FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA

Transkript

1 FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA BARN och UNGA Dagens tema, , Förnamn Efternamn Agenda Barnhälsovårdens övervikt och fetma team Övervikt och fetma hos barn Prevalens Orsaker Åtgärd Prevention Behandling 1

2 Barnhälsovårdens syfte Att främja barns hälsa och utveckling Förebygga ohälsa hos barn Tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Ur Vägledning för barnhälsovården, Socialstyrelsen 2014 Tilläggsuppdrag Barn 6-12 år Ha särskild kunskap om barn med övervikt och fetma. Verka stödjande och rådgivande i förhållande till relevanta aktörer, framför allt primärvård och skolhälsovård Skapa rutiner för samverkan med relevanta aktörer, exempelvis vårdcentraler, skolhälsovård, barnklinik etc. Ta fram indikationsgränser och riktlinjer som säkerställer att barn med fetma och deras närstående med störst behov får tillgång till insatser. Erbjuda behandlande insatser för friska barn med fetma och deras närstående fram till och med barnet fyllt 12 år (flexibel gräns) samt för friska barn med fetma med i områden där det är vanligt förekommande. 2

3 Övervikt fetma barn Kunskapsspridning Normalvikt, övervikt, fetma ISO BMI Kultur, normer och värdringar Samtala om övervikt och fetma Stödjande och rådgivande Samverkan ISO BMI - BMI varierar med ålder och kön 6 3

4 Prevalens Samhället Familj Normalvikt, övervikt och fetma Östergötland, 4 åringar (f ) Normalvikt Övervikt Fetma Väster Öster Centrala 8 4

5 Norrköping Norrköping Linköping Linköping Motala Motala Mjölby Mjölby Finspång Finspång Söderköping Söderköping Kinda Kinda Åtvidaberg Åtvidaberg Valdemarsvik Valdemarsvik Vadstena Vadstena Ödeshög Ödeshög Boxholm Boxholm Ydre Ydre Övervikt och fetma Förekomst 4 åringar (f ), Antal barn Övervikt Fetma Övervikt och fetma 4 åringar (f ), Andel 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% Övervikt Fetma 5,0% 0,0% 10 5

6 Prevalens övervikt och fetma Barn år i Sverige , Statens folkhälsoinstitut 2013 Prevalens fetma, vuxna 6

7 Orsaker Det finns inga enkla lösningar på problemet barnfetma Samhället Familj Att allt fler barn drabbas av fetma beror på en mer fetmaframkallande miljö Samhälle Miljöfaktorer Hög risk Medel risk Liten risk Låg miljörisk Hög miljörisk Förekomst av barnfetma 14 7

8 Skäggetorp Ryd Johannelund Östergötland Lambohov Trädgårdstorget Ljungsbro Primärvården central Ekholmen Kärna Kungsgatan Nygatan Linghem Valla Kisa Österbymo Berga Tannefors Samhälle Exempel 4 åringar i Linköping (f ) 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% Övervikt Fetma 2,0% 0,0% Förändrade levnadsvanor Fysisk aktivitet Minskad spontanidrott Mer stillasittande, mer skärmtid Mindre tid ute Längre dagar i förskola och skola Ökat bilåkande och bilskjutsande. Andelen barn som själva går eller cyklar till skolan har sjunkit från 94 % till under 60% på sommaren och under 50 % på vintern 8

9 Förändrade levnadsvanor Exempel Matvanor Större portioner Normalportionen har blivit större Mer processad mat Mindre tid för matlagning Mer sällan gemensamma måltider Mer reklam riktad till barn Barn nås av 34 TV-reklambudskap i timman, en femtedel handlar om onyttig mat. Förändrade levnadsvanor Exempel Matvanor Jordbruket siffror

10 Familj Föräldrar med övervikt/fetma För barn vars föräldrar har övervikt är risken gånger högre Föräldrar med kort utbildning Risken att bli överviktig för barn vars föräldrar har kort utbildning är 6-10 gånger förhöjd Riskgrupper Tänkbara orsaker till dessa skillnader Inkomst Mat med mycket energi per portion är billigare än hälsosam mat. Begränsad möjligheter att delta i organiserad idrott muskelansträngning förknippas med tvång och slit, kopplat till hårt kroppsarbete. Utbildning Föräldrar med hög utbildning har större tilltro till vetenskapliga experter och lättare att lära sina barn hantera reklam för energitäta livsmedel. Migration Knubbiga barn ses som friska. Fet och/eller söt mat med mycket energi har varit en bristvara och är en åtråvärd markör för att man har råd att unna sig något extra. Stress till följd av osäkra levnadsförhållanden och diskriminering Forsking för en friskare generation

11 Barnet Temperament Förmåga till självkontroll Personlighet Genetiska faktorer Sjukdom Minska övervikt och fetma bland barn Prevention Behandling Verka för hälsosamma levnadsvanor 11

12 Ekholmen Lambohov Ljungsbro Kärna Valla Tannefors Kisa Skäggetorp PVC Berga Ryd Johannelund Linghem Kungsgatan Nygatan Österbymo Trädgårdstorget Den preventiva paradoxen Överviktiga 20-åringar var sällan feta som barn Effekten, att minska antalet barn/ungdomar med fetma, är störst när man satsar på förebyggande insatser riktad till alla barn, trots att de flesta enbart har en lätt förhöjd risk, jämfört med insatser som koncentreras på barn med hög risk för fetma eller fetma. Hög riskinterventioner (dvs att identifiera och behandla individer med risk över viss nivå t ex kraftig övervikt) är angelägna för dessa individer, men den totala andelen barn med fetma i befolkningen kommer inte att minska så mycket om man enbart satsar på dem. Normalvikt, övervikt och fetma 4 åringar i Linköping (f ), antal 1200 Majoriteten av all fyraåringar är normalviktiga Fetma Övervikt Normalvikt 0 12

13 Ekholmen Lambohov Ljungsbro Kärna Valla Tannefors Kisa Skäggetorp PVC Berga Ryd Johannelund Linghem Kungsgatan Nygatan Österbymo Trädgårdsto rget Övervikt och fetma 4 åringar i Linköping (f ), antal De flesta vårdcentraler har runt 10 fyraåringar med fetma och med övervikt Övervikt Fetma Ending CHildhood Obesity Strategic objectives, WHO 2016 No single intervention can halt the rise of the growing obesity epidemic. To successfully challenge childhood obesity requires addressing the obesogenic environment as well as critical elements in the lifecourse. 13

14 Ending CHildhood Obesity WHO 2016 Interventions Promote the intake of healthy foods Promote physical activity Preconception and pregnansy care Early childhood diet and physical activity Health, nutrition och physical activity in child care and schoolsettings Weight management WHO 2016 EU Action Plan on Childhood Obesity Stöd en hälsosam start i livet Hälsosamma levnadsvanor från tidig ålder med fokus på hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet Verka för hälsosamma miljöer, speciellt i förskola och skola. Gör hälsosamma val till de enkla valen Begränsa reklam och marknadsföring riktad till barn Informera och stärka ( empower ) familjer Uppmuntra fysisk aktivitet Följ upp och utvärdera Koppla till Östgötakommissionen och strategi för fysisk aktivitet 14

15 Minska övervikt och fetma med 50% på 6 år It s not just the programme that s achieving good results. It s the families who have worked hard to change their lifestyles. Oili Ylihärsila, Director of Health Promotion, Seinäjoki Health Centre Hälsofrämjande och förebyggande Stödjande samtal inom BVC och elevhälsa Hälsosamma matvanor Mer frukt och grönsaker Mindre söta drycker Lagom portioner Skola och förskola Utemiljö, mat på förskolor och skolor, idrott och rörelse Riktade insatser mot områden med stor andel barn med övervikt/fetma. Samhällsplanering Sömnvanor Stödjande och rådgivande Samverkan Påverka samhällsfaktorer som styr våra levnadsvanor Koppla till Östgötakommissionen och strategi för fysisk aktivitet Begränsa stillasittandet Minskad skärmtid Fysisk aktivitet Lek och rörelse Träning Transport till och från förskola, skola Riktade insatser mot riskgrupper Ex nyblivna föräldrar med fetma, gravida med fetma. 15

16 Exempel BVC roll Stöd en hälsosam start i livet Stöd till ökad amning Verka för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder Riktade insatser mot områden med stor andel barn med övervikt/fetma. Uppmuntra fysisk aktivitet Lek och rörelse Träning Transport till och från förskola, skola Informera och stärk föräldrar Gör hälsosamma val till enkla val Gör hälsosamma val mer tillgängliga och attraktiva Erbjud lättillgänglig, relevant information om bra, näringsrik mat som alla har nytta av och kan ta del av Ge föräldrar kunskap om lagom stor portion mat för barn i olika åldrar och att det är skillnad mellan barn och vuxenportion Följ upp och utvärdera Koppla arbetet till Östgötakommissionen och strategi för fysisk aktivitet Behandling Barnhälsovårdens Övervikt och fetmateam Prevention Alla barn Vårdnivå 1 BMI Vårdnivå 2 Vårdnivå 3 Vårdnivå 4 Målgrupp: Friska barn 0-12 år med fetma (ISO BMI 30-35) och deras närstående fram till och med barnet fyllt 12 år Mål: Förbättra barnets långsiktiga fysiska hälsa genom att skapa varaktiga och hälsosamma levnadsvanor och en hälsosamvikt Vad: Erbjuda stöd och behandling för barn och familj med fokus på hälsosamma levnadsvanor och en hälsosam vikt Kunskapsstöd Samverkan 16

17 Varför ska vi behandla -växer det inte bort? Behandling sätts in vid års ålder 17

18 Behandling sätts in vid års ålder Behandling sätts in vid 6-9 års ålder 18

19 Behandling Barn bör komma till behandling så tidigt som möjligt. ca 80% av de barn som i 6 7-årsåldern är överviktiga eller lider av fetma är fortfarande överviktiga eller feta i de sena tonåren Om barnen behandlades vid sex års ålder istället för vid nio så skulle 2-3 gånger fler behandlingar genomföras med lyckat resultat Barnfetma är en kronisk sjukdom som bör behandlas under flera år. Om behandlingen ges under kort tid finns risk att behandlingen gör mer skada än nytta. Danielsson JAMA-Ped 2012 BORIS 2013 Exempel behandling 4-5 åring Stöd en hälsosam start i livet Verka för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder Begränsa skärmtid Uppmuntra fysisk aktivitet Lek och rörelse (Träning) Transport till och från förskola, skola Föräldrastöd Förebild och gränssättning Uppmuntra familjemåltider Stöd till förändring av levnadsvanor Följ upp och utvärdera Gör hälsosamma val till enkla val Gör hälsosamma val tillgängliga och attraktiva Erbjud lättillgänglig, relevant information om bra, näringsrik mat för barn Erbjuda hälsosam mat och dryck på familjecentraler och i förskola Ge föräldrar kunskap om lagom stor portion mat för barn i olika åldrar Möjliggör att barn kan delta i fysisk aktivitet Koppla arbetet till Östgötakommissionen och strategi för fysisk aktivitet 19

20 Tack för oss HUR Föräldrastöd Förbättra kommunikation för bättre vanor Minska ineffektiva föräldrabeteenden såsom upptrappning av konflikter och fokus på negativa beteenden Förstärka effektiva föräldratekniker såsom uppmuntran, tillsyn, engagemang, känsloreglering, gränssättning Paulina Nowicka, Föreläsning Mer och mindre 20

21 VAD Stöd att förändra levnadsvanor Hälsosamma matvanor Portionsmängder Måltidsstruktur Livsmedelsval Fysisk aktivitet Lek och rörelse Träning Begränsa skärmtid Sömn vanor 21