Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor"

Kerstin Jansson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor Brukardialogberedning 5 Kunskapssammanträde,

2 Brukardialogberedning 5 Madeleine Johansson, ordf Anna Nilsson, vice ordf Margareta Fallsvik Bibbi Svärd Anita Grundström Gudrun Skoog Klas Corbelius Tjänstepersoner Christoffer Martinelle Eva Törnvall 2

Brukardialogberedningens arbete Patient/anhörig/medborgarperspektiv: 5 politiska brukardialoger, 7 ledamöter i varje Tjänsteman process- och kunskapsstöd

3 Brukardialogberedningens arbete Patient/anhörig/medborgarperspektiv: 5 politiska brukardialoger, 7 ledamöter i varje Tjänsteman process- och kunskapsstöd Syfte: Att lyssna, sammanfatta och dra slutsatser från patienters, anhörigas och medborgares erfarenheter Brukarrapporten utgör en viktig del i behovsanalysen

4 Det här vet vi Ohälsosamma levnadsvanor orsakar - 80 % av alla hjärtsjukdomar och stroke - 30 % av all cancer. Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Förbyggande insatser som stöttar goda levnadssvanor kan förebygga, eller förbättra, 90 % av sjukligheten i kroniska sjukdomar. WHO

5 Uppdraget Medborgardialog Vad tycker medborgarna att det offentliga ska bidra med gällande levnadsvanor och hälsa? Ska det offentliga lägga sig i? Vilket stöd behöver medborgare? Kartläggning Vilka erfarenheter finns nationellt respektive internationellt? Detta är del 1 av 2 av uppdraget 5

6 Det här vet vi Hälsan är ojämlik - socioekonomi och hälsa har ett samband men detta har analyserats i tidigare brukardialogberedningar. Därför har vi Träffat ett tvärsnitt av befolkningen utifrån ålder, kön och geografi. Medborgardialog inte brukardialog 6

7 Kartläggning av nationella och internationella erfarenheter Hälsofrämjande åtgärder som är riktade mot en specifik diagnos t.ex. hjärtkärlsjuklighet är framgångsrika medan mer allmänna hälsofrämjande åtgärders effekt är mer svårbedömt. De hälsofrämjande insatserna bör involvera flera aktörer i samhället för att vara framgångsrika Konkreta handlingar som, t.ex. fri frukt i skolan och att underlätta att komma till träningslokal, är mer effektivt än enbart information och utbildning. Det saknas tillräckliga underlag för att uttala sig om de svenska programmens hälsosamtal är kostnadseffektiva. 7

8 Hälsofrämjande och förebyggande insatser i Östergötland Men inte alltid likvärdigt - Fysisk aktivitet på recept (FaR) - Hälsosamtal 8

9 Antal Fysisk aktivitet på recept (FaR) Antal FaR-ordinationer Antal uppföljda Antal följsamma Mål och mått ersättning togs bort 9

10 Hälsosamtal Frivilligt för vårdcentraler 27 av 43 erbjuder hälsosamtal 2017 Antal inbjudna i respektive vårdcentral var mellan Totalt antal inbjudna var 4734 varav 1921 tackade ja (41 procent) 2016 Brist på resurser framförallt gällande sjuksköterskekompetens lyfts fram som ett hinder från primärvården. Sjuka patienter prioriteras före friska när prioritering behöver göras. Dock positiv syn på insatsen hos de som utför hälsosamtal. 10

11 Frågeområden medborgardialog kring hälsa och levnadsvanor Vad är viktigt för ert välbefinnande? Vilka förutsättningar är viktiga för att främja hälsa? Vilket ansvar har individen och vilket ansvar har samhället? Vad gör att vi ändrar våra beteenden? Vilket stöd ska det offentliga bidra med? Vilket stöd ska hälso- och sjukvården bidra med? Vilka hjälpmedel kan vara till nytta för att främja goda levnadvanor? T ex teknik, innovationer, prylar. 11

Individen har ett ansvar 12 Gäller bara att

Jag har egentligen förutsättningarna. Ja!

12 Hur kan Regionen stötta? ska hälso- och sjukvården lägga sig i? Individen har ett ansvar 12 Gäller bara att ta tag i saker. Jag har egentligen förutsättningarna. Ja! Genomgående finns ett högt förtroende och positiv respons på att hälso- och sjukvården arbetar med förebyggande insatser. Aktivt samarbete med andra aktörer och utåtriktade aktiviteter.

ett beteende - är i hög grad individuellt - och beror ofta på den egna

Vi fick veta hur man skulle äta för att vara pigg och orka saker.

13 Vad behövs för att ändra levnadsvanor? Individens ansvar Vad som gör att en person ändrar beteende eller bibehåller ett beteende - är i hög grad individuellt - och beror ofta på den egna motivationen Jag ändrade mig efter biologilektionen! Vi fick veta hur man skulle äta för att vara pigg och orka saker. Det gjorde mig intresserad! 13 - samt i vilken fas i livet en person befinner sig i. Det viktigaste är att hitta rätt träningsform för en själv. Damer med rullator t ex.

Vad tycker invånarna? Vad är viktigt för hälsan?

träningsoverall - Sociala sammanhang viktiga jag är trött när jag

är mycket information om att röra sig och så, jag tror att det

14 Vad tycker invånarna? Vad är viktigt för hälsan? Hälsofrämjande aktiviteter mer än att dra på sig en träningsoverall - Sociala sammanhang viktiga jag är trött när jag går dit men pigg när jag går hem (Körmedlem) - Vardagsmotionen Det är mycket information om att röra sig och så, jag tror att det finns en stor medvetenhet. / / Men vanliga promenader vardagsmotionen det har nog glömts bort lite. 14

Förutsättningar för att må bra Vad som behövs för att må bra

. 15 - Arbetsplatsens betydelse - Social mötesplats -

15 Förutsättningar för att må bra Vad som behövs för att må bra påverkas av flera saker, som Arbetsplatsens betydelse - Social mötesplats - Förutsättningar Som arbetslös har man inte samma förutsättningar / /. Mycket är utformat utifrån att man har ett jobb. Detta enkla att hälsa på varandra på morgonen på arbetet är viktigt. Alla behöver bli sedda. Och att bli bekräftad. / /.

16 Förutsättningar för att må bra Ekonomiska förutsättningar När det gäller motion, kostnadsfrågan tror jag är stor för många. Regionen skulle kunna stå för ett gratis tillfälle. En friskvårdspeng till alla pensionärer.. 16

17 Förutsättningar för att må bra Närområdets utformning - Säkerhet - Kommunikation - Mötesplatser Det har utvecklats i Norrköping med trottoarer och cykelväger. Skogar finns men man vågar inte alltid. Belysning saknas. Vill inte gå ensam då. 17

18 Förutsättningar för att må bra Föräldrar och vänner Goda vänner är värda guld för hälsan 18 Familjen är viktig. Om föräldrarna till exempel själva äter dåligt så blir det att barnen också gör det.

19 Slutsatser Brett stöd för hälsofrämjande insatser inom hälso- och sjukvården Aktivt samarbete med ideell sektor och utåtriktade insatser Sociala arenor Olikvärdigt utbud för primärpreventiva insatser Andra yrkeskategorier för hälsofrämjande insatser 19

20 Reflektioner Hälsofrämjande arbete en kulturfråga? Primärpreventiva insatser och prioriteringar i vården? Tvång eller frivillighet? Öppna upp för andra yrkeskategorier? 20

21 2017 (1/jan-31/maj) Vårdcentral Inbjudna 1 Samtal 2 Inbjudna 1 Samtal 2 Inbjudna 1 Samtal 2 Inbjudna 1 Samtal 2 Inbjudna 1 Samtal 2 Samtal/ Inbjudna Samtal 3 Borensbergs vårdcentral % 10 Boxholms vårdcentral % 48 Brinkens vårdcentral % 56 Capio Berga vårdcentral % 4 Cityhälsan centrum % 54 Cityhälsan norr Cityhälsan söder % 125 Ekholmens vårdcentral Finspångs vårdcentral % 41 Geria vårdcentral i Söderköping Helsa vårdcentral Kneippen Helsa vårdcentral Skarptorps Helsa vårdcentral Spiran % Helsa vårdcentral Vilbergens Helsa vårdcentral Östertull % 15 Johannelunds vårdcentral % 78 Kisa vårdcentral Kolmårdens vårdcentral % 51 Kungsgatans vårdcentral Lkpg % 82 Kärna vårdcentral % 44 Lambohov-Mjärdevi vårdcentral % 9 Linghems vårdcentral % Ljungsbro vårdcentral % 13 Lyckornas vårdcentral % 44 Mantorps vårdcentral Mariebergs vårdcentral % 45 Mjölby vårdcentral % Nygatans vårdcentral % 47 Ryds vårdcentral % 49 Skäggetorps vårdcentral % 21 Skänninge vårdcentral Skärblacka vårdcentral % 5 Söderköpings vårdcentral Tannefors vårdcentral % 38 Trädgårdstorgets vårdcentral Vadstena vårdcentral % 74 Valdemarsviks vårdcentral % 54 Valla vårdcentral % 26 Vikbolandets vårdcentral % 42 Åby vårdcentral Åtvidabergs vårdcentral % 5 Ödeshögs vårdcentral % 52 Österbymo/Ydre vårdcentral TOTALT % Antal inbjudna beräknas m.h.a. de checklistor som varje vårdcentral lämnat in. 2 Antal samtal beräknas utifrån antal inkomna enkäter Antal samtal enligt den inlämnade ekonomiska redovisningen för första halvåret. 4 Skärblackas befolkning erbjöds under år 2014 hälsosamtal via vårdcentralen Finspång

Relevanta dokument

Cityhälsan Centrum VC Cityhälsan Centrum VFU-ansvarig

Cityhälsan Centrum VC Cityhälsan Centrum VFU-ansvarig VC samt a läkare primärvård 170812/KS Vårdcentral Roll E-post Funktionsbrevlåda Funktionsbrevlåda berga.vardcentral@capio.se Berga (Capio) VC Berga (Capio) MAL susanne.svarm@regionostergotland.se Berga