Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse

Transkript

1 Miljömedicinskt möte, 23/ , Göteborg Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse Anita Gidlöf-Gunnarsson, fil.dr Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

2 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö - Delmål buller Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom*) för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år *) Riksdagens riktvärden: LAeq,24h LAFmax Utomhus vid bostad: 55 db 70 db (vid uteplats) Inomhus: 30 db 45 db (nattetid i sovrum) (Mål år 2020: Bullret i den byggda miljön understiger gällande riktvärden både vad avser befintliga och nya bostäder:

3 Ca. 2 milj. människor är utsatta för bullernivåer från trafik över riktvärdet LAeq,24h 55 db utanför sin bostad Tåg Flyg Vägtrafik Antalet utsatta ökade med mellan år 2000 och Värst i storstäderna där ökningen uppgick till 50 %.

4 Hur många besväras av trafikbuller? Miljöhälsorapport 2009 (enkät 2007) 12 % (ca personer) besväras av vägtrafikbuller varje vecka 3,9 % (ca personer) har svårt att somna pga. trafikbuller Fler besväras av vägtrafikbuller - Fler har svårt att somna pga. trafikbuller - att fler har flyttat till storstadsområden som är utsatta för trafikbuller, nya bostäder har byggts nära större vägar och att trafiken har ökat. (sid. 168, NMHE)

5 Centrum för sömn och vakenhet Centrum för medvetande Hörselcentrum Yttre hörselorganet Utsöndring adrenalin, cortisol Hjärtverksamhet, andning, sammandragning av ytliga blodkärl Mag-tarmrörelser Reflexer etc.

6 Hälsoeffekter av trafikbuller Störning = vanligaste hälsoeffekten av buller, en känslomässig upplevelse av irritation, obehag, rädsla och vrede. Buller stör och påverkar vårt beteende våra dagliga aktiviteter: samtal, arbete, inlärning, vila och återhämtning Sömnstörningar Stressreaktioner med olika psykologiska och fysiologiska symptom Ökad risk för högt blodtryck (buller från vägtrafik och flyg) och hjärtinfarkt (buller från vägtrafik)

7 Effekter av buller beror på både exponering, situation och individfaktorer Exponering & situation: Typ av bullerkälla Ljudnivå Flera bullerkällor Tyst sida Utemiljö/uteplats läge Sovrumsfönstrens läge Individen: Känslighet för ljud/buller Attityd Hälsotillstånd Barn, äldre, hörselskadade är känsliga grupper Effekt

8 Burden of disease from environmental noise Quantification of healthy life years lost in Europe Uppskattat antal år med försämrad livskvalitet (DALYs) som är relaterat till trafikbuller i västeuropeiska länder: Detta innebär att minst 1 miljon år av hälsosamt liv förloras varje år p.g.a. trafikbuller i västeuropeiska länder, inkl. EU:s medlemsstater. Sömnstörningar och allmän störning av vägtrafikbuller utgör den största delen av bördan av trafikbuller i västeuropa.

9 Percent annoyed (A) [%] Samband mellan bullerstörning och ljudnivå från olika trafikslag (EU:s position paper, 2002) Aircraft Road Railway Sambanden är baserade på metaanalyser av ett stort antal internationella studier Riktvärde WHO: Lday16h 55 db Noise level Lden (dba) Noise level (Lden, 24h) [dba] (Figur från Babisch )

10 Sömnstörningar av buller från trafik - Hur? Till skillnad från synen kan hörseln inte frånkopplas vid sömn. Detta innebär att människan även under sömn kontrollerar sin omgivning med hjälp av hörseln. Svårigheter att somna Beteende (ökad användning av sömnmedel och öronproppar, stänger fönster) Uppvaknanden, förändringar av sömndjupet Akut ökad hjärtfrekvens, ökat antal kroppsrörelser, ändrad andning, sammandragning av ytliga blodkärl, höjt blodtryck Trötthet, minskad sömnkvalitet, nedstämdhet/olustkänsla, sänkt prestationsförmåga, (hjärt-kärlsjukdom)

11 Night Noise Guidelines for Europe L night, outside = 40 db nytt rekommenderat riktvärde för under natten utanför sovrummet. buller De flesta vill sova med fönstret öppet på glänt (med stängt fönster minskar sömnstörningarna av buller men ökar p.g.a dålig ventilation). Fysiologiska reaktioner av buller (ökad hjärtfrekvens, skift till ytligare sömn) förekommer vid mycket låga nivåer (L max,inside 35 db) även om man inte är medveten om detta. Tröskeln för uppvaknanden är ca L max,inside 45 db. Känsliga grupper = barn, äldre, gravida, kroniskt sjuka, skiftarbetare Barn har en högre uppvaknande tröskel jämfört med vuxna. Barn sover fler timmar och blir mer exponerade för nattbuller.

12 Barn störs av trafikbuller (EU projekt ) Barns sömn försämras med ökad bullernivå från vägtrafik i hemmiljön en konsekvens är trötthet och sömnighet under dagen Problem med sömnighet dagtid (dagligen eller flera ggr i veckan) Bullernivå från vägtrafik (dygnsmedelvärde) <55 db n = db n = db n= 40 >64 db n= % 46 % 48 % 50 %

13 % störda barn Andel barn som är störda hemma av vägtrafikbuller RANCH-studie: 160 familjer (ett barn 9-12 år + en förälder) deltog. mest exponerad sida

14 Stockholms stads bullerkartläggning av förskolor/grundskolor: 26 grundskolor och 83 förskolor (ca barn) trafikbullernivåer > L Aeq,24h 55 db 16 förskolor har nivåer > L Aeq,24h 60 db Trafikbullerexponerad skola i Stockholm 96 barn 9-11 år deltog fordon/dygn L Aeq,24h db 57 % av barnen är störda L Aeq,24h db

15 Barnens skolaktiviteter störs av vägtrafikbuller ofta/alltid

16 Forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa Ett 8-årigt MISTRA-finansierat program vid Göteborgs universitet, Chalmers och Stockholms universitet Att ta fram kunskaper och metoder som bidrar till att vända den nuvarande trenden mot ökande buller och hälsoeffekter Goda ljudmiljöer i urbana bostadsområden kan åstadkommas genom noggrann stadsplanering och strategiska åtgärder (bl.a. genom tillgång till tysta sidor av bostaden)

17 Tillgång till tyst sida kan minska effekterna av trafikbuller (Forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa) Andel störda (%): Andel (%) som störs av vägtrafikbuller Referensområde < 45 db båda sidor Bebyggelse MED tyst sida *) *) Tysta sidan LAeq,24h 45 db (frifältvärde) Bebyggelse UTAN tyst sida 55 db 60 db 65 db 55 db 60 db 65 db Allmän störning Vila/återhämtning inomhus (stängt fönster) Vila/ återhämtning utomhus

18 Tillgång till tyst sida minskar effekterna av trafikbuller (Forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa) Andel störda (%): Andel (%) som störs av vägtrafikbuller Referensområde < 45 db båda sidor Bebyggelse MED tyst sida *) Bebyggelse UTAN tyst sida 55 db 60 db 65 db 55 db 60 db 65 db Allmän störning Vila/återhämtning inomhus (stängt fönster) Vila/ återhämtning utomhus Öhrström et al. Effects of road traffic noise and the benefit of access to quietness. J Sound Vib. Vol 295, 2006 *) Tysta sidan LAeq,24h 45 db (frifältvärde) Vid ljudnivåer över 60 db minskar den tysta sidans möjlighet att kompensera för de negativa effekterna av trafikbuller.

19 Definition av tyst sida: Vad är en tyst sida? Tyst sida i urban bostadsbebyggelse är en sida med L Aeq,24h <45 db (frifältsvärde) som en totalnivå från trafik, fläktar och liknande och i förekommande fall industri. Detta är inte en tyst sida! Den tysta sidan bör därutöver vara visuellt, funktionellt och akustiskt attraktiv att vistas på. Ny central bebyggelse: Två huskroppar tätt ihop (ca 8 m avstånd) för att skapa en tyst sida

20 De nuvarande beräkningsmetoderna för buller kan inte användas för den tysta sidan. Vid slutna gårdar ger de ofta för låga ljudnivåer, upp till 10 db skillnad jämfört med mätningar.

21 Exempel på resultat från studier i olika bostadsområden: före och efter åtgärder mot vägtrafikbuller i befintlig bebyggelse ny bostadsbebyggelse i bullerutsatta lägen

22 Åtgärder mot vägtrafikbuller (Exempel 1) Komplettering av befintlig bebyggelse i Partille för att skapa en tyst sida E fordon/dygn

23 Resultat Upplevelse av ljudmiljön före och efter upplevs ljudmiljön som god men över hälften anser att trafikljud dominerar ljudmiljön utomhus även efter åtgärder. Före åtgärd 84 % störda Efter åtgärd 30 % störda

24 Komplettering av bebyggelse i Mölndal för att skapa en tyst sida (Exempel 2) LAeq,24h db fordon/dygn 45 % störda av trafikbuller 2006 Ny studie 2011: ca 45 db på gården, 21 % störda (äldre husen) och 29 % störda (nya huset)

25 Störningar från trafikbuller i ett nybyggt bostadsområde Kulturreservatet Klippan vid Oskarsleden och Älvsborgsbron i Göteborg (Exempel 3) 10p arbete av Erik Myrberg (med kand) i samarbete med VMC och Länsstyrelsen VG Klippan, kultur- och fritidsområde

26 Område 1: Två hus varav ett högre hus (13 vån), längre från Oskarsleden Område 2: Åtta hus med 3-5 våningar, närmre Oskarsleden Området N=188 (64 % svarsfrekvens) Metod v2. 50 db v6. 57 db v db v db 1 2 v1. 58 db v2. 61 db v1. 53 db v2. 57 db v1. 60 db v2. 54 db Ca fordon/dygn

27 Av vad störs de boende? Andel av alla svarande (n=188)

28 Vad får bullret för effekter? 60% Andel av alla svarande (n=188) 50% Stängt fönster Öppet fönster Utomhus 51 40% % % 19 10% % Kan inte ha sovrumsfönster öppna Vila/avkoppling försvåras Sämre sömnkvalitet Väcks Samtal försvåras Är mindre ute

29 Bygger vi bra med hänsyn till buller? Uppföljning av två byggprojekt i Göteborgs kommun Rapport 2010:47 Syftet med studien: att med fokus på vägtrafikbuller följa upp resultatet av en planering som syftar till en bra boendemiljö i centrala lägen i staden där avsteg från riksdagens bullerriktvärden har gjorts och där Boverkets vägledning eller rekommendationer vid avsteg från riktvärdena delvis har tillämpats. Frågeställning: Har Boverkets avstegsregler bidragit till att uppnå delmålet i God bebyggd miljö om färre bullerstörda (15:3)? Två nybyggda bostadsområden i Göteborg studerades. Genom att granska och jämföra plan- och bygglovshandlingarna undersöktes om genomförandet och byggnationen överensstämde med detaljplanernas intention och bestämmelser.

30 Bygger vi bra med hänsyn till buller? Uppföljning av två byggprojekt i Göteborgs kommun Rapport 2010:47 Undersökningen visar att de två bostadsområdena har bullernivåer som överskrider de i detaljplanen uppsatta bullernivåerna, vilket medför att flera bestämmelser i detaljplanerna beträffande buller ej klaras. Figur 4: Fotografi av Oscarsleden i förgrunden av Klippanområdet, samt Älvsborgsbron i bakgrunden. Figur 12: Foto av Lundbyleden i förgrunden framför Tingstadsvassen 34:1.

31 Bygger vi bra med hänsyn till buller? Uppföljning av två byggprojekt i Göteborgs kommun Rapport 2010:47 Har Boverkets avstegsregler bidragit till att uppnå delmålet i God bebyggd miljö om färre bullerstörda (15:3)? Utifrån resultatet av denna studie kan man dra slutsatsen att Boverkets vägledningar från 2000 och 2004 inte räckte som stöd för att förhindra att bostäder byggdes med fasader som utsätts för ljudnivåer > 65 dba. Detta trots att dessa vägledningar avråder från att överhuvudtaget bygga bostäder i dessa lägen om inte åtgärder vidtas vid källan för att minska bullernivåerna. I och med Allmänna Råd från 2008 har nu Boverket öppnat för att det kan finnas synnerliga skäl till att tillåta bostäder även i dessa utsatta lägen. Det finns då fog för att befara att det i framtiden kan blir ännu svårare att förhindra att bostäder förläggs i dessa utsatta lägen. Denna studie visar också att det är svårt att klara tyst eller ljuddämpad sida för dessa projekt även om mycket långtgående åtgärder vidtas. En slutsats kan då bli att de Allmänna Råden från 2008 inte har medverkat till att vi får färre bullerstörda utan istället ökar möjligheterna att bygga bostäder i olämpliga lägen ur bullersynpunkt, vilket i sin tur kan leda till ökad ohälsa.

32 Friggagatan Nytt bostadsområde i Göteborg vid trafikerad gata och järnväg (452 hyreslägenheter) Ca fordon/dygn LAeq,24h = db från vägtrafik och db spårbunden trafik Lågbullrande vägbeläggning, signalreglerad vägkorsning och flytt av busstrafik till motsatt sida ger beräknad minskning av ljudnivån med 3-7 db (58-64 db), dock ökning av ljudnivån på sidan mot järnvägen. Halter av kvävedioxid och partiklar beräknas öka

33 Två huskroppar står tätt ihop (ca 8 m avstånd) för att skapa en ljuddämpad sida Ovan bild på den s.k. tysta sidan (LAeq,5 min=56-57 db), dock också den mörka sidan (kl lyste solen in mellan husen en stund)

34 På loftgångarna får inga utemöbler stå

35 God bebyggd miljö eller fängelsemiljö? Friggagatan Långholmen

36 Ur Fågelsång eller inglasad balkong (Vägverket, 2008) Argument för att låta bli att minska bullret Folk som valt att bo där det bullrar får skylla sig själva. Fel! Enligt miljöbalken ska människor skyddas mot störningar som kan innebära olägenhet för deras hälsa. Buller är inget stort problem hos oss. En inställning som ofta grundar sig på att man inte vet. Att ingen har klagat är inget kvitto på att allt är bra (ca 5 % av de som störs klagar till någon myndighet). Bullret kan vara en hälsofara ändå. Äsch, man vänjer sig eller? Många säger att man vänjer sig vid buller. Efter ett tag hör man inte trafiken, hjärnan har lärt sig att sortera bort det oönskade ljudet. Men studier har visat att kroppens funktioner påverkas vid höga bullernivåer, även hos personer som inte upplever sig störda.

37 Ur Fågelsång eller inglasad balkong (Vägverket, 2008) Tre skäl för att minska bullret och för en hållbar ljudmiljö Folk mår bättre och för att uppnå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö med minskade störningar av trafikbuller. Attraktiv stad. Tätorter med en god ljudmiljö är mer attraktiva att bo och vistas i än de som känns bullriga och stökiga. Det lönar sig i längden. En hälsosammare miljö är också samhällsekonomiskt lönsam. Enligt SIKA (statens institut för kommunikationsanalys) beräknas samhällskostnaden för störningar enbart från vägtrafikbuller att uppgå till 5-10 miljarder kr/år.

38 Vad kännetecknar en hälsofrämjande ljudmiljö? Hälsofrämjande ljudmiljöer i och intill bostaden innefattar möjligheter till: Vila och återhämtning dagtid samt god nattsömn även med sovrumsfönstret på glänt. Samtal skall kunna föras avslappnat utan att behöva höja rösten. Det ska gå att vistas och umgås utomhus på balkong eller uteplats utan att störas av buller vid samtal, lek eller vila/återhämtning.

39 För goda hållbara boendemiljöer Bygg inte nya bostäder vid stora trafikleder I befintlig bullerutsatt bebyggelse, skapa attraktiva tysta sidor Bevara och utveckla nära grönområden (eftersträva låga bullernivåer från trafik) (Miljökvalitetsmålet God Bebyggd miljö: <55 db 2020)

40 Syftet med portalen är att förmedla kunskaper om trafikbullers hälsoeffekter och om olika åtgärder för att skapa goda hälsofrämjande ljudlandskap Rapport: LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA - Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram (utsänd till landets kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter)

41 Tack för att ni lyssnat!