Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Transkript

1 Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig koppling till hållbar utveckling. Projekten ger övning i att söka och tillgodogöra sig information från olika källor, bl.a. vetenskapliga artiklar, samt i skriftlig och muntlig framställning. Litteratur: Varierar från projekt till projekt. Generellt: Läroboken i termodynamik (G. Jönsson, Fysik i vätskor och gaser, Teach Support, 2010), föreläsningsanteckningar, utdelat material samt vetenskapliga artiklar. 1

2 Projekt inriktade mot termodynamik Uppvärmning: Det övergripande temat för dessa projekt är smart uppvärmning av hus. Termodynamiken ger som vi vet både möjligheter och begränsningar för uppvärmningssystem. Projekten bör innehålla beräkningar gjorda med klimatdata samt uppskattning av miljövinster. 1. Uppvärmning med värmepump. 2. Bergvärme/kyla kan utnyttjas både till att värma på vintern och kyla på sommaren. 3. Solvärme med olika solfångartyper. Mentor: Gunnar Ohlén Effektiv elanvändning: Elenergi är egentligen enbart ett sätt att transportera energi energin måste i vanliga fall komma från kraftverk som producerar elen samtidigt. För att kunna använda den miljövänliga elen optimalt måste vi kunna lagra energi. 4. Lagring av energi ger möjlighet att utnyttja miljövänliga energislag. 5. Elbilen problem och möjligheter. 6. Olika metoder att överföra elektrisk energi till fordon, speciellt bussar. En möjlighet för framtidens elfordon. Mentor: Gunnar Ohlén Solenergi: En mycket stor potential för framtida miljövänliga energisystem är den strålning som kommer från solen. I en solfångare sker en direkt omvandling till värmeenergi. För att få elenergi kan man använda solceller för en direkt omvandling av E-M-strålning eller så kan man gå omvägen via värmeenergi. Båda systemen finns realiserade i kommersiella anläggningar. 7. Solel med Stirlingmotor. 8. Solel med ångturbin. 9,10. Solel med olika solcellstyper Mentor: Gunnar Ohlén Växelverkan mellan gaser i atmosfären och EM-strålning: Växthusgaser karakteriseras av att de kan uppta strålningsenergi i det infraröda området. Andra gaser hindrar UV-strålning att nå jorden. 11. Växthuseffekten och växthusgaser 12. Kortvågig strålning från solen och miljöpåverkan Mentor: Gunnar Ohlén Har du frågor om projekten inom termodynamik? Mejla eller ring Gunnar Ohlén: gunnar.ohlen@matfys.lth.se,

3 Projekt inriktade mot förbränning Bränslen: Hur löser vi det globala energibehovet på ett hållbart sätt i framtiden? Det behövs intensiv forskning och utveckling inom detta område, samtidigt som nuvarande system måste effektiviseras och göras mer miljövänliga. Fossilbränslen är en ändlig resurs, och med tiden kommer reserverna att bli av sämre kvalitet och dyrare att utvinna. Vilket är framtidens bränsle: etanol, vätgas, eller något annat? 1,2. Omställning till biobränslen - Omställning från fossilbränslen till biobränslen är viktig för mänskligheten. Vilka drivkrafter finns? På vilken tidsskala måste det ske? Vilka möjligheter och problem finns i denna omställningsprocess? 3,4. Biobränslen - Etanol har slagit igenom som miljövänligt bränsle. Är det ett miljövänligt bränsle? Vilka möjligheter och problem finns med etanol? Finns det andra biobränslen, t.ex. metanol, som är bättre alternativ? Olika tillämpningar ställer olika krav på bränslet. Vilka möjligheter och begränsningar finns det vad gäller biobränsle för exempelvis lätta transporter, tunga transporter, flyg och sjöfart m.m.? Mentor: Andreas Ehn Fordon: Även om bensin- och dieselmotorer i sina grundkonstruktioner har varit relativt oförändrade sen mer än 100 år, har motorutvecklingen varit intensiv de senaste decennierna, mycket tack vare förbättrade experimentella metoder och teoretiska modeller som resulterat i förbättrad kunskap om bl.a. strömning och förbränningskemi. Strängare lagstiftning gällande utsläpp har lett till både renare avgaser och effektivare motorer. 5. Dieselmotor med biobränslen Dieselmotorn är en väletablerad och förhållandevis effektiv förbränningsmotor. Vilka är dess nackdelar med avseende på klimatpåverkan? Vilka möjligheter ges att använda förnyelsebara biobränslen med denna motor? Hur inverkar det på motorns klimatpåverkan? 6. Ottomotorn med vätgas-förbränning Ottomotor/bensinmotorn är traditionellt den vanligaste förbränningsmotorn för personfordon. På senare tid har intresset för vätgas-förbränning ökat p.g.a. tillgång samt reducerad produktion av CO 2 vid förbränning. Vilka möjligheter och begränsningar finns för vätgasförbränning med en Otto-motor? 7. Alternativa motorkoncept Det finns alternativa motorkoncept, t.ex. Wankelmotorn eller HCCI (Homogeneous Charge Compression Ignition) motorn. Hur fungerar sådana motorer? Vilken potential samt för- och nackdelar har dessa motorkoncept? 8. Små förbränningsmotorer, down-sizing En strategi för att minska klimatpåverkan är utveckling av mindre motorer för personbilar. Hur genomförs det i praktiken? Vad har detta för inverkan på motorernas effektivitet och klimatpåverkan? Vilka är fördelarna/nackdelarna? Mentor: Christian Brackmann Utsläpp: Förbränningsprocesser står idag för minst 85% världens energibehov. Även om den procentuella andelen beräknas minska kraftigt så kommer den globala användningen av förbränningsprocesser att öka under flera decennier framöver. Därför är minskning av utsläpp från förbränning av stor betydelse. 9,10. Reduktion av NO x utsläpp - Vid förbränning bildas kväveoxiderna NO och NO 2, vanligen kallade NO x, från kväve i bränslet och vid höga temperaturer genom att luftens kväve reagerar. NO x har negativa effekter på luftkvaliteten och ingår bland annat i processen då skadlig marknära ozon bildas. Hur gör man för att minska NO x utsläppen från fordon och industri? Har NO x-begränsande åtgärder negativa konsekvenser? 11. Koldioxidavskiljning och lagring - Ett möjligt sätt att hantera de fossila bränslenas koldioxidutsläpp är att samla in gasen och återföra den till berggrunden. Användandet av denna teknik är av intresse för producenter av fossila bränslen och det har därför lagts stora resurser de senaste åren på forskning och storskaliga försök. De tekniska utmaningarna rör bland annat att samla in och koncentrera gasen, transportera den till lagringsplatsen, samt själva processen att återföra den till berggrunden. Hur fungerar de här processerna? Kan CCS göras energieffektivt och miljövänligt? Vilka problem finns? Mentor: Elna Heimdal Nilsson Har du frågor om projekten inom förbränning? Mejla eller ring Christian Brackmann: christian.brackmann@forbrf.lth.se,

4 Projekt inriktade mot klimatfysik 1-3. Jordens energibalans och klimatförändringar: Jordens energibalans belyses med hjälp av litteraturstudier och modellering. I tre olika projekt studeras hur klimatet påverkas av olika parametrar. Mentor: Bengt Martinsson Geoingenjörskonst för att möta klimathotet 4. Vilka metoder finns för att avlägsna växthusgaser från atmosfären? 5. Hur kan man påverka klimatet genom att blockera solinstrålning? 6. I vilka av utvecklingsscenarierna från FN:s klimatpanel behövs sannolikt geoingenjörsmetoder för att undvika riskabla klimatförändringar? Mentor: Johan Friberg Moln och klimat 7. Vad påverkar ett molns albedo? 8. Vad påverkar nederbördsbildning och därmed molns livslängd? Mentor: Bengt Martinsson Växthusgaser källor och sänkor 9. Hur har koncentrationen av växthusgaser förändrats i perspektivet hundratusentals år? 10. Ger våra CO 2-utsläpp upphov till återkoppling genom att påverka sänkornas effektivitet? 11. På vilka sätt påverkar vi människor koncentrationen av växthusgaser? Mentor: Johan Friberg Använd första projektveckan till att studera de grundläggande frågeställningarna för projektkategorin och fortsätt sedan med fördjupning för valt projekt. Föreslagen litteratur till fördjupningsdelen är avsedd att ge utgångspunkt för egen sökning av litteratur. Har du frågor om projekten inom klimatfysik? Mejla eller ring Bengt Martinsson: bengt.martinsson@nuclear.lu.se,

5 1. Jordens energibalans och klimatförändringar Solen är den huvudsakliga källan till energi för jorden. Jorden absorberar större delen av den inkommande solstrålningen och värms upp. Jorden strålar i sin tur ut värmestrålning och ett jämviktstillstånd uppnås. Jordens atmosfär påverkar dock energibalansen inom jordsystemet. Atmosfären är till stor del genomskinlig för den mer kortvågiga solstrålningen, medan de så kallade växthusgaserna absorberar en stor del av den infraröda strålningen från jordytan. En del av denna strålning sänds tillbaka från atmosfären till jordytan, som därmed tar emot strålning från både solen och atmosfären. Jordytan får då en högre jämviktstemperatur, och detta är den så kallade (naturliga) växthuseffekten. Energibalansen påverkas även av flera andra parametrar, t.ex. moln och partiklar i atmosfären, jordens albedo (reflektion av solstrålning), med mera. Eftersom vi inte vill göra storskaliga experiment med klimatet är matematisk-fysikaliska modeller ett bra verktyg för studier av klimat och klimatförändringar, och helt nödvändigt för att kunna göra prognoser av framtida klimat. Modeller kan t.ex. användas för att studera hur förändringar i olika parametrar påverkar jordens medeltemperatur och andra klimategenskaper. Modeller kan byggas upp med olika komplexitet, men även relativt enkla modeller kan ge förvånansvärt bra resultat. I alla fall om vi räknar med globala medelvärden. För att få förtroende för modellerna räknar man först på så verklighetsnära förhållanden som möjligt och ser om modellen kan beskriva verkligheten på ett bra sätt. Detta är ett grundkrav. Därefter kan man göra så kallade känslighetsstudier, vilket innebär att någon eller några parametrar förändras och att man beräknar hur detta påverkar jordens medeltemperatur. Frågeställningar Grundläggande: Vilka är de viktigaste faktorerna (klimatparametrarna) som styr jordens klimat? Hur påverkas jordens medeltemperatur av förändringar i dessa? Vad innebär begreppet strålningsdrivning (radiative forcing)? Hur beräknas det? Vad innebär klimatkänslighetsparametern? Hur beräknas det? Hur arbetar IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) med dessa frågor? Projekt 1-3: Välj någon eller några av punkterna nedan, sök litteratur som beskriver problematiken samt utveckla modell och gör uppskattningar och/eller känslighetsstudier: Hur påverkas jordens medeltemperatur av variationer i olika klimatparametrar? Sätt samman er egen modell och gör känslighetsstudier. Variera t.ex. albedo, koncentration växthusgaser, med mera. Vilka är de viktigaste albedokomponenterna? Hur förändras t ex markalbedot av isavsmältning och påföljande översvämning? Jämför t.ex. albedo för en jord täckt av oceaner (lågt albedo) och en jord täckt av is och snö (högt albedo). Hur påverkar förändringar av atmosfärens sammansättning i form av t ex växthusgaser och aerosolpartiklar klimatet? Beräkna den så kallade strålningsdrivningen (radiative forcing) och jämför med IPCCs värden. Beräkna även klimatkänslighetsparametern. Exempel på litteratur Grundläggande: Sätt er in i hur klimatet fungerar och hur moln och växthusgaser påverkar (t ex Jacob, kap 7 & 8 samt Martinsson). Fördjupning: Climate Change TS; RealClimate; Rummukainen och Källén; Johansson; Archer, kap 3 (The layer model); Jacob, kap 7 (The greenhouse effect). Bra definitioner av strålningsdrivning finns t.ex. i Wallace and Hobbs och i Jacob. Information om värmeutsläpp finns t.ex. i Areskoug sid och i Climate Change, TS avsnitt

6 2. Geoingenjörskonst för att möta klimathotet? Ökande koncentrationer av växthusgaser förväntas ge alltmer påtagliga effekter på jordens klimat i framtiden. F n förs internationella politiska diskussioner om att radikalt minska utsläppen av växthusgaser för att förhindra en riskabel klimatförändring. Frågans globala karaktär parat med att växthusgasutsläppen är kopplade till centrala företeelser i samhället innebär stora svårigheter att nå verkningsfulla åtgärdsprogram. I perspektivet av ett möjligt sådant misslyckande har frågan väckts om man bör bygga upp en beredskap för att med ingenjörsmetoder försöka styra klimatet. Geoingenjörsmetoder kan i huvudsak delas in i två grupper. Den ena typen av metoder går ut på att på olika sätt avlägsna växthusgaser från atmosfären, medan den andra bygger på att motverka uppvärmning genom att blockera solstrålning. Klimatsystemet styrs av en lång rad processer som ofta påverkar varandra. Trots att intensiv forskning bedrivits under lång tid för att bättre förstå klimatet, saknas övergripande förståelse p g a komplexiteten. Därför finns risker förknippade med att försöka styra klimatet. Metoderna som går ut på att avlägsna växthusgaser kan anses som mindre riskabla, eftersom de åtgärdar faktiska problemet med förhöjd koncentration, men kan ev skapa andra problem. Blockering av solstrålning innebär att man stryper effektinflödet för att motverka förstärkt växthuseffekt. Det innebär ökade risker för oväntade händelser i klimatsystemet eftersom man då stör det inte helt kända systemet på två olika sätt. Blockering av solstrålning är av intresse eftersom resultat kan nås relativt snabbt om vi skulle närma oss en klimatstörning som bedöms farlig. Naturen ger ibland tillfälle att studera blockering av solinstrålning. Det är i samband med explosiva vulkanutbrott. Dessa påverkar mängden reflekterande aerosolpartiklar i stratosfären (10 30 km höjd i atmosfären). Senaste gången vi fick påverkan i global skala var i samband med Mt Pinatubos utbrott Frågeställningar Grundläggande: Vad menas med växthusgaser? Hur fungerar växthuseffekten? Vilka är de viktigaste växthusgaserna? Vilka är de naturliga och antropogena källorna? Hur länge stannar växthusgaser i atmosfären? På vilka sätt försvinner växthusgaser från atmosfären? Vad menas med riskabel klimatförändring ( dangerous climate change )? Vilka geoingenjörsmetoder är tänkbara? Projekt: 4. Vilka är metoderna för att avlägsna växthusgaser från atmosfären? Under vilka förutsättningar är de verksamma? Hur stor är potentialen att reducera CO 2 för metoderna? I vilket tidsperspektiv kan de användas? Tekniskt och ekonomiskt genomförbara? Risker? 5. Vilka är metoderna för att blockera solinstrålning? Under vilka förutsättningar är de verksamma? Hur stor är potentialen att motverka temperaturförändringar orsakade av växthusgaser för metoderna? I vilket tidsperspektiv kan de användas? Tekniskt och ekonomiskt genomförbara? Risker? 6. Vilka scenarier ger IPCC för utvecklingen av klimatet i ett hundraårigt perspektiv? I vilka scenarier behövs sannolikt geoingenjörsmetoder för att undvika riskabla klimatförändringar? Vilka är riskerna med geoingenjörsmetoderna? När behöver växthusgasavskiljning resp. solinstrålningsblockering sättas in för att förhindra sådana förändringar? Exempel på litteratur Grundläggande: Sätt er in i hur växthusgaser och växthuseffekten fungerar (t ex Jacob, kap 7), orientera er om geokemiska kretslopp, speciellt kretsloppet för kol (t ex Jacob kap. 6) samt sätt er in i geoingenjörsmetoderna (sammanfattningen i Geoengineering the climate ). Fördjupning: 4. Avlägsnande av växthusgaser från atmosfären: Strand & Benford och Geoengineering the climate 5. Blockering av solinstrålning: Kerr, Crutzen, McCormick et al, samt Geoengineering the climate 6. Geoingenjörskonst i relation till IPCC:s scenarier: Climate change 2007 (IPCC) och Geoengineering the climate 6

7 3. Moln och klimat Detta projekt fokuserar på molns inverkan på atmosfärens processer och på klimatet. Moln har, som alla vet genom praktisk erfarenhet, stor inverkan på jordens energibalans, både lokalt och globalt. Moln är viktiga för distribution och omfördelning av vatten och en viktig del i den hydrologiska cykeln. Moln är även viktiga för omfördelningen av energi atmosfären (behandlas i projekt 2). Moln är dock svåra att beskriva i klimat- och väderprognosmodeller. Varje moln är unikt, genom att de lokala förutsättningarna där molnen bildas och utvecklas varierar i hög grad. Det gör det svårt att generalisera och beskriva effekterna från moln på atmosfärens processer. Det är t.ex. mycket svårt att göra säkra nederbördsprognoser bara för en dag framåt. Att beskriva molns klimatpåverkan är ännu svårare. Det första steget är att göra en bra beskrivning av hur moln bildas och vilka faktorer som påverkar det. Ökade halter av luftföroreningar, särskilt i partikelform (aerosolpartiklar), har stor betydelse för molnen. Meteorologiska förhållanden vid molnbildning är också viktig. I detta projekt ska vi göra ett försök att tränga in lite mer i ämnet. Frågeställningar Grundläggande: Vilka är de viktigaste faktorerna (klimatparametrarna) som styr jordens klimat? Hur påverkas jordens medeltemperatur av förändringar i dessa? Vad innebär begreppet strålningsdrivning (radiative forcing)? Hur beräknas det? Vad innebär klimatkänslighetsparametern? Hur bildas moln? Vilka faktorer kontrollerar molnbildningen? Hur kan avkylning av stigande luftmassor beskrivas matematiskt? Vilka faktorer styr kondensation av vattenånga till molndroppar? På vilka sätt påverkar olika typer av moln klimat och väder? Hur påverkar aerosolpartiklar moln? Vilka partikelegenskaper är mest betydelsefulla? Hur påverkas molns albedo av antalet molndroppar? Hur påverkas nederbördsbildning och molns livslängd? Varför är osäkerheterna så stora vid kvantitativa uppskattningar av molns klimateffekter? Projekt: 7. Vilka faktorer påverkar molns albedo (reflektionsförmåga) och hur påverkar förändringar i molns albedo jordens energibalans? Hur kan man uppskatta albedoförändringar för moln? Vad innebär 1:a indirekta klimateffekten av aerosolpartiklar? Vilka faktorer kontrollerar antal molndroppar och storleken på molndropparna (storleksfördelning) i ett moln? 8. Vilka faktorer påverkar molns livslängd och nederbördsbildning? Hur påverkar detta jordens energibalans och klimat? Vad innebär 2:a indirekta klimateffekten av aerosolpartiklar? Vilka andra effekter på t.ex. atmosfär och hydrologiska cykeln kan fås efter förändringar nederbördsmönster och molns livslängd. Exempel på litteratur Grundläggande: Klimatet och hur aerosol & moln och växthusgaser påverkar (t ex Jacob, kap 7 & 8) samt hur hygroskopisk tillväxt och molnbildning fungerar (t ex Martinsson). Se även t ex McFiggans et al., Stevens samt Nenes & Seinfeld. Fördjupning: 7. McFiggans et al.; Samband mellan molns albedo (reflektivitet) och antal molndroppar finns t.ex. i Seinfeld and Pandis, 1:a upplagan: kap. 22; 2:a upplagan: kap. 24 samt Twomey 8. Climate Change, avsnitt (kapitel 7) Small et al, Rotstayn & Liu samt Rosenfeld et al. 7

8 4. Växthusgaser källor och sänkor Växthusgaser spelar en viktig roll för jordens klimat genom att naturliga förekomster höjer jordytans medeltemperatur med 33 C. Detta sker genom att utgående, långvågig strålning absorberas av växthusgaserna i atmosfären. Dessa gaser återutsänder strålning i alla riktningar, vilket innebär ett tillskott i bestrålningen av jordytan. Växthusgaser, liksom andra ämnen, ingår i geokemiska kretslopp. Det innebär att de genom kemiska transformationsmekanismer, förändrat aggregationstillstånd, transport mm kan förflyttas från atmosfären till andra s k reservoarer, t ex biosfären eller oceanerna. Det innebär att i detta fall fungerar biosfären och oceanerna som sänkor. Störningar på jordens sammansättning, t ex ökad CO 2-koncentration, kan leda till att sänkornas effektivitet påverkas, vilket kan innebära ytterligare ökad CO 2-koncentration och därmed förstärkning av växthuseffekten ( en s k återkopplingsmekanism). De viktigaste växthusgaserna är vattenånga (H 2O), koldioxid (CO 2), metan (CH 4) halogenerade kolväten, marknära ozon (O 3) och dikväveoxid (N 2O). Flera av dessa växthusgaser har ökat kraftigt i atmosfärskoncentration från industrialiseringen som en följd av storskalig, antropogen påverkan, främst genom förbränning av fossilt material men även genom t ex industriprocesser, jordbruk och djurhållning. Klimatmodellerna förutspår i de flesta fall ökande global medeltemperatur som kan nå riskabla nivåer, om inte åtgärder sätts in för att begränsa utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Frågeställningar Grundläggande: Vad menas med växthusgaser? Hur fungerar växthuseffekten? Vilka är de viktigaste växthusgaserna? Vilka är de naturliga källorna? Hur länge stannar växthusgaser i atmosfären? Hur fungerar geokemiska kretslopp? På vilka sätt försvinner växthusgaser från atmosfären? Projekt: 9. Hur har koncentrationen av växthusgaser förändrats i ett perspektiv på hundratusentals år? Hur är det med förändringstakten? Varför har vi istider? Vilka metoder kan användas för att studera växthusgaskoncentrationer långt tillbaka i tiden? Vilka är osäkerheterna? 10. Har sänkorna för CO 2 ändrats i tidsskala på miljoner år? Påverkar våra utsläpp CO 2-sänkornas effektivitet? Vilka är de viktigaste sänkorna? Hur fungerar de? På vilka sätt påverkar vi sänkornas effektivitet? Vad kan det få för betydelse för framtida klimatutveckling? 11. På vilka sätt påverkar vi människor koncentrationen av växthusgaser? Vilka samhällssektorer är viktiga för ökningen av växthusgaskoncentrationen? Hur fördelas emissionerna globalt? Var har vi i ett globalt perspektiv de största ökningstakterna? Vilka tekniska och ekonomiska metoder finns för att reducera koncentrationen av växthusgaser? Vilka är kostnaderna? Finns det några kostnader för att inte åtgärda ökningen av växthusgaserna? Exempel på litteratur Grundläggande: Sätt er in i hur växthusgaser och växthuseffekten fungerar (t ex Jacob, kap 7) samt vad som menas med geokemiska kretslopp, speciellt kretsloppet för kol (t ex Jacob kap. 6). Fördjupning: 9. Växthusgaser i långt tidsperspektiv: Siegenthaler et al., Spahni et al., Brook och Masson-Delmotte et al. 10. Påverkan på sänkors effektivitet: Climate change 2007 (IPCC), Pagani et al. och Friedlingstein et al. 11. Mänsklig påverkan på växthusgaskoncentration: Climate change 2007 (IPCC) och Sternrapporten. 8

9 Litteratur En del av litteraturen nedan finns i Fysikbiblioteket, men kan även finnas på andra bibliotek på Lunds Universitet och kanske på Lunds Stadsbibliotek. Be gärna bibliotekarierna på Fysikbiblioteket om hjälp med litteratursökning. Även handledarna kan ha viss litteratur. Abdul-Razzak et al.: J. Geophys. Res., 103, D6, , 1998 Ahrens: Meteorology Today (finns i Fysikbiblioteket) Andréasson m.fl.: Geobiosfären Archer: Global warming - understanding the forecast Areskoug: Miljöfysik (finns i Fysikbiblioteket) Baker, M. B. and Peter, T.: Small-scale cloud processes and climate., Nature, 451, 299, Barry and Chorley: Atmosphere, Weather and Climate Bernes: En ännu varmare värld (finns i Fysikbiblioteket) Bogren, Gustavsson, Loman: Klimat och väder (finns i Fysikbiblioteket) Bogren, Gustavsson, Loman: Klimatförändringar Brook, Tiny bubbles tell all, Science Vol. 310, , 2005 Climate Change 2007 The physical science basis, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) (finns i Fysikbiblioteket och på nätet). o Summary for policymakers: o Sammanfattning för beslutsfattare: o Technical Summary (TS): Crutzen P.J., Albedo Enhancement by Stratospheric Sulfur Injections: A Contribution to Resolve a Policy Dilemma?, Climate Change Vol. 77, , 2006 Dessler, A.E., Zhang, Z, and Yang, P.: The water-vapor climate feedback inferred from climate fluctuations, , Geophys. Res. Lett., 35, 2008 Encyclopedia of Global Warming and Climate Change: tillgänglig via ELIN@Lund, ESPERE Climate Encyclopaedia: Friedlingstein P. et al., Positive feedback between future climate change and the carbon cycle, Geophysical Research Letters Vol. 28, , 2001 Geoengineering the climate: science, governance and uncertainty, RS Pol. Doc. 10/09, 2009 RS1636, ISBN: , The Royal Society, Jacob: Introduction to Atmospheric Chemistry, (finns i Fysikbiblioteket och på LTH studiecentrum, finns även på Johansson, B. (red.): Osäkrat klimat laddad utmaning, Formas Fokuserar, 2009 (finns i Fysikbiblioteket) Kerr R. A., Pollute the planet for climate s sake? Science 314, , 2006 Lawrence: Atmospheric Thermodynamics and Parcel Theory, 9

10 Lohmann et al., Masson-Delmotte V. et al., Past temperature reconstructions from deep ice cores: relevance for future climate change. Climate of the Past 2, , Martinsson Bengt: Hygroskopisk tillväxt och molnbildning Mattsson, Jan O.: Moln: uppkomst, indelning, formvärld (finns i Fysikbiblioteket) McCormick et al., Atmospheric effects of the Mt Pinatubo eruption, Nature Vol. 373, , 1995 McFiggans et al., Atmos. Chem. Phys, 6, , 2006 RealClimate: Nenes, A. and Seinfeld, J. H.: Parameterization of cloud droplet formation in global climate models, J. Geophys. Res., 108, http: //dx.doi.org/ /2002jd002911, Pagani M. et al., The role of terrestrial plants in limiting atmospheric CO2 decline over the past 24 million years. Nature 460, 2 July 2009, doi: /nature08133 Rosenfeld et al., Science, 5/9 2008, sidan Rotstayn, L. D. and Liu, Y.: A smaller global estimate of the second indirect aerosol effect, Geophys. Res. Lett., 32, L5708, doi: /2004GL021922, Rummukainen, M., och Källén, E.: Ny klimatvetenskap Kommissionen för hållbar utveckling, Regeringskansliet, 2009, Seinfeld and Pandis: Atmospheric Chemistry and Physics (finns i Fysikbiblioteket) Siegenthaler et al., Stable carbon cycle climate relationship during the last Pleistocene, Science, Vol. 310, , 2005 Small, J. D., Chuang, P. Y., Feingold, G., and Jiang, H.: Can aerosol decrease cloud lifetime?, Geophys. Res. Lett., 36, L16806, org/ /2009gl038888, Spahni R. et al., Atmospheric methane and nitrous oxide of the late Pleistocene from Antarctic ice cores, Science, Vol. 310, , 2005 Stern review: The economics of climate change (Brittisk rapport som fått stor betydelse politiskt) Stephens, G. L.: Cloud Feedbacks in the Climate System: A Critical Review., Journal of Climate, 18, , doi: / JCLI , Strand S.E. och G. Benford, Ocean sequestration of crop residue carbon: Recycling fossil fuel carbon back to deep sediments, Environ. Sci. Technol. 43, , Stull: Meteorology Today for Scientists and Engineers A technical companion book Twomey, S.: Pollution and the planetary albedo, Atmospheric Environment (1967), 8, , doi:doi: / (74) , J2/2/ 009cf52c35e42afdb2e4cb730f3cde4e, Wallace and Hobbs: Atmospheric Science (finns i Fysikbiblioteket) Har du frågor om projekten inom klimatfysik? Mejla eller ring Bengt Martinsson: bengt.martinsson@nuclear.lu.se,