Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Transkript

1 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

2 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Modellbakgrund Scenarioanalyser har genomförts med THE-MA-modellen, vilken optimerar det nordiska och nordeuropeiska kraftsystemet utifrån de antaganden som användaren definierar. 1 Användaren har möjlighet att alterera tillgänglighet i kraftverk, bränslepriser, total efterfrågan, tillrinning mm. Modellens möjligheter att hantera osäkerhet (stokastiska variabler) är dock begränsad, vilket ökar behovet av att simulera flera olika scenarier. Scenariouppbyggnad Base case Till analysen skisserades fem scenarier, vilka på olika sätt kan åskådliggöra sårbarheterna i den svenska effekt- och energibalansen Utgångspunkten är ett basscenario, som är tänkt att utgöra en rimlig utgångspunkt för hur systemet kan komma att se ut Detta scenario (BaseNuc2100) innehåller bland annat antaganden om utbyggnad av kabelkapacitet enligt nedan: Förbindelse Kapacitet Tidpunkt NO-DE NO-UK DK1-NL DK1-DE SE-DE I vårt närområde på kontinenten kommer under perioden också ett antal förstärkningar. Värd att nämna är Polen-Litauen i två steg med totalt 1000 MW från Internt i Norden kommer ett antal förstärkningar och nya ledningar att tillkomma. Särskilt viktiga för Sveriges del är Sydlänken (1200 MW) 2016 och förstärkning (2016) och ny ledning i snitt 2 som ger totalt 1200 MW extra från Vad gäller kärnkrafttillgång, antar vi att de tre äldsta svenska reaktorerna har tagits ur drift. Detta gäller alltså Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1. Sammantaget handlar det om cirka 2100 MW som tas ur drift. I Finland antar vi att såväl Olkiluoto 3 (1600 MW) och Fennovoima (1200 MW) är färdigbyggda och i produktion till För förnyelsebart räknar vi med att det gemensamma svensk-norska målet till 2020 i elcertifikatsystemet uppnås och att ett nytt mål för Sverige år 2030 innebär att ytterligare cirka 13 TWh etableras i form av ny vindkraft. För 2025 kan det vara rimligt att anta att detta innebär drygt 5 TWh ny vindkraft jämfört med 2020 och en total installerad vindkraftkapacitet i Sverige på MW år Ingen havsbaserad vindkraft eller solkraft i Sverige har inkluderats i scenarierna. För övriga nordiska länder ligger en 1 För mer information om THE-MA-modellen, se

3 relativt måttlig ökning av förnyelsebar kraft räknat i absoluta tal. För Danmark som har en ambition om 100 % förnyelsebart till 2030 använder vi siffror som ligger nära detta mål. Vi antar en relativt försiktig förbrukningsutveckling i Sverige och även i stora delar av vår omvärld. Sett per elområde i Sverige har de nordliga områdena 0,1-0,3 % förbrukningstillväxt medan de sydliga har ungefär 0,6 % tillväxt. Den årliga förbrukningen för de nordiska länderna antas 2025 uppgå till: Sverige 150 TWh (133,8) 2, Norge 138 TWh (125,9), Finland 93 TWh (82,5) och Danmark 44,4 TWh (33,5). Bränslepriserna ser i basscenariot ut enligt nedan: Basscenario Dagens prisnivå Utsläppsrätter (EUR/ton) 13,2 7 Kol (USD/ton) Gas (EUR/MWh) Definition av topplastsituationen Topplastsituationen som vi har valt att analysera i syfte att åskådliggöra en mycket ansträngd effektsituation, är hämtad ur THE-MA-modellens fördefinierade scenarier och infaller i detta exempel fredag vecka fyra kl 8-9, då förbrukningen är modellerad till strax över MW. Detta måste anses vara för högt för normala förhållanden men speglar en nivå som skulle kunna inträffa en tioårsvinter Rekordet för Sverige är cirka MW i februari Vintern 2012 var vi senast nära denna nivå med en toppnotering på MW. Övriga scenariers avvikelser gentemot Base case 1. Torrår (Dry) Minskning av vattenkraftkapaciteten i SE + NO under året med totalt 30 TWh 2. Torrår med ytterligare en reaktor ur drift (Dry_1Nukeout) Samma som torrår (Dry) enligt ovan, men med ytterligare cirka 1000 MW kärnkraftkapacitet i Sverige (SE3) ur drift. 3. Begränsad kapacitet på förbindelsen Norge-Sverige (LowNO1_SE3) Kapaciteten mellan NO1 och SE3 minskas i detta scenario med cirka 50% (1072 MW) i förhållande till normal. 4. Högre bränslepriser (HI_FuelsCO2) Samma som basscenariot, men med högre bränsle- och CO2-priser enligt tabell nedan: Basscenario Höga bränslepriser Utsläppsrätter (EUR/ton) 13,2 25 Kol (USD/ton) Gas (EUR/MWh) Siffra inom parentes utgör rapporterad helårsvolym Källa Nord Pool Spot.

4 Resultat av modellkörningar Effektbalans vid topplastsituation i de olika scenarierna. Energibalans i de olika scenarierna.

5 Energibalans aggregerat SE samt per elområde enligt Base case Situationen i SE3 för topplasttimmen i respektive scenario.

6 Situationen i SE4 för topplasttimmen i respektive scenario.

7 Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna. Tel