Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen?

Transkript

1 Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen?

2 Översikt Några teser Skadliga faktorer Luftföroreningar Buller Trångboddhet Hälsofrämjande faktorer Gröna miljöer Hur hanterar vi kunskapen Hur kan vi samverka bättre

3 Teser Styrkor Vi har säkrare kunskap Effekt på stora folksjukdomar Vi vet vem som exponeras Vi vet hur vi kan åtgärda Scenarier kan lätt kommuniceras Verktygen finns Svagheter Folkhälsa miljöarbete planering arbetar separat Ingen reell auktoritet på den andres spelplan Helhetsgrepp bristvara Gemensam vision saknas om socialt, hälso-, klimatoch miljömässigt hållbar samhällsplanering

4 FP-politiker: - Rekorddåligt bostadsläge i bostadskö i Stockholm. Foto: Ronnie Ritterland / Sveriges Radio Nyheter. P Stockholms stad kan vara på väg in i Guinness Rekordbok, efter att riksdagsledamoten Robert Hannah (FP) skickat in en nominering Kris i bostadsfrågan: Skyttegravar eller samarbete? Foto: Poul Hansen, DN

5 Luftföroreningar Inversion: Pea-soup smog 5-9 dec extra dödsfall (x 3) till 20 dec Jan-mars 1953: 8000 extra dödsfall. Influensa? Start för åtgärder Svavel partiklar Acceptabel nivå: 750µg/m3

6 Korttidseffekter av ökning av partiklar

7 Hälsoeffekter av partiklar Tillfälligt förhöjda halter Försämring av astma och andra luftvägsbesvär Ökning av sjukhusinläggningar luftvägssjukdom, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke Ökad dödlighet luftvägssjukdom hjärt-kärlsjukdom Långtidseffekter Hämmad fostertillväxt Sämre lungtillväxt hos barn Ökad risk för kronisk bronkit, astma och lungcancer Ökad arterioskleros Ökad dödlighet i luftvägssjukdom och hjärt-kärlsjukdom

8 Effekter av partikeldeponering i lungan (Från Pope och Dockery, 2006

9 London smog Inversion: Pea-soup smog 5-9 dec extra dödsfall (x 3) till 20 dec Jan-mars 1953: 8000 extra dödsfall. Influensa? Start för åtgärder Svavel partiklar Acceptabel nivå: Från 750 till 20 µg/m3

10 ESCAPE 22 Europeiska kohorter personer Individuell justering för bl a rökning, BMI, kost, alkohol, fysisk aktivitet och socioekonomi Utfall: All död av naturliga orsaker Beelen et al Lancet Dec 9, 2013

11 Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige besväras av trafikbuller varje vecka besväras av ljud från grannar varje vecka besväras av industribuller varje vecka

12 Tidstrend för bullerstörning Fler störda av vägtrafik Ökning 40% fler störda Fler har svårt att somna pga vägtrafikbuller Ökning 30% fler Oförändrat för andra ljudkällor

13 Andelen besvärade högst i storstäder men flerbostadshus generellt utsatta.

14 Situationen är problematisk utsatta för trafikbuller >55 db(a) som dygnsmedelvärde Trafiken väntas öka med 23-29% till år 2020 jämfört med 2001

15 Risker baserat på internationell forskning Risk för högt blodtryck över L DEN 50dB(A) vid fasad Risk för hjärtinfarkt över L DEN 60dB(A) vid fasad Risk per 10dB(A) ökning Vägbuller och högt blodtryck: OR = 1.07 ( ) Flygbuller och högt blodtrcyk: OR = 1.13 ( ) Vägbuller och hjärtinfarkt: OR = 1.08 (1.04, 1.13)» European Environmental Agency 2010

16 Gäller resultaten i Sverige? Luftföroreningar? Hjärtinfarkt: Stor studie i Stockholm visade Total relativ risk över 50dB(A): 1,12 (0,95-1,33) Rensat för hörselnedsättning och annan bullerexponering (t ex i arbete): 1,38 (1,11-1,71)» Selander och medarb. Tidiga studier har inte justerat för luftföroreningar Senare resultat visar effekt av båda delar

17 Mekanismer Manifest sjukdom Biologiska riskfaktorer Bullerexponering Stressinikatorer Babisch W, Fromme H, Beyer A, et al. Environ Int 2001;26: Starkare stressreaktion på buller under sömn Stresshormon och sömnstörning: - Bukfetma (?) - Diabetes? - Bröstcancer?

18 Buller och (o)hälsa Ljudnivå (db) Effekt Plats Indikator 40 utomhus Sömnstörning Hem L natt 42 utomhus Irritation/störning Hem L Aeq 24h 50 utomhus Högt blodtryck Hem L DEN 60 utomhus Inlärning Skola L Aeq 12h 60 utomhus Hjärtinfarkt Hem L DEN 70 inomhus Hörselnedsättning Fritid L Aeq 24h 75 inomhus Hörselnedsättning Arbete L Aeq 8h 80 inomhus Högt blodtryck Arbete L Aeq 8h

19 Effektskattning minne - läsning (flygbuller) Ldn 20% reduktion Ldn 45-50% reduktion >75 Ldn 70-85% reduktion WHO 2011

20 Trångboddhet Mental stress Störd sömn och avkoppling Minskad läxläsning Bostadshygien Fuktskador? Ökad allergenhalt? Andel 4-åringar som är trångbodda i Malmö (>två boende/rum, kök och ett rum oräknat) K Jakobsson. Herrgårdsprojektet

21 Grön yta = rekreativ miljö? Intervjustudier vid SLU Alnarp har identifierat 8 rekreationsvärden som människor uppskattar i parkmiljöer Vi kunde identifiera tillgång till 5 av dem på områdesnivå (<300 m från bostaden) expertbedömning Identifiering också med Folkhälsoenkäten självrapporter

22 Antal rekreationsvärden (0-5) Gröna kvaliteter nära bostaden Gynnar Rekreation Avkoppling Vardagsmotion Motorisk utveckling (barn) Trivsel i området Motverkar sociala skillnader i hälsa Starkare effekt för Hyresgäster Personer med dålig hälsoprognos? Experimentellt snabbare återhämtning efter stressprovokation N= N=131 N= N=211 N= N=347 N= N=1616 N= N= Procent Eget hus/radhus Hyresgäst Bearbetning av Folkhälsoenkäten J Björk

23 Hur kan vi samverka bättre Övergripande samhällsuppdrag att med vår expertis bidra till en i bred mening hållbar samhällsutveckling Samhället äger frågorna Kunskapen (evidens) bör vara en gemensam plattform Expertis/evidensbedömning inom respektive område Kritiska kunskapsluckor formuleras i dialog Vi är olika i roller/deluppdrag Arenorna är olika Lyckade exempel Miljösamverkan Skåne, Klimatsamverkan Skåne Planering för ett hållbart Skåne? Bred diskussion om vilken bebyggd miljö vi vill ha?

24 Hur hanterar vi kunskapen Detta fungerar Sammanställningar av evidens Förmedling Detta kan vi göra bättre: Dialog kring problem som skall lösas Optimering av helhet snarare än enskildheter Fasadisolering: Värme? Fukt? Lätthet? Ljud? (Dag Glebe, SP) Integrera hälsa och sociala hänsyn i planeringen Kartera breda miljöfaktorer för prioritering Bevaka att enskilda orters problematik inte generaliseras till en nationell verklighet?