HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
|
|
- Amanda Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid Eckerman, Riitta Ekbom, Folkhälsoenheten i Nacka Boo vårdcentral, Edövägen 2, Saltsjö-Boo BAKGRUND Hälsosamtal i syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdomar har sedan 20 år bedrivits i bl.a. Norsjö och Habo (1, 2). I Habo togs fram den s.k. Hälsokurvan, ett pedagogiskt instrument som distriktssköterskor över hela landet utbildats i att använda. Patienten fyller i en enkät med frågor om olika levnadsvanor. Dessutom ingår provtagningar, bl.a. kolesterol och blodsocker. Hälsosamtalen har i första hand använts och utformats för män i yngre medelåldern. Hela åldersgrupper kallas. Ofta har samtalen upprepats två eller tre gånger med 5 eller 10 år emellan. Långtidsutvärderingen från Norsjö och Habo visar att man med hjälp av hälsosamtal och samhällsinriktat arbete lyckats få ner sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar från en bra bit över till under medelvärdet för riket. I Norsjö är det visat att man nått även de befolkningsgrupper som brukar vara svåra att nå, och att samtalen haft effekt på levnadsvanor och mätvärden. I Skåne har man visat att ett enda hälsosamtal kan förebygga diabetes (3). Beteendeorienterad hälsoupplysning till patienter med påverkbara riskfaktorer kan ha effekt både på hälsobeteende och på biologiska riskfaktorer (4). Där man har använt samtalen är de mycket populära och efterfrågas av befolkningen (5). I Habo har flera BVC-sköterskor hälsosamtal med föräldrar till 12-månaders barn (Hans Lingfors, personlig kommunikation). De anser att även om samtalet är tidskrävande så ger det så mycket kunskap om familjen att det är värt tidsåtgången. Man har prövat parsamtal men funnit att enskilda samtal, utan barnet närvarande, är bättre. Föräldragrupper kan ej ersätta dessa individuella samtal. Jönköpings läns landsting har nu fattat beslut att hälsosamtal för 1- årsföräldrar ska införas på alla BVC i länet. Det finns alltså anledning att använda sig av modellen med hälsosamtal. I Stockholms läns landsting finns för närvarande inga tankar på att anslå medel för detta. Det gäller då att hitta en kostnadseffektiv metod som kan användas inom befintliga ramar. Förstagångsföräldrar kan antas vara en speciellt motiverad grupp. De vet att de är betydelsefulla personer för det nya lilla barnet. Om de blir medvetna om levnadsvanornas betydelse för hälsa så bör det också påverka hur de ser på sina barns levnadsvanor. Ett samtal om vuxenkost när barnet går över till vanlig mat vid månaders ålder kan medföra att barnet får en bättre kost. 1
2 Frekvensen separationer och skilsmässor bland späd- och småbarnsföräldrar är hög. Det kan finnas anledning att screena spädbarnsföräldrar för påfrestningar i förhållandet. Det är då viktigt att det finns en resurs dit de kan hänvisas för ytterligare samtal. Alkoholkonsumtionen bland unga är idag hög, samtidigt som man ofta får sitt första barn sent. Det betyder att hög konsumtion av alkohol kan vara en väl etablerad vana hos förstagångsföräldern. Även om konsumtionen i sig inte utgör vare sig medicinsk eller social risk kan den vara hög nog att påverka barnets situation. En förälder som druckit en flaska vin eller ett par starköl en lördagskväll är sig inte lik och är för barnet oberäknelig. Att tidigt medvetandegöra föräldrar om var gränserna för hög alkoholkonsumtion går kan utgöra ett skydd för barnet. Även synen på droganvändning är annorlunda i den yngre generationen, och det kan finnas anledning att inkludera sådana frågor i hälsosamtalet. Vi vet också att föräldrarnas matvanor har starkt inflytande på barnens ätvanor och vikt (6). Att motivera föräldrar till sunda matvanor bör därför minska risken för dåliga matvanor hos barnen. Om föräldrarna börjar gå i skogen i stället för att åka bil till köpcentrum får också barnet tillfälle att röra på sig. Stockholms läns landsting har tagit fram ett handlingsprogram för övervikt och fetma (7). Enligt detta bör även föräldrarnas vikt och längd föras in i barnjournalen. Socialdepartementet har anslagit medel för att utveckla det alkoholförebyggande arbetet i primärvården. Främst vill man stödja utveckling av strukturer för det alkoholpreventiva arbetet, fortbildning av olika yrkesgrupper samt utveckling av rutiner och system för uppföljning. Vi vet att personalen anser att alkoholfrågan bör tas upp tillsammans med andra levnadsvanor, på ett strukturerat sätt (8). Idag diskuteras föräldrarnas rökvanor på BVC. Det finns anledning att komplettera detta med ett strukturerat arbete med andra levnadsvanor som alkohol, andra droger, kost, motion och stress. Tidigare framtagna hjälpmedel är bland annat Hälsokurvan från Skaraborg (2) och enkäten från Norsjö. I Askim har man i syfte att hålla ner budgeten använt ett formulär där patienten själv definierar eventuella risk-livsstilsfaktorer (9, 10). 5 frågor om Din hälsa är en liten folder som tagits fram i Nacka och som kan användas tillsammans med andra liknande foldrar om enskilda ämnen (se En tredje variant är det elektroniska livsstilstestet framtaget av STAD ( Till skillnad från hälsoprofilerna innehåller de inga provtagningar eller mätvärden annat än längd, vikt och BMI. Däremot ingår stress som en viktig faktor. I Norsjö har stjärnan tagits fram (11). De värden som kommit fram i hälsoprofilen förs in i ett stjärndiagram. Strävan är att stjärnan ska ha så fullständiga uddar som möjligt. Modellen borde kunna användas även för andra hälsoprofiler. Boo vårdcentral är en fungerande enhet med ett upptagningsområde motsvarande stadsdelen Saltsjö-Boo i Nacka med invånare Antalet nyfödda barn per år är ca 380. Här finns 5,4 BVC-sjuksköterskor som har tillgång till psykolog. De flesta sjuksköterskorna har gått 2
3 utbildningar i motiverande samtal och även i kognitivt förhållningssätt. Antal förstagångsmammor är cirka 150 per år, dvs. 0-5 barn per sköterska och månad. En ansökan till Folkhälsoanslaget 2005 om medel för hälsosamtal med förstagångsföräldrar avslogs. Det omöjliggör det mer noggranna projekt som var planerat. Intresset var emellertid väckt. Föreliggande projekt är bantat och förenklat jämfört med det ursprungliga. De möjligheter som andra projekt visar på (se ovan) kan inte till fullo tas till vara. Boo BVC dokumenterar i journalsystemet ProfDoc. I Nacka har ett system för dokumentation av livsstilsfaktorer i journalen tagits fram (se Foldern 5 frågor om Din hälsa är ett hjälpmedel i anamnestagandet. Svaren i foldern kan direkt föras in i journalen, antingen i lablistan eller i journaltexten. De blir där sökbara med utdataprogrammet Rave. SYFTE Det övergripande syftet är att fler späd- och småbarnsföräldrar bibehåller goda vanor alternativt ändrar vanor i en för hälsan positiv riktning. MÅL Att hitta en metod för hälsosamtal med späd- och småbarnsföräldrar som är resurssnål men ändå effektiv, och som kan användas inom befintliga resurser i barnhälsovården. MÅLGRUPP Målgrupp är de familjer som fått sitt första barn. Vi använder barnhälsovårdens definition förstagångsmammor METOD En inbjudan till hälsosamtal (enskilt eller tillsammans) vid barnets 1-årskontroll lämnas vid 10-månaderskontrollen (bilaga 1). Inbjudan innehåller information om journaldokumentationen samt en hänvisning till och Foldern 5 frågor om Din hälsa bifogas, och föräldrarna ombeds fylla i den i förväg. I samband med barnets 12-månaders kontroll avsätts sammanlagt 60 minuter för hälsosamtalen med föräldrarna och kontrollen av barnet. Barnet undersöks först. Därefter får varje förälder ett kortare samtal (ca 15 min), alternativt föräldrarna ett gemensamt samtal (ca 30 min). För hälsosamtalet används öppna frågor utifrån 5 frågor om Din hälsa. Föräldrarna får tillbaka foldern, som sin egen dokumentation. Vid behov erbjuds föräldrarna en folder med information om vart de kan vända sig beträffande de fem livsstilsfaktorerna (stress, mat, fysisk aktivitet, alkohol, tobak). Journaldokumentation sker i vårdcentralens ordinarie omvårdnadsjournal, med användande av redan inlagd livsstilslista samt omvårdnadsdiagnos Hälsosamtal BVC. Metoden prövas på 1-2 familjer per sköterska innan fullskaleprojektet börjar. 3
4 UTVÄRDERING En enkel livsstilsprofil 5 frågor om Din hälsa genomförs inför hälsosamtalet och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Denna utgör bakgrundsfakta. Efter samtalet får föräldrarna en enkät med frågor om hur de ser på hälsosamtalet (bilaga 2). Vid 18-månader ombeds föräldrarna att fylla i 5 frågor om Din hälsa på nytt och får en ny enkät (bilaga 3). Om möjligt sker detta även vid de 3-årskontroller som planeras. Personalen intervjuas efter projekttidens slut av personal från folkhälsoenheten FÖRVÄNTAT RESULTAT En modell för hälsosamtal med föräldrar som kan användas inom befintliga resurser eller med små tillskott av resurser. TIDSPLAN Pilotprojekt Fullskaleprojekt Utvärdering och rapportskrivning Eventuellt kompletterande utvärdering i samband med 3-årskontrollerna RESURSER Projektet genomförs utan extra anslag. Under projekttiden tas ingen patientavgift ut. Handledning av personal ges från Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten tillhandahåller broschyrer om aktuella livsstilsfaktorer (stress, mat, fysisk aktivitet, alkohol, tobak) samt ett visitkort med hänvisning till sin hemsida. REFERENSER 1. Norsjö: Norsjöprojektet en svensk modell för lokalt folkhälsoarbete. Bearbetad sammanställning av fem avhandlingar och en mastersuppsats. Norsjö: Stiftelsen Källan Lingfors H. Att förändra livsstilen på befolkningsnivå erfarenheter från Habo. I: Allt väl? Om livsstil, ansvar och hälsa. Läkardagarna i Örebro Stockholm: Svenska Läkaresällskapet och Förlagshuset Gothia, Lidfeldt J. Health in middle-aged women, with emphasis on features of the metabolic syndrome and related markers for diabetes. Women s Health in the Lund Area Study. Avhandling, Lunds Universitetssjukhus, Hellenius ML. Hälsoråd påverkade levnadsvanor men inte laboratorievärden. Läkartidningen 2000;97:
5 5. Vad kan vi lära oss av FENIKS ett hjärt- och kärlpreventivt program i Rimbo/Edsbro Stockholms läns landsting, Wirschubsky, Z. Familjens matvanor påverkar starkt barnens ätvanor. Medicinsk Axess 3/ Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting, Eckerman I, Ekbom R. Individpreventionen i primärvården hur lyckas vi? Personalens och patienternas uppfattning om individpreventionen i det dagliga arbetet. Folkhälsoenheten i Nacka, Blomstrand A, Pedersen N, Bengtsson C. Hälsoprofil hjälper patienten att själv analysera sina riskfaktorer. Läkartidningen 2002;99: Blomstrand A, Lindqvist P, Enocsson Carlsson I, Pedersen N, Bengtsson C. Low-budget method for lifestyle improvement in primary care. Experiences from the Göteborg Health Profile Project. ScandJPrimHealth Care 2005;23: Manual 2004 för Västerbottens hälsoundersökning. Västerbottens läns landsting,
FÖRMEDLING AV CYKELHJÄLM PÅ BARNAVÅRDSCENTRAL
Bakgrund I metodboken för barnavårdscentralerna finns ett strukturerat program för barnsäkerhet. Under 1998 har barnavårdscentralerna i Nacka försetts med demonstrationsmaterial att användas vid samtal
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merKvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete
Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs mersätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merMina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merNya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd
Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,
Läs merHÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Rapport från ett projekt i Nacka 2006-2008 Ingrid Eckerman F.d. Folkhälsoenheten i Nacka Boo vårdcentral Edövägen 2, 132 30 Saltsjö-Boo www.slso.sll.se/nackafolkhalsa
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merGÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
Läs merFolkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Läs merPrimärvårdsforum. Spira 25 mars 2014
Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merPrioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser
Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan
Läs merFörskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
HANDLINGSPLAN 1(9) Skolförvaltningen Skolkontoret Sandra Backlund, Samordnare förskola 0171-526 17 sandra.backlund@bildning.habo.se Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merBlåbärets Kvalitetssäkring
Blåbärets Kvalitetssäkring ht-2012/vt-2013 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. 2.
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merVälkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013
Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen till vår förskola! Vi står inför en ny spännande höst med nya och gamla barn, delvis ny personal, en ny ledningsorganisation (from jan-2013), påbörja
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merLandstingshuset, konferensrum Rigel 305A
Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2012-10-25 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Rigel 305A Närvarande Anders Olofsson, Kinnekullehälsan
Läs merSlutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011
Slutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011 Projektet drivs av de tre IOGT-NTO-distrikten i V:a Götaland, Skaraborg, Älvsborg och Göteborg och Bohus län. Hela projektperioden är hösten 2009 2012. Projektet
Läs merGenomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
Läs merVälkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013
Välkommen till förskolan Nyponbacken Lokal arbetsplan Reviderad september 2013 Förskolan har fem avdelningar Igelkotten Myran Kaninen Giraffen Räven 1 3 år 1 3 år 3 5 år 3 5 år 3 5 år På förskolan arbetar
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merTill vederbörande chef Göteborg 100601
Inbjudan Till vederbörande chef Göteborg 100601 Hälsofrämjande och förebyggande arbete på vårdcentralerna i Västra Götalandregionen förnyat erbjudande om utbildning Tidigare i år erbjöds denna utbildning,
Läs merVårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen
Läs merMät och styr Kvalitetssäker äldreomsorg
Mät och styr Kvalitetssäker äldreomsorg Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 mars 2011 FÖRELÄSARE Speciellt inbjuden talare Göran Stiernstedt SKL Octopus Demens Kerstin Lundström Omsorgshuset
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merAtt handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12
Att handleda framtidens kollega AVC - Vad är det? Kamratlärande kontra Idag finns åtta Akademiska vårdcentraler i Stockholmsområdet, inom Stockholms läns landsting, de driver nätverk och knyter samman
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum
vhlt_rgb Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Uppföljning av målen Tillgänglighet Täckningsgrad Medicinsk kvalitet Läkemedelsförskrivning Hälsofrämjande arbete 2 Sammanfattande kommentarer God
Läs merSeminarium 20 mars. Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar. Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth
Nationell konferens 2015 Jämlik hälsa och vård Seminarium 20 mars Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth Moderator: Lisa Österberg Värd: Elisabeth
Läs merAtt främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier
Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merFaktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merför chefer och handläggare
LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 5 Förberedelse UR-val svenska som andraspråk Klass vad är det? Handledning av Meta Lindberg Attlerud Programmet Klass vad är det? kan visas som inledning till en diskussion om olikheter
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merSkolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå
Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merSammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015
Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan
Läs merCheckUp www.explizit.se www.checkup.se
CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet
Läs merSlutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november
Läs merHälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merFÖRÄLDRABUREN BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL PÅ NACKA BARNAVÅRDSCENTRAL
FÖRÄLDRABUREN BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL PÅ NACKA BARNAVÅRDSCENTRAL NACKA BVC, NACKA NÄRSJUKHUS FOLKHÄLSOENHETEN I NACKA 2001-2003 Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN
KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av KF 2014-03-03 8/4 Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn, trygg och trevlig måltidsmiljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både
Läs merVälkommen till en ny Salut-dag!
Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning
Läs merVerksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ
Läs merFöretagande mot sporten
Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merÅshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16
Åshammars Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 (Reviderad 2014-12-09) Likabehandlingsplan Åshammars förskola I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merRödebyområdets elevhälsa
Rödebyområdets elevhälsa Inledning Skolan har två huvuduppdrag; att främja barns lärande och att förankra vårt samhälles värdegrund. Dessa områden hänger nära samman och här ingår också elevhälsan som
Läs merBilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Läs merTesta dina levnadsvanor!
Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merFolkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen
Läs merVälkommen till kommunens Lärportal. - Användarhanledning till dig som vårdnadshavare
Välkommen till kommunens Lärportal - Användarhanledning till dig som vårdnadshavare Ansökan om konto för vårdnadshavare 1. Skriv in www.edwise.se i webbläsarens adressfönster 2. Välj länken för att ansöka
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merHälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015
Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merSalutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sollentuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning
Läs merÖversiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik
Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå
Läs mer