Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Transkript

1 vhlt_rgb Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1

2 Uppföljning av målen Tillgänglighet Täckningsgrad Medicinsk kvalitet Läkemedelsförskrivning Hälsofrämjande arbete 2

3 Sammanfattande kommentarer God tillgänglighet, både via telefon och i form av besök. Utbudet av specialister i den nära vården ökar. Rehabiliteringsarbetet bedrivs olika i länet, men så gott som samtliga vårdenheter har utvecklade rutiner för detta. Paramedicinare och beteendevetare finns i stor utsträckning på vårdenheterna. Vårdenheterna deltar i stor utsträckning i producentobunden läkemedelsutbildning. En stor andel av vårdenheterna genomför läkemedelsgenomgångar i särskilda boende. Hälsofrämjande arbete bedrivs i stor utsträckning

4 Sammanfattande kommentarer Vårdenheterna har svårt att plocka fram statistikuppgifter ur journalerna när det gäller hälsofrämjande arbete. Vårdenheterna har svårt att plocka fram statistikuppgifter ur journalerna när det gäller diabetespatienter. Lågt deltagande i Nationella Diabetesregistret. Lågt deltagande i landstingets och Försäkringskassans projekt: Förhindra förkorta och föra åter.

5 Tillgänglighet Mål: Vårdenheten ska till 100 % fylla upp den nationella vårdgarantin. Följs upp genom: 1. Andelen patienter med behov av läkarbesök som kan erbjudas detta samma dag. 2. Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. 3.Telefontillgänglighet för medicinsk rådgivning och tidsbokning minst alla vardagar. 5

6 1. Andelen patienter med behov av läkarbesök som kan erbjudas detta samma dag. Resultat: 77 % av patienterna tas emot samma dag. 6

7 2. Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Resultat: 97 % av patienterna får läkarbesök inom sju dagar. 7

8 3.Telefontillgänglighet för medicinsk rådgivning och tidsbokning minst alla vardagar. Resultat: Samtliga vårdenheter har telefontid under vardagarna 8

9 Täckningsgrad Mål: 80% av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården 9

10 Täckningsgrad Kod Kommun TG1/-07 TG2/-07 TG3/-07 TG ack 1315 Hylte 74% 72% 73% 73% 1380 Halmstad 66% 66% 68% 67% 1381 Laholm 68% 67% 68% 68% 1382 Falkenberg 68% 66% 70% 68% 1383 Varberg 66% 65% 67% 66% 1384 Kungsbacka 65% 67% 64% 66% Kod Län TG1/-07 TG2/-07 TG3/-07 TG ack 13 Halland 67% 66% 67% 67% 10

11 Medicinsk kvalitet Mål: Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och detta ska dokumenteras i rutiner och system som möjliggör extern granskning och revision Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: 1. Har vårdenheten rutiner eller system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? 2. Har vårdenheten rutiner eller system för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet? 3. Har vårdenheten rutiner eller system för att analysera och åtgärda det som behövs i syfte att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen? 4. Andelen patienter med diagnosen diabetes där det finns uppgift om HbA1c under senaste året? Andelen ska vara över 90 %. 11

12 1. Har vårdenheten rutiner eller system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? Resultat: 98 % av vårdenheterna som svarat redovisar att man har rutiner för att följa upp medicinsk kvalitet. Dessa rutiner består bland annat av: Deltagande i Nationella diabetesregistret (48%) Avvikelsehantering med hjälp av Platina Kvalitetsuppföljningar. Ledningssystem för kvalitet och säkerhet. Skriftliga rutiner inom en rad områden och personal utbildas fortlöpande. 12

13 2. Har vårdenheten rutiner eller system för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet? 90 % av vårdenheterna (36 stycken) har rutiner för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet. Dessa rutiner består bland annat av: Regelbundna rehabiliteringsmöten. Rehabiliteringsgrupper Till en vårdenhet finns naprapater knutna. 13

14 3. Har vårdenheten rutiner eller system för att analysera och åtgärda det som behövs i syfte att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen? 90 % av vårdenheterna (36 stycken) redovisar rutiner för att analysera och åtgärda det som behövs i sjukskrivningsprocessen. Dessa rutiner kan bestå av: Rehabiliteringsgrupper Rehabiliteringscoacher Avstämningsmöte med Försäkringskassan. Deltagande i det landstingsgemensamma projektet Förhindra, förkorta och föra åter 14

15 4. Andelen patienter med diagnosen diabetes där det finns uppgifter om långtidsvärdet för blodsocker (HbA1c) under senaste året? Andelen ska vara över 90 %. 53 % av vårdenheterna (21 stycken) har angett andel för taget prov: mellan 66 och 100 %. 30 % av vårdenheterna (12 stycken) har redovisat hur många prover som tagits men inte andelen. 17 % av vårdenheterna (7 stycken) har inte kunnat ta fram statistik ur journalsystemet. 15

16 5. Andelen patienter med diagnosen diabetes där det finns uppgift om HbA1c under 6,5 under senaste året. Andelen ska vara över 70 %. 85 % av vårdenheterna (34 stycken) har redovisat andelen patienter med värde under 6,5. Andelen diabetespatienter med HbA1c under 6,5 varierar inom vårdenheterna mellan 46 % och 100 %. 15 % av vårdenheterna (6 stycken) har inte kunnat ta fram statistik ur journalsystemet. 16

17 Läkemedel Mål: Vårdenheten ska ha god kvalitet och en kostnadseffektiv förskrivning av läkemedel och minst 50% av de terapeutiska kvoterna för läkemedel ska vara uppfyllda. Följs upp genom: 1. Andel av förskrivarna som under året har deltagit i producentobunden läkemedelsutbildning. 2. Har vårdenheten tagit emot läkemedelskommitténs informationsläkare vid minst ett tillfälle under året? 3. Finns det rutiner för läkemedelsöversyn vid kommunens särskilda boenden? 17

18 1. Andel av förskrivarna som under året har deltagit i producentobunden läkemedelsutbildning. Resultat: 60 % av vårdenheterna (24 stycken) redovisar att samtliga förskrivare, läkare och distriktssköterskor, deltagit i producentoberoende utbildningar. 25 % av vårdenheterna (10 stycken) redovisar att samtliga läkare deltagit i producentobunden utbildning. 8 % av vårdenheterna (3 stycken) har rapporterat antal läkare som gått utbildning men inte andelen. 2 % av vårdenheterna (1 styck) rapporterar att ingen av förskrivarna deltagit i utbildningen. 5 % av vårdenheterna (2 stycken) har inte besvarat frågan. 18

19 2. Har vårdenheten tagit emot läkemedelskommitténs informationsläkare vid minst ett tillfälle under året? 95 % av vårdenheterna (38 stycken) har under våren haft besök av läkemedelskommitténs informationsläkare. 5 % av vårdenheterna (2 stycken) har ännu inte haft besök av läkemedelskommitténs informationsläkare. 19

20 3. Finns det rutiner för läkemedelsöversyn vid kommunens särskilda boenden? 80 % av vårdenheterna (32 stycken) rapporterar att det finns rutiner för läkemedelsöversyn vid kommunens särskilda boende. 10 % av vårdenheterna (4 stycken) rapporterar att det inte finns särskilda rutiner för detta. 8 % av vårdenheterna (3 stycken) har inte ansvar för särskilda boenden. 2 % av vårdenheterna (1 styck) har inte besvarat frågan. 20

21 Hälsofrämjande arbete Mål: Vårdenheten ska ge alla patienter ett kort samtal om livsstil och levnadsvanor och vid behov erbjuda rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt eller fetma och stöd vid riskmissbruk av alkohol. Följs upp genom: % av alla patienter ska få ett kort samtal om livsstil och levnadsvanor. 2. Antal patienter som har erbjudits rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt eller fetma och stöd vid riskbruk av alkohol. 21

22 % av alla patienter ska få ett kort samtal om livsstil och levnadsvanor. Resultat: 5 % av vårdenheterna (2 stycken) har redovisat andel patienter. Vid en vårdenhet är det 3 % och vid den andra 12 %. 13 % av vårdenheterna (5 stycken) anger antal patienter som fått livsstilssamtal. 77 % av vårdenheterna (31 stycken) uppger att de inte kan ta fram statistik ur journalsystemet. 2 % av vårdenheterna (2 stycken) har inte lämnat något svar på frågan. 22

23 2. Antal patienter som har erbjudits rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt eller fetma och stöd vid riskbruk av alkohol. 50 % av vårdenheterna (20 stycken) redogjort för antal patienter som har fått stöd i någon av de olika frågorna. 48 % av vårdenheterna (19 stycken) uppger att de inte kan ta fram exakt statistik för i vilken omfattning patienterna erbjudits rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt/fetma och/eller stöd vid riskbruk av alkohol ur journalsystemen. Verksamheterna har däremot beskrivit vilka patienter som erbjuds stöd. 2 % av vårdenheterna (1 stycken) har inte besvarat frågan. 23

24 Kompetenser inom VVH Förutom specialist i allmänmedicin har vårdenheterna i varierande omfattning ett utbud av: öron-näsa-halsläkare sjukgymnaster barnläkare arbetsterapeuter psykiater psykologer geriatriker kuratorer reumatolog dietister företagsläkare uroterapeut naprapat gynekolog undersköterskor specialist i idrottsmedicin barnsjuksköterskor specialist i internmedicin biomedicinska analytiker ortoped psykoterapeuter hudspecialist samtalsterapeut handkirurg distriktssköterskor med en rad inriktningar, såsom astma, diabetes med mera

25 Sammanfattande kommentarer - Vad fungerar bra? God tillgänglighet, både via telefon och i form av besök. Rehabiliteringsarbetet bedrivs olika i länet, men så gott som samtliga vårdenheter har utvecklade rutiner för detta. I stor utsträckning finns paramedicinare och beteendevetare på vårdenheterna. Vårdenheterna deltar i stor utsträckning i producentobunden läkemedelsutbildning. En stor andel vårdenheter genomför läkemedelsgenomgångar i särskilda boende. Utbudet av specialister i den nära vården ökar. Hälsofrämjande arbete bedrivs i stor utsträckning men det är en bit kvar till målet. - Vad är mindre bra? Vårdenheterna har svårt att plocka fram statistikuppgifter ur journalerna när det gäller hälsofrämjande arbete. Vårdenheterna har svårt att plocka fram statistikuppgifter ur journalerna när det gäller diabetespatienter. Lågt deltagande i Nationella Diabetesregistret. Lågt deltagande i landstingets och Försäkringskassans projekt: Förhindra förkorta och föra åter.