjölk som dryck, soppa m bröd. Yoghurt och andra vettiga mellanmålsalternativ. Sortimentet måste diskuteras och beslutas i samråd med eleverna. Att bara förbjuda det som vi vuxna inte gillar blir för mycket "förmynderi". Eleverna i högstadiet och uppåt är ändå såpass stora att de kan gå utanför skolan och köpa det som de vill ha. För fler kommentarer på fråga 5 se Föräldrajuryn med egna ord på Kf S webbsida: Fråga svarande Ska kafeterians sortiment variera över dagen? Ja 70 st 26% Nej 147 st 56% Ingen åsikt 48 st 18% 10
12 Fråga 7 69 svarande Skriv med egna ord hur du tycker att sortimentet ska variera över dagen. Några av de svarandes kommentarer: Jag anser att kafeterian ska hålla samma sortiment över dagen. Smörgåsar, och dricka på förmiddagen, frukt och grönsaker på eftermiddagen och kanske något "roligare" exempelvis på fredagseftermiddagen. Jag tror inte det fyller någon funktion att variera sortimentet, barnen väntar i såna fall bara in godiset. Vid frukosttid ska det vara enbart frukostmat och frukt. Senare under dagen mer mellanmålsinriktat. För fler kommentarer på fråga 7 se Föräldrajuryn med egna ord på Kf S webbsida: Fråga svarande Idag diskuteras det i många skolor om det ska vara tillåtet eller inte att sälja godis och läsk i skolans kafeteria. Vad tycker du ska det vara tillåtet? Ja, det ska vara tillåtet 29 st 11% Ja, men bara på eftermiddagarna eller en viss dag i 58 st 22% veckan, till exempel fredagen Nej, det ska inte vara tillåtet 171 st 64% Ingen åsikt 7 st 3% 11
Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten
Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna
Läs merFöräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn
Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Oktober 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har genomfört en undersökning bland medlemmarna i
Läs merFöräldrajuryn - om badkläder till barn
Föräldrajuryn - om badkläder till barn Maj 2009 Konsumentföreningen Stockholm Bakgrund I maj 2009 uppmärksammade en medlem i Konsumentföreningen Stockholm oss på att en trekantsbikini i storlek 92 och
Läs merFöräldrajuryn - om marknadsföring av livsmedel till barn
Föräldrajuryn - om marknadsföring av livsmedel till barn Juli 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har genomfört en undersökning i KfS Föräldrajury om marknadsföring
Läs merHögstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010
2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis
Läs merFöräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm
Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i Föräldrajuryn om barn och mobiltelefoner.
Läs merSmarta skolkaféer i Halland
Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs merBra mellanmål på fritids
Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna
Läs merAnna-Karin Jälminger 2009-02-19
Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...
Läs merBarns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst
Barns och ungdomars fysiska aktivitet Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst 0 Bakgrund och syfte Idag är fler barn överviktiga än tidigare och
Läs merBlåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11:00 11.00-12-30 11.00-11.45 10.45-12.15 14:15. (köket)
Skolor/område Vänersborg Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11:00 11.00-12-30 11.00-11.45 10.45-12.15 När börjar mellanmålet serveras? Vem ansvarar för det? frukost? Vem 14.00 (fritidshemmen,
Läs merRapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004
SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19
Läs merResultat Föräldrajury om marknadsföring av livsmedel till barn september/oktober 2004
Resultat Föräldrajury om marknadsföring av livsmedel till barn september/oktober 2004 Bakgrund Idag är fler barn överviktiga än tidigare och barns hälsa har kommit att diskuteras livligt. Orsakerna bakom
Läs merMedlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning
Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om
Läs merHälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com
1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?
Läs merArbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar
Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar 1. Hur ofta äter du frukost? 2. Hur ofta äter du mellanmål? Aldrig 1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 3. Vilken typ av mellanmål
Läs merFormulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.
A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten
Läs merFöräldrajuryn - om marknadsföring till barn på Internet. Juni 2009 Konsumentföreningen Stockholm
Föräldrajuryn - om marknadsföring till barn på Internet Juni 2009 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn om marknadsföring till barn på Internet Sammanfattning Vi har ställt totalt 18 frågor till
Läs merNamn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar
Läs merFöräldrajuryn om Halloween
Föräldrajuryn om Halloween November 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har genomfört en undersökning i KfS Föräldrajury om Halloween. 715 föräldrar deltog
Läs merKonsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011
RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel Vad är skillnaden? Februari 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71,
Läs merNär du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!
CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Måltidsutbud Kategorin Måltidsutbud handlar om vilket grundutbud finns till lunch, samt om skolan erbjuder fler måltider än skollunchen. Erbjuds
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning
Läs merKostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merArbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda
Läs merRAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Häll inte ut maten. Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken? En stickprovsundersökning.
RAPPORT2010 Konsumentföreningen Stockholm Häll inte ut maten Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken? En stickprovsundersökning Maj 2010 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument &
Läs merRiktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att
Läs merFlicka 97 47 % Pojke 105 51 % 10 år 21 10 % 11 år 23 11 % 12 år 19 9 % 13 år 34 16 % 14 år 59 29 % 15 år 39 19 % 16 år 7 3 % 17 år 4 2 % 18 år 0 0 %
207 svar Sammanfattning Enkäten gick ut i alla grundskolor i Salems kommun samt på fritidsgården under vecka 42. Fritidsfältare och fritidsledare distribuerade enkäten till barnen/ungdomarna. Alla diagram
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merFrysskåpspoesi Med fokus på mat och humor
Pedagogiskt material för teckeninlärning Logopedprogrammet, 2011 Frysskåpspoesi Med fokus på mat och humor Henrik Järåsen Joel Petersson Pedagogiskt material för teckeninlärning Logopedprogrammet, 2011
Läs merKOSTPOLICY. i Gislaveds kommun
KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för
Läs merGrundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län
1 Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor
Läs merHälsofrågor förskoleklass
Hälsofrågor förskoleklass Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i
Läs merKonsumentföreningen Stockholm. Uppföljande undersökning om matavfall. Januari 2011
RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Har du uppmärksammat debatten om det onödiga matavfallet? Uppföljande undersökning om matavfall Januari 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument
Läs merHälsofrågor förskoleklass
Hälsofrågor förskoleklass Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i
Läs merDet lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?
Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka? Godis ger dig energi för stunden. Mellanmål ger dig både näring och energi länge. För 75 gram godis får du mjölk, smörgås och frukt (se bilden). Så
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merBilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger
Bilaga 2 Rapport från en slaskhink Attitydundersökning - Maten vi slänger Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm Kontaktpersoner: Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, KfS, 08-714 39 71, 070-341 55
Läs merMikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009
Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,
Läs merÄrftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja
Läs merTöreboda kommun. 43 Töreboda kommun
43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var
Läs mer444444-4444 DFO/FU. Försäljningsstatistik TESTNAMN4. Undersökningens namn TESTORT4
Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt SCB:s föreskrifter (SCB-FS XXXX:XX). Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 9 kap 4 sekretesslagen (SFS 1980:100).
Läs merPedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merKfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Fria eller fälla? Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm
KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Fria eller fälla? Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning En stor del av Medlemspanelen (79 procent) anser att det är vilseledande
Läs merRAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010
RAPPORT2010 Konsumentföreningen Stockholm Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten December 2010 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55
Läs merAntal svar 80 personer har svarat via Internet (68 kvinnor och 12 män). 6 personer har svarat på den postala enkäten. Totalt har 86 personer svarat.
Bakgrund I dag följer det allt som oftast med en leksak av något slag när man köper flingor, serietidningar och andra varor riktade till barn. Vi ville därför ta reda på vad föräldrar tycker om så kallade
Läs merJag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Läs merUtbildningsnämndens arbetsutskott
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott 2017-06-01 40 Frukostsatsning Vallentunas skolor (UN 2017.032) Beslut Arbetsutskottetet noterar informationen. Ärendebeskrivning
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merKOSTPOLICY. mat i förskola och skola
KOSTPOLICY mat i förskola och skola Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten 2011. Övriga källor:
Läs merExamensarbete VT Börja på förskolan
Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och
Läs merLektion nr 5 Bra för mig bra för miljön
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merHur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram
6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.
Läs merFrågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning
Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.
Läs mervarken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a
Hälsofrågor åk 4 Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merFörvaring av ägg en enkätundersökning April 2012
Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se Thomas Svaton, vd Svensk
Läs merRAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn. - om hormonstörande ämnen. Maj 2013
RAPPORT2013 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn - om hormonstörande ämnen Maj 2013 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 Anna Lilja, informatör,
Läs merBra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål
Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir
Läs merRIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
Läs merSAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:
HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit
Läs merHur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00
Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar
Läs merKost & Livsstil. Du är vad du äter
Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga
Läs merKostpolicy på Ängdala Skolor
Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merHälsofrågor i Gymnasiet
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merNamn: Postadress: Telefon hem: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Familj: Din längd:
Personnr: -- Dagens datum: Namn: Postadress: Postnummer: Telefon hem: Postort: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Sjukskriven Nej Ja, på % Arbetslös Nej Ja, på % Familj: Din längd: Dina tidigare deltagande
Läs merGlykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?
Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför
Läs merTÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN
TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med vatten som tema. Nu ska vi försöka nå barn och föräldrar med budskapet
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.
Läs merBilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium
Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5
Läs merRAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Konsumenten om kylskåpstemperatur och hållbarhetsmärkningar. - Uppföljning av 2011 års enkät
RAPPORT2013 Konsumentföreningen Stockholm Konsumenten om kylskåpstemperatur och hållbarhetsmärkningar - Uppföljning av 2011 års enkät Attitydundersökning KfS December 2013 För mer information: Louise Ungerth,
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs mer2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /
2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med
Läs mer6 h &udtips l 4 frukostar
6 huvudmål Lätta tips & Ungdom 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa dig att göra bra val kring mat och rörelse. Det är bra om du varje dag äter frukost, två huvudmål och ett till två små mellanmål, även
Läs merLiv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 7:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merVad väljer du till mellanmål?
Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag
Läs merLiv & Hälsa ung för alla
Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning
Läs merFörskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län
1 Folkhälsoavdelningen Marit Eriksson Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa
Läs merFörfattare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion
Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition www.nukon.se Introduktion Frukost kombinera olika källor Kolhydratskällor för energi, fiber, antioxidanter och B-vitaminer: Livsmedel
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs mer