Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC

Transkript

1 Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne

2 Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barnet tidigt identifiera och åtgärda problem i barnets hälsa, utveckling och uppväxtmiljö

3 Förfrågningsunderlag för BVC i Hälsoval Skåne Om hälsofrämjande arbete: 5.3 Uppdragets utförande (nedan ett urval): Hälsofrämjande och förebyggande arbete Hälsosamtal Hälsoövervakning

4 Förfrågningsunderlag forts: 5.6 Uppdragets omfattning Hälsofrämjande arbete utgår ifrån ett salutogent förhållningssätt där utgångspunkten är en helhetssyn på barnet och familjen och kunskap om hälsans bestämningsfaktorer. Samverkan, samarbete, dialog, delaktighet, egenmakt, jämlikhet och genus är centrala begrepp som ingår i ett hälsofrämjande arbete.

5 Folkhälsoarbete och BVC som folkhälsoarena Skåne (barn födda år ). Andel barn som ammas enbart respektive delvis vid sex månaders ålder. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% enbart amning 9% 14% 15% 16% 15% 15% 15% delvis amning 50% 45% 45% 42% 44% 43% 45%

6 Folkhälsoarbete handlar om att Sjukdomsförebyggande arbete Hälsofrämjande arbete BVC

7 Folkhälsoarbete Sjukdomsförebyggande (disease prevention) Hälsofrämjande (health promotion) Risker Riskfaktorer Målgrupp: riskgrupper Människors resurser Skyddsfaktorer Målgrupp: hela befolkningen eller vissa åldersgrupper

8 Hälsofrämjande arbete (promotion) i barnhälsovården Åtgärder för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, det vill säga åtgärder för att främja barnets välmående och positiva utveckling. En betydelsefull åtgärd är att stimulera till egenmakt (empowerment), dvs att man själv som förälder och på sikt som barn upplever sig ha en egen makt över sitt liv, kan formulera sina mål och göra informerade val

9 Sjukdomsförebyggande arbete (prevention) i barnhälsovården Åtgärder syftar till att reducera riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka friskfaktorer för att därigenom minska risken för ohälsa. Med sjukdomsförebyggande åtgärder avses åtgärder för att förhindra uppkomsten av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem och för att påverka deras förlopp

10 Hälsofrämjande arbete på BVC Den utvecklingsekologiska modellen: Bronfenbrenner att framhäva ett helhetsperspektiv på samspelet. Salutogenesis: Anthonovsky Ett perspektiv som fokuserar på vilka faktorer som orsaker och vidmakthåller hälsa

11 Bronfenbrenner: barns hälsa i ett sammanhang Samhälle, kultur Närmiljö Nätverk Familj Förskola Helhetssyn

12 Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många faktorer

13 Bronfenbrenner: barns hälsa i ett sammanhang Vad? Biologisk sårbarhet? Ärftlighet Temperament Förälders hälsa Familjestruktur Socialt nätverk, utanför familjen Vardagslivet Ekonomi Utvecklingsfas Plötsliga förändringar i tillvaron Förskolan, barngrupp och personal, rutiner Föräldrar Förskola samarbete? Boendeområde Möjlighet till utevistelse Samhället, lagstiftning osv skapar förutsättningar för barnet Hur? Anamnes levnadshistoria Föräldrabeskrivning Föräldraoro Observation i möte med barn och familj Samspel Info från förskolan Barnet över tid

14 Salutogenes-hälsans ursprung Vilka faktorer bidrar till en god hälsa?- friskfaktorer Hälsa ohälsa är ett kontinuum Alla är unika Alla har sin egen personliga historia KASAM- känsla av sammanhang/ Sense of Coherence Om man kan känna sig delaktig i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt har man lättare att hantera svårigheter och stress. Motsatsen- Patogenes riskfaktorer Dikotomi- man är frisk eller sjuk Hypotesbekräftelse Symtom/sjukdom

15 Om man tänker sig en flod som någon fallit i, så räddar man personen från att drunkna detta kan man säga är analogt med hur sjukvården generellt hanterar sjuka människor. Nästa steg är att man sätter staket runt floden och förhindrar att någon skall falla i. Staketet kan ses som en parallell till Socialstyrelsens rekommendationer och varningstexter Det salutogena perspektivet innebär att vi istället lär individerna att simma, simma i livets flod detta kan sägas vara hälsofrämjande arbete Aron Antonovsky i Lund 1987

16 Begrepp inom hälsofrämjande arbete på BVC Health literacy Delaktighet: barnets delaktighet Jämställdhet

17 Health Literacy? förmåga att hitta, förstå, kritiskt värdera, använda hälsorelaterad information för att främja hälsa, göra egna val Hälsolitteracitet, Hälsokunskap, Hälso-kompetens, Hälsoförståelse, Hälsoförmåga, Hälso-färdigheter, Korta versionen 2 min Långa versionen 6 min

18 Främja hälsolitteracitet genom strukturerade hälsosamtal Kalymnos samtalsmodell (tankar, oro, önskan) Teach back Förstå mig rätt (patienten berättar tillbaka) Personcentrerad vård (helhetssyn) Använda bildmaterial- Grunda Sunda Vanor samtal

19 VÄLKOMNA! Varsågod och sitt ner! -Vad vill ni prata om idag? Skapa dialog & delaktighet Involvera båda föräldrarna

20

21 Utforska! -Berätta! Lyssna! Observera!

22 Hälsans bestämningsfaktorer

23 -Hur tänker du själv om.? bekräfta, uppmuntra, lyft fram allt som är bra och fungerar!

24 EMPOWERMENT Bekräfta, stöd och stärk! Bekräfta och lyft fram det som fungerar bra! Tilltro - positiv respons! Föräldrarna/barnet/familjen känner sig stärkta > ökar sin tillit till sin egen förmåga

25 Svårigheter? Problem? Symptom? Hur har det varit sen sist? Vad har ni provat? Hur har det fungerat? Hur har ni det runt omkring er? Stöd? familj? Nätverk? Partner? Släkt?

26 Sammanfatta! Ev förtydliganden & korrigeringar! Var det så här du menade? Har jag uppfattat rätt? Kanske vill föräldrarna/barnet berätta mer! Kanske behöver du ställa fler frågor!

27 Hälsoinformation - vid behov! Vad känner du till om? Är det ok om jag berättar om vad som kan påverka? Vid behov komplettera muntlig information med skriftlig info broschyr, internetsida, 1177: Barn & föräldrar. En del broschyrer finns på olika spark.

28 Avsluta Planera/kom överens om Uppföljning! Dokumentera

29 Barnets delaktighet! En viktig ingrediens i det hälsofrämjande arbetet på BVC

30 Delaktighet Vad är det? Källa: SKL

31 En bra start för att öka delaktighet! Inspektera era väntrum och mottagningsrum Rikshandboken Checklistan Hur ser väntrummet ut? Ta om ni vill! Åhörarkopior från Väntrumsprojektet. Ta om ni vill!

32 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad

33 Varför är delaktighet bra (även) för barn? Hälsa och utveckling främjas av att vara delaktig Barn som är motiverade och intresserade i olika vardagssituationer upplever större kontroll över sitt liv. Att vara delaktig utvecklar förståelsen för egna behov och önskningar, och leder till att självuppskattningen ökar. Att uppskatta sig själv ger förutsättningar för att klara utmaningar framöver i livet. Ref: Söderbäck M (2010), Barns och Ungas rätt i vården. Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

34 Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården Bland de barn som följer en typisk utveckling är variationen mycket stor ents/20004/ pdf

35 Doktorsavhandling av DSK Maria Harder (2011) Karolinska Institutet Barn inom Barnhälsovård - Studier om HUR barn gör sig delaktiga vid hälsobesök Syfte: Att utforska och beskriva tre-, fyra- och femåriga barns uttryck för delaktighet i olika situationer vid hälsobesök

36 Resultat: Hälsobesök består av en inbjudan-besvarande-process. I samhandling med sjuksköterskan och föräldern sågs barnen röra sig mellan olika tillstånd

37 Att bli redo för samhandling : barnet förhandlar med sig själv: Tar in situationen, försöker förstå, anpassar sig Söker stöd och bekräftelse hos föräldrar och hos sjuksköterskan Söker ledtrådar genom att se vad som pågår i rummet, följer samtal Reflekterar, frågar kanske något, tar paus

38 För att bli beredd används bejakande förhandlingsstrategi genom att: Uppmärksamhet riktas mot sjuksköterskan Barnet nickar, ler, följer de instruktioner som ges Acceptera agenda trots att barnet kanske har en annan önskning

39 Lyssna, prata, rita, bli vaccinerad, vägas, mätas, testas för att efteråt bekräfta sig själv: Barnet ler, nickar, tar åt sig av beröm med till exempel Mmmm eller Ja Visar antingen kroppslig glädje eller är stillsamt samlad

40 Hur kan barnet hjälpas att göra sig delaktigt? Ge information och ledtrådar Lägg fram saker i förväg så att de blir synliga. Berätta och visa Fråga om barnet har frågor. Möblerna i rummet (matta på golvet?) kan minska skillnader i storlek för att utjämna asymmetrin Bilder (med mera) att prata kring Inbjudan med bilder Ge tid Ge tid så att barnen hinner använda sin kompetens Och till sist

41 När barnet inte blir redo eller att är motvillig: förhalande teknik som gör att aktiviteten stannar upp barnet undviker ignorerar strävar emot protesterar Ge en ny tid!

42 Källor Harder, M. (2011). Barn inom barnhälsovård Studier hur barn gör sig delaktiga vid hälsobesök. Socialstyrelsen (2015) Bedöma barns mognad för delaktighet - Kunskapsstöd Socialstyrelsen (2014) Vägledning för barnhälsovården Söderbäck, M (2014). Kommunikation med barn och unga i vården. Liber.