METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST"

Transkript

1 Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. ( METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of Sweden DIVISION: Biovetenskap och material ENHET: Jordbruk och livsmedel

2 Utsläpp från jordbruket, lustgas och metan Utsläpp från jordbruket 2015 (Naturvårdsverket, 2016) Enhet: Kiloton CO 2 -ekvivalenter per år (totalt 6770 kiloton/år) Gödsellager (ca 9 %) 256 CH N 2 O 3005 Idissling (ca 44 %) Jordbruksmark (ca 47 %), stallgödsel ca 1/3-del CH 4 N 2 O

3 Lagring: Metan från flytgödsellager, påverkande faktorer Väderlek Gödselns egenskaper Temperatur Uppehållstid Ymp

4 Pilotskaleanläggning 1600 mm 1 år nötflytgödsel, 1 år svinflytgödsel

5 Svinflytgödsel, olika täckning 1 års studie av: - Nötflytgödsel - Svinflytgödsel Simulerar fyllning och tömning som i fullskala Fullständigt randomiserat blockförsök A) Gödsel utan strö B) Halmsvämtäcke C) Plastduk 21 dec 2007

6 Flytgödsel: MCF*, % *Methane conversion factor= [CH 4 (m 3 ) / ( VS IN lager * B 0 ) (m 3 )] * 100; B 0 : maximala CH 4 produktionen för flytgödsel per kg VS (m 3 / kg) Nötflytgödsel JTI-rapp. nr370 Tidsperiod MCF (%) Utan täckning Halmsvämtäcke Plastduk Period 1 (okt april, 210 dagar) 2,0 1,5 1,9 Period 2 (maj okt, 157 dagar) 3,6 b 3,8 b 1,7 a Medeltal per år 2,7 2,5 1,8 Svinflytgödsel MCF (%) Tidsperiod Utan täckning Halmsvämtäcke Plastduk Period 1 (okt april, 213 dagar) 1,6 2,3 1,2 Period 2 (maj okt, 152 dagar) 4,0 3,6 1,7 Medeltal per år 2,6 2,8 1,4 IPCC schablonvärden ( 10 C) Rodhe m.fl., 2012 JTI-rapport 402 (sv.)

7 Lagring och vårspridning av svinflytgödsel: kg CO 2ekv per gris 45 Växthusgaser, kg CO2e. gris Lustgas från utspridd flytgödsel Metan från spridning Lustgas från lager Metan från lager 0 BA BA+HA BA BA+HA BA BA+HA Ingen täckning Ingen täckning Halmsvämtäcke Halmsvämtäcke Plastduk Plastduk Rodhe et al., 2012 (eng)

8 Se kedjorna! Växthusgaser från lager och efter spridning av rötad respektive icke rötad nötflytgödsel Stall Biogasanläggning Lagring Med och utan täckning Spridning + harvning Vår- och höstbruk Rötad gödsel Sommar/vinter Även studier av NH 3 och kväveutnyttjande hos gröda! Finansiär: SLF Mjölkprogrammet, År Orötad gödsel Sommar/vinter Rodhe et al., 2015 (eng) och JTI-rapport 413 (sv.)

9 Klimatpåverkan från kedjorna 35 Sommarlagring +höstspridning Vinterlagring +vårspridning 30 CO2e per m Vårspridning Höstspridning 5 Vinterlagring 0 Gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager med tak Gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager utan tak Rötad gödsel, lager med tak Sommarlagring Hantering Rodhe et al., 2014

10 Uppehållstid rötkammare: 24 eller 48 dagar? Seriell rötning B) Rötkammare 1, HRT 24 dagar (DR1) C) Efterrötkammare (2), HRT 24 dagar, totalt 48 d. (DR2) A) Kontroll: Orötad gödselblandning: nötflytgödsel och hackad ströbädd (CS) Rodhe et al., GGAA2016.

11 Resultat: Olika uppehållstid i rötkammare, GWP 100 Typ av Medel, g CO 2 eqv. Medel, g CO 2 eqv. Medel, g CO 2 eqv. gödsel original-m -3 original-m -3 original-m -3 A) Orötad (CS) 11.0 c 4.8 a 15.7 b B) Rötad (DR1) 24 dagar 25.8 a 0.1 b 26.0 a C) Rötad (DR2) 48 dagar 18.4 b 0.0 b 18.4 b Rodhe et al., GGAA2016.

12 GHG emissions [kg CO2-eq per ton of bio-waste] Biogasanläggning, balans CO 2 -ekvivalenter vid rötning av hushållsavfall (12 anläggningar) GHG credits (total) GHG emissions of biogas plant (total) Balance Wet fermentation Dry fermentation Batch fermentation Våt-rötning Torr-rötning Satsvis rötning Daniel-Gromke et al.,

13 Goda råd till praktikerna Lagra gödsel svalt. Val av täckningsmaterial för flytgödsel har betydelse. Täckning av fastgödselhögar med plastduk minskar effektivt lustgasutsläpp. Rötad gödsel kan ge stora metanutsläpp under lagring. Lång rötningstid minskar förlusterna i lager. Uppsamling av gas bästa alternativ. Surgörning av gödseln minskar metan- och ammoniakemissioner under lagring. Se hela kedjan, så att t.ex. inte metanreducerande åtgärder medför förhöjda utsläpp av lustgas eller ökad energiförbrukning.

14 TACK! Lena Rodhe E-post: Telefonnummer: Research Institutes of Sweden DIVISION: Biovetenskap och material ENHET: Jordbruk och livsmedel

VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL

VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Januari 2019 Research Institutes of Sweden

Läs mer

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Januari 217 Research Institutes of Sweden

Läs mer

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Nässjö 12 mars 2014 Lena Rodhe, lena.rodhe@jti.se Utsläpp

Läs mer

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Lena Rodhe lena.rodhe@ri.se Trondheim 7 februari 2019 RISE Research Institutes of Sweden, Jordbruk och livsmedel Från 2017 är f.d. JTI = RISE (Research Institutes

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster

Läs mer

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016 Lena Rodhe lena.rodhe@jti.se JTI Institutet

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Praktiska Råd greppa näringen Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Går det att påverka hur mycket växthusgaser som släpps ut från hanterad stallgödsel? Ja, det gör det! Genom god planering

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel 211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?

Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning JTI-rapport 2013, Lantbruk & Industri nr 413 Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning - samt bestämning av ammoniakavgång och skörd i vårkorn Lena Rodhe, Johnny

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1)

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1) Jordbruksverksprojekt Dnr: 4.1.18-11570/14 Slutrapport år 1 Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1) Lena Rodhe, Mats Edström, Åke Nordberg, Marianne Tersmeden

Läs mer

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Rötning av stallgödsel i Östersjöperspektiv Mats Edström; mats.edstrom@ri.se, 010-516 69 86 Biogasdagen den 29/8 2017 vid More Biogas Research Institutes of Sweden Biovetenskap och

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark SLF projektnr: V0930019 Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg Bakgrund Jordbrukets växthusgasutsläpp

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,

Läs mer

Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö

Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö JTI:s ämnesområden Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI Lena.rodhe@jti.se Alnarp 212-3-27 Husdjur och stallgödsel Växtodling Energi Maskiner och arbetsmiljö

Läs mer

Utsläpp från lagring av gödselbaserad rötrest

Utsläpp från lagring av gödselbaserad rötrest KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utsläpp från lagring av gödselbaserad rötrest Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Maria Berglund 2 Förord

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( ) Fastgödselrötning, problem och möjligheter Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; energi@halldorf.com (0735-30 50 07) Substratoptimering ger effektivt utnyttjande av rötkammaren Bakgrund: Dansk studie gällande

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Energi- och klimatåtgärder inom LBP 2007 2013 MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Utvärdering av energi- & klimatåtgärder inom LBP Programövergripande fråga: Vad kan man lära sig av hur

Läs mer

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Lovisa Björnsson Rapport nr. 86 Miljö- och energisystem Institutionen för teknik och samhälle

Läs mer

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag

Läs mer

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018 Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil

Läs mer

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Kvävebalanser på mjölkgårdar Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Matens klimatpåverkan

Matens klimatpåverkan Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills

Läs mer

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Läs mer

Jordbrukets utsläpp och trender

Jordbrukets utsläpp och trender 29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18

Läs mer

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING Henrik Olsson 1, Johan Andersson 1, Ulf Hävermark 2 och Åke Nordberg 2 1 RISE Jordbruk och livsmedel. 2 SLU Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs mer

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Till Jordbruksverket Att: Olof Johansson 551 82 Jönköping Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Hushållningssällskapen har genom Hushållningssällskapens

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden

Läs mer

Teknikutveckling för ökad biogasproduk?on

Teknikutveckling för ökad biogasproduk?on SP, Enheten för Jordbruk och Livsmedel (f.d. JTI Ins?tutet för jordbruks- och miljöteknik) Teknikutveckling för ökad biogasproduk?on Johan Andersson Civ ing energisystem Johan.andersson@j?.se 2016-12-

Läs mer

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel Biovetenskap och material Jordbruk och livsmedel Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel Measures to minimize greenhouse gas emissions from slurry storage Lena

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN

METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN Johan Yngvesson Maj 2018 RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH BIOEKONOMI 2 Innehåll Varför mäta metanemissioner?

Läs mer

Mosekrog

Mosekrog Mosekrog 2013-09- 15 More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till? Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om

Läs mer

Syra till gödsel sparar kväve

Syra till gödsel sparar kväve Syra till gödsel sparar kväve Line Strand, Hushållningssällskapet, line.strand@hush.se Erik Sindhöj, RISE - Jordbruk och livsmedel, erik.sindhoj@ri.se Brunnby Sveakonferensen Lantbrukardagar 2018 2017

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov

Läs mer

Sammanställning av remissvar från remissomgång 2014 för föreskrifterna till gödselgasstödet

Sammanställning av remissvar från remissomgång 2014 för föreskrifterna till gödselgasstödet 1 Sammanställning av remissvar från remissomgång 2014 för föreskrifterna till gödselgasstödet Synpunkter Inledande bestämmelser samt projektet/stödet som sådant Bättre med ett bredare stöd som omfattar

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Växthusgaser från stallgödsel

Växthusgaser från stallgödsel JTI-rapport: Lantbruk & Industri / Agriculture & Industry, nr 402 Växthusgaser från stallgödsel Litteraturgenomgång och modellberäkningar Greenhouse gases from manure handling Av Lena Rodhe, Andras Baky,

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak

Läs mer

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Biosystem och Teknologi (BT) Biosystem och teknologi (BT) Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö, klimat

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Resultatrapport. Distribution Koldioxid, Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Sommarens torka. Klimatförändring

Sommarens torka. Klimatförändring Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Tufvesson, Linda; Lantz, Mikael; Björnsson, Lovisa Published: 2013-01-01 Link to publication Citation for published version

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

METANUTSLÄPP Från Frivilligt åtagande till Hållbarhetskriterier

METANUTSLÄPP Från Frivilligt åtagande till Hållbarhetskriterier METANUTSLÄPP Från Frivilligt åtagande till Hållbarhetskriterier Magnus Andreas Holmgren SP Energiteknik Magnus Andreas Holmgren Civilingenjör i Miljö- och Vattenteknik, Uppsala Universitet (2003) Skorstensingenjör

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen Anna Hagerberg, Jordbruksverket Rådgivningsenheten söder Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

1

1 Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@radgivarna.nu www.hush.se Hanteringskedja från skörd

Läs mer

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår

Läs mer