Fysik C & D Projekt i klimatfysik
|
|
- Lars Lindgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion
2 Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ: [W m -2 ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant Planck s strålningslag (svart kropp): Kirchhoff s lag: dφ = dλ 2πhc2 hc λ5(exp( ) 1) ktλ Ett objekt (t.ex. atmosfären) absorberar andelen ε [ - 1] vid våglängden λ emission av samma andel av svartkroppsstrålning vid objektets egen temperatur vid aktuella våglängden
3 Jordens strålningsbalans Solen emitterar ungefär som en svartkropp med temp 58 K strålning mot jorden (solarkonstanten): Satellitmätn. visar att jorden reflekterar 2 T 28% av instrålningen (albedo; A =.28) S RS 2 FS = σ = 137W/m 2 d Absorberad strålning i medeltal: Φ = F S (1-A)πR E2 /(πr E2 ) = F S (1-A)/ För balans krävs att jorden i medeltal emitterar lika mycket. Betrakta jorden som en svart kropp: σt E = F S (1-A)/; T E = 255 K Betraktad från rymden är jordens effektiva temperatur -18 C Klimat - Vad är temp på jordytan?
4 Atmosfärens absorption av strålning O 2 och O 3 abs UV effektivt Atm ganska transparent för solinstrålning (H 2 O) Emission H 2 O, CO 2, CH, N 2 O, O 3 och CFC abs stor andel av utstråln Atmosfäriska fönstret (8 13 µm): Stor andel ut i rymden Atm absorption
5 Jordens strålningsspektrum Temp avgör utstrålningen (σt ) Atmosfärstemp avtar med höjden Utstrålningen från jorden kan uppfattas som ett antal överlagrade svartkroppsstrålare med olika temperatur Svartkroppsspektrum för T = 32 K Spektrum taget med satellit över Nordafrika Atmosfärens fönster (8-13µm): Svag absorption i atm stråln jordytan T 32K (Nordafrika!) CO 2 vid 15 µm: T 215K effektiv emissionshöjd ca 1 km H 2 O (7 & 2 µm): T 26K effektiv emissionshöjd ca 5 km (H2O når ej högt pga nederbörd) Växthuseffekten: Atm absorption parat med atm tempavtagande med höjden del av utstråln sker vid lägre temp ( djupa dalar i strålningsspektrat) Balans kräver kraftigt höjd utstrålning från jordytan jfrt med eff temp (255K) Sker genom höjd yttemperatur
6 Klimatförändring orsakad av människan? Fossilt bränsle Oklart (jordbruk+ ändrad atmkemi?) Naturlig växthuseffekt höjer jordytans temp 33 C Pågående klimatförändring: Ökande luft- och oceantemp. Vidsträckt smältning av snö och is Global höjning av havsytan Konc. av viktiga gaser har ökats, vilket ökar jordens växthuseffekt Förklarar GHG-utsläpp pågående förändring av klimat? Tempsvängningarna historiskt betydligt större Pga variationer i solaktivitet(?) Konstgödsel Naturliga variationer förklarar temp.utvecklingen? Klimatmodellerna motsäger den förklaringen och förutspår ytterligare ökning - IPCC (FN:s klimatpanel): It is extremely likely that human influence has been the dominant cause of the observed warming since the mid-2 th century. Senaste istidens slut: år
7 Klimatsystemet Global energibalans(årsmedelvärde) Kortvågig stråln. (in): 28% refl. (19% moln) 72% abs. (7% ytan) Långvågig stråln: 96% atm till ytan 2+5% värmetransp. ytan till atm (ånga+konv.) Växthuseffekten Strålning mot jordytan: Φ rel = = 11% Växthusgaser och moln ökar kraftigt instrålningen mot ytan: 1% starkare än solens strålning in mot jorden
8 Förenklad modell för strålningsbalans Antaganden om atmosfären: Ett tunt, isotermt skikt Absorberar andelen f av långvågiga strålningen Transparent för solstrålning Strålningsbalans: Hela jorden : Solstrålning Långvågig strålning F S / F S A/ (1-f)σT j fσt a fσt j F S (1 A) = (1 f ) σt Atmosfären : fσt j = Fs (1 A) T j = σ (1 f / 2) j 1/ + fσt 2 fσt a a fσt a Jordens uppmätta medeltemperatur: 288 K - Fås med f =.77
9 Klimatförändring Ändring av strålningsegenskaperna leder till: Initial temperaturförändring Återkopplingsmekanismer ger tillsammans klimatförändring Beskrivs med General Circulation Models (GCM) Återkoppling pga temp-förändring komplicerad stora kvantitativa osäkerheter större säkerhet i det initiala förloppet Potentialen för klimatförändring från tex växthusgaser känd med hög noggrannhet Radiative Forcing - Strålningsdrivning Vi vet att vi påverkar jordens strålningsegenskaper påtagligt - Svårare att uppskatta temperaturförändringar pga återkoppling
10 Strålningsdrivning (Radiative Forcing) Vad blir den initiala strålningsdrivningen orsakad av förändrade strålningsegenskaper? Utgångsläget beskrivs (jämvikt) Strålningsmodell Specificerar sammansättning Beräknar temperaturer Systemet störs Specificerar nya sammansättningen Temperaturerna från utgångsläget behålls Ger upphov till obalans mellan inkommande och utgående strålning Strålningsdrivning F [W/m 2 ] F en teoretisk produkt (naturen fryser inte utgångsläget) F används mycket för att beskriva potentialen för klimatförändringar Ostört system F 1 = ; Stört system 1 2 F 2 = F in,2 F ut,2
11 Klimatkänslighet Hur förhåller sig F till temp-förändring, om man bortser från komplicerande återkopplingar? Strålningsdrivning (växthusgaser): f + f F = F S (1 A) / (1 ) σt 2 = f (1 ) f + f (1 ) f = σt 2 σt 2 = σt 2 Anta att ny temp-jämvikt inställer sig: F S (1 A) f = (1 ) σt = (1 2 Små förändringar: ( T + T ) T 3 + T T f + f ) σ ( T ) 2 + T (1) (2) (3) ur (1) och () fås : T där : λ = = λ F; (1 1 f ) σt 2 3 =.3 K/(W/m 2 ) Kombinera (2) och (3) och försumma andra ordn termer: T f T = () f 8(1 ) 2 (T = 288 K; f =.77) λ = klimatkänslighetsparametern
12 Strålningsdrivning FN följer upp forskningen kring klimatet (IPCC): Drivningen från långlivade växthusgaserna (+3 W/m 2 ) välkänd Stora osäkerheter kring aerosoler, speciellt moln Antropogen: F = +2.3 ( ) W/m 2 Klimatkänslighetsfaktorn (bortseende från återkoppling): T = Fλ = + 2.3x.3 =.7 K jfr observerade.8 K för senaste 15 åren
13 Återkoppling av temperaturförändring Återkoppling vattenånga H2O den viktigaste växthusgasen. Utsläppen mycket små jfrt naturliga förekomsten. Ökning av annan växthusgas ökad temp förångning H2O ytterligare ökad temp mer förångning... Motvikt: molnbildning och nederbörd hindrar vattenånga från att nå högt upp i atmosfären Oklart hur molnen påverkas av temp-ökning: mer vatten ökad molnighet ökat albedo mer vatten större molndroppar mer nederbörd minskad molnighet minskat albedo Stor osäkerhet kring molnens funktion i klimatsystemet (även vxv med aerosoler)
14 Projekt i Klimatfysik Tre träffar med mentor (obligatorisk närvaro) - Om någon gruppmedlem får förhinder försök att ändra tiden Examination: 1. Skriftlig rapport om tecken a) inlämnas inför sista handledarträffen för feedback b) Inlämnas slutgiltligt den 2 februari 2. Muntlig presentation (28 februari eller 1 mars) a) 15 min b) Alla deltar i presentationen 3. Obligatorisk närvaro vid två andra presentationstillfällen enligt spec. schema Projekten Jordens energibalans Geoengineering Moln Växthusgaser
15
16
Fysik C & D Projekt i klimatfysik
Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion: träff med mentor Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: =
Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar
Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen
Växthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Energiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild
Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
ETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6<%/'(56+=18%&( >&$?./0/1(!
!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6
Observationer Förlängda tidsserier
FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 Climate Change 2013: The Physical Science Basis Fi9h Report from Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) WG I, 2013 sammanställt den senaste naturvetenskapliga
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans
ETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget
Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik FKU200 7.5 hp Kursbok : Miljöfysik : Energi för hållbar utveckling (M. Areskoug
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
ETE310 Miljö och Fysik
ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och
Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Marcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data
Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data Lennart Bengtsson 23.5.2012 Sammanfattning En förväntad globala uppvärmningen kan preliminärt uppskattas baserat på olika
ETE310 Miljö och Fysik
ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och
Vad händer med jordens klimat?
Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009
DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR
AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:
VA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid.
MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid http://www.math.chalmers.se/math/grundutb/cth/mve420/1617/ Föreläsning om Klimatförändringar och frågan om samarbete kontra allmänningens
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna
Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Att växthuseffekten är koncentrerad till ekvatorsområdet, borde inte vara så svårt att förstå! Läroboksförfattarna
Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH
Klimat och Energi Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Dagens föreläsning Global uppvärmning Vad beror klimatförändringarna på? Konsekvenser Hur funkar växthuseffekten Vad är en växthusgas
DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien
Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen
Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid.
MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid http://www.math.chalmers.se/math/grundutb/cth/mve420/1718/ Föreläsning om Klimatförändringar och frågan om samarbete kontra allmänningens
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid.
MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid http://www.math.chalmers.se/math/grundutb/cth/mve420/1819/ Föreläsning om Klimatförändringar och frågan om samarbete kontra allmänningens
Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?
Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet
Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D
Fysik för C & D 2012/2013 Projekt Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time
Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973,
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Linköping 20 september 2013 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time
MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING
MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING En rapport av Stefan Oros, Teknisk Fysik 10, LTH stefan.oros.719@student.lu.se Sebastian Nöbbelin, Teknisk Fysik 10, LTH atf10sno@student.lu.se Handledare: Staffan Sjögren Avdelningen
Värdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
1. Observerade förändringar i klimatsystemet
1(8) Nyckelbudskapen i femte utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC 5AR, WGI, Key Findings), Svensk översättning 2013-09- 30 (justerad översättning 2013-10- 15) FÖRKLARINGSNYCKEL
ANDREAS REJBRAND Statistisk fysik Wiens förskjutningslag: hur snäll är solen?
ANDREAS REJBRAND 28-4-2 Statistisk fysik http://www.rejbrand.se Wiens förskjutningslag: hur snäll är solen? Plancks strålningslag och Stefan Boltzmanns lag Med hjälp av statistisk fysik och kvantmekanik
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D
Fysik för C & D 2013/2014 Projekt Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Hur fungerar växthuseffekten?
Hur fungerar växthuseffekten? Professor Lennart Bengtsson Environmental System Science Centre University of Reading, UK Max Planck institute for Meteorology Hamburg, Germany Vad vet vi om växthusgaserna
IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas
IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig
Räkneövning 5 hösten 2014
Termodynamiska Potentialer Räkneövning 5 hösten 214 Assistent: Christoffer Fridlund 1.12.214 1 1. Vad är skillnaden mellan partiklar som följer Bose-Einstein distributionen och Fermi-Dirac distributionen.
Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning
Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Prof. Emeritus Bo Nordell Luleå Tekniska Universitet bon@ltu.se Sköra Bottenviken Luleå den 9 mars 2019 Global energibalans Reflekterande strålning
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?
Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Mats Rundgren Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Kvartärgeologi 1 Jordens klimatsystem: processer 2
Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström
Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Den globala bilden Strålningsdrivning SOLEN Strålningsdrivning [W/m 2 ]: JORDEN Inkommande utgående strålning IPCCs rapporter 2000-2015 AR5 AR4 AR3 2000 2001
Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?
Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)
FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?
Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och
Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer
Vissa storheter kan man enkelt mäta (T, P, m, V). Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer Andra storheter kan man få fram genom enkla relationer (ρ, v =spec. volym). Vissa storheter kan man varken mäta
KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR
DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE
Modeller för små och stora beslut
Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska
KOSMOS PLANETEN JORDEN MOT ETT VARMARE KLIMAT PÄR HOLMGREN SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018
SÄRTRYCK UR: KOSMOS PLANETEN JORDEN SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018 MOT ETT VARMARE KLIMAT PÄR HOLMGREN Artikeln publiceras under Creative Commons-licensen CC BY-NC-SA 4.0 För bildmaterial med källhänvisning
Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma
Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?
Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro 2019-05-15 Vilka skyfall skall vi förbereda oss på? Vad är ett skyfall? SMHIs definitioner > 50 mm på 60 minuter > 1 mm på en minut Återkomsttider: hur intensivt
Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?
2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig
Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget
Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik FK4024 7.5 hp Tre delar Del 1 : Miljöfysik (D. Milstead) Del 2 : Kvällskurs
Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4
En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
WALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med
Projektuppgift för gymnasieskolan Klimat och energi: Finns det en obalans i jordens energiflöde och kan solceller rädda världen?
Projektuppgift för gymnasieskolan Klimat och energi: Finns det en obalans i jordens energiflöde och kan solceller rädda världen? 6 december 2010 1 1 Allmänt om projektuppgiften Vi försöker utforma projektuppgifterna
om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring
Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring Fredrik Domhagen, Bijan Adl-Zarrabi Contents 1 Bakgrund... 2 2 Teori... 2 3 Experiment... 3 4 Resultat... 3 4.1 Påverkan på konduktivitet...
Nr 119, 2005. Meteorologi. Växthuseffekten. Markku Rummukainen
Nr 119, 2005 Meteorologi Växthuseffekten Markku Rummukainen Nr 119, 2005 Meteorologi Nr 119, 2005 Meteorologi Växthuseffekten Markku Rummukainen Report Summary / Rapportsammanfattning Issuing Agency/Utgivare
FÖRÄNDRING AV VÄRMESTRÅLNINGSEFFEKT I FÖRBRÄNNINGSPROCESSEN
TURUN PARI OY FÖRÄNDRING AV VÄRMESTRÅLNINGSEFFEKT I FÖRBRÄNNINGSPROCESSEN PM FÖR ANVÄNDARE AV PARI-BRÄNNOLJETILLSATS Ville Valkama 17.1.2012 Innehåll Förord...3 Observerbara förändringar...3 Kännetecken
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-
i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?- University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Frågeställningar Varför är koldioxiden ett problem? Hur regleras atmosfärens värmebalans? Den
Linjärisering och Newtons metod
CTH/GU STUDIO 5 TMV36a - 214/215 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Linjärisering och Newtons metod Vi skall fortsätta med att lösa ekvationer. I förra studioövningen såg vi på intervallhalveringsmetoden.