Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket"

Transkript

1 Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

2 Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma matvanor för familjen?

3 Vägledningen betonar Främja hälsosamma levnadsvanor TIDIGT genom samtal och föräldrastöd Barnhälsovården följer Livsmedelsverkets rekommendationer

4 VÄLLING i nappflaska eller GRÖT/PURÈ med sked? barn som fick välling (i nappflaska) när de var 6 mån hade signifikant högre BMI vid 12 och 18 månader, än barn som fick gröt eller puré som tillägg med sked. Välling bör erbjudas i mugg! Almqvist-Tangen G. (2014). Health, nutrition and growth in infancy a child health care perspective. Avhandling Göteborgs universitet

5 Matvanor etableras tidigt i livet Föräldrar har stort inflytande över barnets utvecklande av matvanor. Föräldrarnas kunskap om mat och tillgång till hälsosam mat Samspel med barnet Lyhört föräldraskap Föräldrarnas matvanor och preferenser Känna igen barnets tecken på hunger och mättnad självreglering Föräldrarnas trygghet Veta var man kan få stöd och råd! Känna igen tecken på barnets autonomi

6 Responsive feeding definition Responsive feeding kan beskrivas som ett ömsesidig process i 4 steg 1. föräldern skapar känslomässiga sammanhang som främjar samverkan genom att skapa struktur, rutiner, förväntningar ; 2. barnet reagerar och ger signaler till föräldern; visar tecken på hunger, mättnad 3. föräldern reagerar snabbt, on demand på ett sätt som är känslomässigt stödjande, adekvat för barnets utveckling/ ålder; 4. barnet upplever förutsägbara och igenkännande svar. Responsive feeding is embedded in a theoretical framework of responsive parenting. Black MM 1, Aboud FE.

7 Responsive feeding Reponsive feeding positiva effekter på kort sikt barn blir mer medvetna om sina känslor för mättnad och hunger och lär sig självreglering barn lär sig äta själv tidigare underlättar samspelet På lång sikt kan responsive feeding leda till en mer hälsosam livsstil och mindre under- och övervikt Non-responsive feeding kan leda till att matsituationen blir stressig och frustrerande Responsive feeding is embedded in a theoretical framework of responsive parenting. Black MM 1, Aboud FE.

8 Baby Led Weaning: BLW Baby Led Weaning: barnstyrd introduktion till fast föda eller mattillvänjning i barnets egen takt jf responsive feeding MEN Inom BLW börjar barnet direkt och på egen hand utforska fast föda: bitar av mat, plock-mat (finger feed), enligt definition 90% plockmat och 10% mat via sked

9 Baby Led Weaning: BLW BLW som begrepp skapades i början av 2000-talet av Gill Rapley, brittisk barnmorska och ansvarig för UNICEF:s amningskampanj i Storbritannien. Nu översatt på svenska Kritik: leder till järnbrist, lättare att mat sätter sig i halsen och undervikt Boken BLW på svenska av Jennie Bondesson, 2015 Expressen 24 september 2015

10 Responsive feeding Amning Nappflaska Tillvänjning Familjens mat Bild: 1177 Bilder: Livsmedelsverket

11 Responsive Breast feeding Forskning visar att mammor som ammar längre tenderar att vara mera responsiva på barnets hunger och mättnadsignaler i samband med tillvänjning till annan föda, vilket kan minska risken för övervikt/fetma. Di Santis et al. (2013). The association of breastfeeding duration with later maternal feeding styles in infancy and toddlerhood: a cross-sectional analysis. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 2013, 10:53

12 Jag är hungrig! Jag är verkligen hungrig! Lugna mig och amma mig sen! Bild: Queensland Goverment Australia Cadwell K. (2007). Latching-On and Suckling of the Healthy Term Neoanate: Breastfeeding Assessment. Journal of Midwifery & Women s Health

13 Känna igen barnets tecken på hunger! Begränsa antalet personer som matar! Hud-mot-hud! Tätt intill! Face-to-face! Känna igen barnets tecken på mättnad Inte övermata! Bild: 1177 Låta barnet bestämma takten! Inte truga! Pausa!

14 Långsam tillvänjning Bild: Livsmedelsverket Bröstmjölk alt ersättning är basen under hela första levnadsåret. Källa: Livsmedelsverket

15 NÄR är barnet egentligen redo att börja med tillvänjning till annan föda? 1. Kan sitta stadigt själv! 2. Kan koordinera ögon, hand, mun! 3 Kan tugga och svälja maten så att inte den mesta maten finns runt hela ansiktet! Bild: Livsmedelsverket Bild: 1177 Bild: Livsmedelsverket It is rare for these signs to appear together before 6 months. (Cattaneo et al 2011)

16 Responsive feeding Reflexion I: Föräldern tänker hmm hon är nog mätt? Föräldern erbjuder en sked mat Föräldern erbjuder en sked mat till Barnet öppnar munnen och accepterar Barnet tittar bort och stänger munnen...tid Barnet signalerar: jag vill inte ha mer, jag vill inte äta tittar bort stänger munnen

17 Responsive feeding Föräldern erbjuder en sked mat Föräldern erbjuder en sked mat till Reflexion II: Förälder tänker hmm kanske menar hon att hon vill äta själv? Föräldern erbjuder plockmat Barnet öppnar munnen och accepterar Barnet signalerar: jag vill inte ha mer jag vill inte äta tittar bort stänger munnen Bild: Livsmedelsverket...Tid..

18 Responsive feeding i förskoleåldern Källa : Livsmedelsverket

19 Hälsofrämjande möte med barnet HELHETSSYN HÄLSANS BESTÄMINGS- FAKTORER HÄLSA SALUTOGENES SAMVERKAN & SAMARBETE DIALOG JÄMLIKHET JÄMSTÄLLDHET DELAKTIGHET Kultur & Genus EMPOWERMENT

20 GSV: Främja hälsosamma levnadsvanor förebygga övervikt/fetma hos förskolebarn i två kommuner Grunda Sunda Vanors pedagogiska bildmaterial kan vara till hjälp vid samtalet om hälsosamma levnadsvanor med barn och deras familjer. Bildmaterialet kan ge barnen en möjlighet att bli mer delaktiga i samtalet.

21 Vad önskar föräldrar av barnhälsovården? Föräldrar vill ge sina barn en hälsosam livsstil, ser sig själv som förebild vet att det är viktigt att äta hälsosamt och att röra på sig Föräldrar önskar mer tid för samtal om hälsosamma matvanor och lekfulla rörelsevanor vid de olika besöken men föräldrar har svårt att klara av detta i vardagen pga stress vill ha stöd från både förskola och BVC om levnadsvanor Stenhammar C (2011). Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: quantitative and qualitative aspects. Avhandling Uppsala universitet

22 Vi inom BHV kan kanske se oss som lotsar? En lots (båt) är en specialist som känner sina farvatten. Lotsens uppgift är att på ett kunnigt sätt ledsaga i besvärliga vatten och lotsa fartyg in i eller ut ur en hamn. Lotsen tar ansvar för samtalsprocessen, men tar inte ansvaret från familjen. Lotsen tar familjens bekymmer på stort allvar, men hon kan också vara lekfull i samtalet. Magnus Ringborg, Förändrande familjesamtal,studenlitteratur 2011

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland

Läs mer

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Linda Håkansson, distriktsköterska/mph och vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne E-post: kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se

Läs mer

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq

Läs mer

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala Bakgrund Fetma - global epidemi

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

Hälsofrämjande hembesök och teambesök Hälsofrämjande hembesök och teambesök Vad säger små barn om HÄLSA? Almqvist, L.,Hellnäs, P., Stefansson,M., Granlund, M. (2006). I can play : young children s perceptions of health. Journal of Pediatric

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

BHV-programmet i Sverige

BHV-programmet i Sverige BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning

Läs mer

Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen

Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen Linda Håkansson, distriktsköterska /MPH, vårdutvecklare Mariette Derwig, barnläkare och doktorand LU Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Amning & Jämställdhet

Amning & Jämställdhet Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New

Läs mer

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter Parenting Young Children ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter Föräldrastöd en vinst för alla? Regeringen tog år 2009 fram riktlinjer

Läs mer

Barns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten. Gävle

Barns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten. Gävle Barns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten Vad säger små barn om HÄLSA? Almqvist, L.,Hellnäs, P., Stefansson,M., Granlund, M. (2006). I can play : young children s perceptions of

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner & Region Uppsala Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets

Läs mer

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god

Läs mer

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter Parenting Young Children ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter Program Ge en bakgrund och introduktion av PYC Vad är PYC och utförs PYC? Undervisningsstrategier

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Äta, växa och må gott!

Äta, växa och må gott! Om hälsa för kropp och knopp Illustration: Ulla Granqvist Uttrycket barn gör som vi gör och inte som vi säger kan vara en bra utgångspunkt i vardagen med barn. Att ändra på invanda mönster och beteenden

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter Parenting Young Children ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter Kognitiva svårigheter Intellektuella funktionshinder Låg IQ/svagbegåvning Neuropsykiatriska

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Vad kan vi lära av varandra? Familjecentrerat

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning Bild 1 Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Jag vill belysa ett exempel på folkhälso-område som Ragnar Westerling har undervisat om utifrån

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv

Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv Bakgrund Ungdomar med Intellektuella funktionsnedsättningar (IF) drömmer liksom alla andra om att bli föräldrar. Det är sex gånger vanligare

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,

Läs mer

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog

Läs mer

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Almquist-Tangen Gerd Roswall Josefine Dahlgren Jovanna Bergman Stefan Alm Bernt Nutritions- och Tillväxtmönster Height Vad får det för konsekvenser?

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Våren 2019 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor 2009 Amning Speciella omständigheter Omstart : Barnets väg till bröstet Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Kontakt : mia.westlund@home.se Låt mamman sitta/halvsitta bekvämt Börja med en lugn baby

Läs mer

Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök

Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök Hälsosamtalen på BVC är av stor betydelse för barnets hälsa och någonting som önskas och efterfrågas av föräldrar.

Läs mer

Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC

Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5

Läs mer

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten

Läs mer

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens

Läs mer

FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA

FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA BARN och UNGA Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Agenda Barnhälsovårdens övervikt och fetma team Övervikt och fetma hos barn Prevalens Orsaker Åtgärd Prevention Behandling

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc. Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie Susann Regber Doktor i Medicinsk vetenskap Barnsjuksköterska Susann Regber 2 DEN SYSTEMATISKA

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON

HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON MI 1 2 3 4 HÄLSOSAMTAL Ska alltid utgå från föräldrars behov Barnets hälsa och utveckling Familjens välmående Tidigt

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Läs mer

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Nivåer i folkhälsoarbete Folkhälsoarbete för amning sker på alla nivåer: Samhällsnivå, nationellt

Läs mer

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans

Läs mer

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret

Läs mer

Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN: Förskolan ANSVARIGA FÖR PLANEN: Förskolechefen

Läs mer

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera

Läs mer

Eslövs kommun Ängabo förskola

Eslövs kommun Ängabo förskola Föräldraenkät 2013 Kommunal förskola Eslövs kommun Ängabo förskola Slutrapport Utförandedatum: 2013-03-25 An : 61 Trygghet, trivsel och glädje 33. Bedöm i vilken utsträckning du upplever att nedanstående

Läs mer

Uppmärksamma den andra föräldern

Uppmärksamma den andra föräldern Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden

Läs mer

Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet

Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet Välkomna! Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet Agenda Historik Elevhälsan Lagar som styr elevhälsan Basprogrammet

Läs mer

Eslövs kommun Lönnebo förskola

Eslövs kommun Lönnebo förskola Föräldraenkät 2013 Kommunal förskola Eslövs kommun Lönnebo förskola Slutrapport Utförandedatum: 2013-03-25 An : 45 Trygghet, trivsel och glädje 33. Bedöm i vilken utsträckning du upplever att nedanstående

Läs mer

Vet vi vad som fungerar?

Vet vi vad som fungerar? Vet vi vad som fungerar? Senaste rönen om tidig barnfetma Paulina Nowicka, PhD beteendevetare, leg. dietist, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet

Läs mer

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas? Effektmål Vad vill vi uppnå? Alla barn ska röra sig minst 30 min (helst 1 tim) dagligen. Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska

Läs mer

Definition föräldraskapsstöd

Definition föräldraskapsstöd Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och

Läs mer

Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017

Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017 Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017 Emma Gotthardsson, Logoped och Lotta Söderberg, Dietist Region Skåne, VO Barnmedicin,

Läs mer

Det goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur

Läs mer

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för

Läs mer

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011 Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation Elisabeth Kylberg 2011 Art Sammansättning i relation till tillväxthastighet Fördubblad födelsevikt i dagar Fett % Protein % människa 180 3.8 0.9 ko 47 3.7

Läs mer

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Workshop: Barnveckan 2016 Östersund Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap, leg. dietist Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska

Läs mer

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar Teambesök s hälsobesök i team Föräldrars frågor Uppföljning av tidigare hälsosamtal Identifiera eventuella behov av riktade insatser Uppföljning av utveckling samt somatisk undersökning Barnets hälsa och

Läs mer

Föräldrastöd i grupp

Föräldrastöd i grupp Föräldrastöd i grupp Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter Parenting Young Children ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter FoU- lärcenter föräldraskap och kognitiva svårigheter Lärcentret verkar för ökad kompetensutveckling

Läs mer

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

HÄLSA på wikipedia. Välkomna! 1948 WHO:s definition av HÄLSA. HÄLSA ur biomedicinskt perspektiv. Antingen är du frisk eller så är du sjuk!

HÄLSA på wikipedia. Välkomna! 1948 WHO:s definition av HÄLSA. HÄLSA ur biomedicinskt perspektiv. Antingen är du frisk eller så är du sjuk! Välkomna! Jämställt föräldraskap Hälsa Folkhälsa Folkhälsoarbete Faktorer som påverkar vår hälsa Margareta Berglund, Distriktssköterska, MPH Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne 11 och 12 oktober

Läs mer