!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6<%/'(56+=18%&( >&$?./0/1(!
|
|
- Lars-Göran Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 !"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6<%/'(56+=18%&(
2 !"#$%&'()*%+%"(,-",(+
3 !"#$%&'()*%+%"(,-",(.+/($0$%&'()*+!+1(2*+3$(45"6*+, :;+-#+!+/)#0)(6",()*+6<"6(+#)4+=>34)*+?+ #)4+867",4+$9=+2(%74+
4 !"#$%&'()*%+%"(,-",(.+/"(0"$%&'()*+!+1(2* # #+!+9)#:)(0",()*+;%$")(#+)77)(+<-0(+
5 !"#$%&'()*%+%"(,-",(.+/)%$%&'(+$01+2)(#$%&'(+ 2)(#$%&'(+!+3(4* #+$01+,"4"+!+2)#:)(5",()*+;-5(+#)<+1;=<)*+!+>$((8+$01+%?<%-)*+ Norrsken Nattlysande moln
6
7
8 !"#$%&'()*%+%"(,-",(.+/)%$%&'(+$01+2)(#$%&'(+ 2)(#$%&'(+!+3(4* #+$01+,"4"+!+2)#:)(5",()*+;-5(+#)<+1;=<)*+!+>$((8+$01+%?<%-)*+ Norrsken Nattlysande moln
9 NLC- film + norrskensfilm
10 )+)(4('#"#$%&"A7'
11 !"#$%&"'($')#*+$+,-'.#/'$0,#$'1"%#2($3&%'4(5*&6/' 5#33+"',#"'#"#$%&'785'48$,#"' 589+%#$'2$0"'783#"'8:;',#"' #"#$%&'785'48$,#"'7/$03+$' <33)+6+'1/'&'$=5,#">'?""+$7'76133#'41'48$,#"'*($5+7' ;#3+'<,#"-'
12 A*%(23+3+)$&/01,(%*+!"#$%&'%()$"(%*+,(+%-+&.-+'.+)$&/01,(%*0+%*%(233**% ,*28%*+%*%(23+1(.*+0/5%*+,(+3+'(3*93'+:/*0$)*$6+ Jorden 7,*28%*+%*%(23+1(.*+0/5%*+0/&+;/(8<$)*+&/-)(+='%(+
13 !"#$%&#'()*+$,-,#./-0$ E:#<4-/-.6$F,-$,-5*$G#8H,++$+83$9*-$>44%&#*$8HI$:*$J8#:$,-,#./$%#<-$K8#5,-$
14 !"#$%&'()!)!"#$%&'(*$)+%),*-)./01/,*)*2*($*-)/3)1"#041*(&1*%-/.)0/../5)
15 !"#$%&'()!"#$%&'(*%)+,$+%)-.+//$)0*1)2341*.) 56)*.)78,*.)2341)9%):"#$%&'(*$):8(+)0*1),8($*.)+,):"#;*:+%*.)-<0):877*%) <,+.=3%>)
16 920%/4&1%+-3=>)?'3$8/*5'(")*+,$-':>,'4/++A"%)-&-$9A$3/-"3' <%+-3=>)'23'-3=>)$-'&:9' 9:-':9+65%6%+$%' 5/0$%1%+/'A$3'9/&&/'-:33'8"#' CDE'!"#9/&&/'
17 !"#$%&'(")*+,$-'!"#(")*+,$-'.%+$&'/$0'123).'/456'7%+-89:);'<2.%0%3%+&(=8,422.%0$;' A>5%.0&4%+-89:)'>8'0$%'+8>%&'0>8'2"#$%'3%-$').%' 3%%$,422.'/$8'?.5$%4%+.B' A>5%.0'"-+48'(84%'0$%'/>%+0'?.5$%4%+.'&1/' 3&B'
18 !"#$%&'(")*+,$-'!"#(")*+,$-'.%+$&'/$0'123).'/456'7%+-89:);'<2.%0%3%+&(=8,422.%0$;' A$2.*?'(")*+,$-'BACD6'4%+-89:)$-E />5%.0&4%+-89:)$-'FGH' AC'/3%&).8' AC'=).8' I30'JKKG'>8'2"#$%'/>5.0'1:,' )1%0$%&.*1%'&)$8' M.22-',>8' I30'!"#$%#&'("#)=?$8+48'L$8'?.5$%/12$)92$8'*22'L9-.%0$'(.&'>%'?.0'&1/'+48'=?$8'*22'+.&(.&' I30''*$+#&,#-#.)=?$8+48'L$8'?.5$%/12$)92$8'*22'+.&(.&'>%'?.0' &1/'+48'=?$8'*22'L9-.%0$'(.&' I.8/-',>8'
19 !"#$%&'(")*+,$-'!"#(")*+,$-'.%+$&'/$0'123).'/456'7%+-89:);'<2.%0%3%+&(=8,422.%0$;' I.22-',>8' GH'=).8' )1%0$%&$8.').22.&' C30'DEEF'2"#(")*+,$-'>8' C.8/-',>8'
20 !"#$%&'(")*+,$-'./$012)'30,'45&36"-'(")*+,$-'./$012)'6"#(")*+,$-;'<4&&4%'=4>$%?%+4' F5&36"-'6"#(")*+,$-;'<4&&4%'=4>$%?%+4' 89:' 89:' 89:'!"#74&&4'!"#=36G7'
21 Strålning
22 Vad är strålning?
23 Vad är strålning?
24 Vad är strålning?
25 Vad är strålning? Strålning växelverkar med atmosfären: Absorp<on: ämnets atomer eller molekyler tar upp och lagrar energi Transmission: strålningen passerar mediet (transmiferas). Reflek<on: ämnet absorberar inte strålningen, utan den studsar <llbaka Spridning: reflek<on av en gas strålningen fördelas i olika riktningar Solens synliga strålning (synligt ljus) passerar rela<vt ostört genom atmosfären. Jordens värmestrålning absorberas däremot effek<vt. Alla kroppar sänder ut (emiferar) elektromagne<sk strålning.
26 Varför lyser solen men inte jorden?
27 En svartkropp Perfekt absorp<on (därav dess färg, om vi pratar synligt ljus) Exempel på nästan svartkroppar är solen, en glödlampstråd och glödgat järn, universum och stjärnor
28 Men solen är ju knappast svart? Kroppar som absorberar måste också emifera. För vad skulle hända annars??
29 Fysikerna bakom strålningslagarna: Josef Stefan Ludwig Boltzmann Gustav Robert Kirchoff Max Planck Wilhelm Wien
30 Kirchoff EF mörkt föremålet absorberar alltså mer energi än ef ljust föremål. För af både det mörka och det ljusa föremålet ska vara i jämvikt krävs det då dock af det mörka också emiferar mer. Det måste ha en större emissionsförmåga. Alltså: ju bäfre ef föremål är på af absorbera strålning desto bäfre är det också på af emifera strålning. Absorp<onsförmåga och emissionsförmåga går hand i hand. DeFa kallas för Kirchhoffs lag. MISUs klimatsajt
31 En svart kropp är alltså både en perfekt absorberare och en perfekt utstrålare För en perfekt svart kropp gäller af Absorp<on = Emission =1 Om absorp<on och emisson för en kropp är mindre än 1 kallas kroppen för grå. Utstrålningen är beroende på kroppens temperatur...
32 Josef Stefan E = σ T(K) 4 Ludwig Boltzmann T (Kelvin, K) = T (grader celsius, C) E, emifans, anger hur mycket energi ef föremål strålar ut per sekund och per varje kvadratmeter yta. Enheten är WaF per kvadratmeter. σ är bara en konstant faktor, den är 5, WaF meter - 2 Kelvin - 4. Denna lag kallas för Stefan- Boltzmanns strålningslag e3er sina upptäckare. E = a σ T(K) 4 Här är a = absorp<onsförmågan, a = 1 för en svart kropp och mindre en ef för en så kallad grå kropp.
33 Plancks strålningslag: Utstrålningen är en funk<on av temperaturen och av vågländen, λ. E(λ)=f(λ,T) Planck
34 Utstrålningen är beroende på kroppens temperatur (Stefan- Boltzmann). Och ju varmare en kropp är, desto kortare (mera energirika) vågländer sänder den ut. Emissionen varierar alltså med temperatur och med våglängd, λ, (Planck).
35 Planck- kurvor
36 Wien Wien Wiens förskjutningslag: λ max T = 2897 μm K Produkten mellan vågländen vid utstrålningsmax och temperaturen är konstant. Om vi vet kroppens temperatur kan vi enkelt få fram vid vilken våglängd som dess emission är som mest effek<v.
37 Varför lyser solen men inte jorden? Temperaturen vid solytan är ungefär 6000 K Temperaturen vid jordytan ungefär 300 K λ max(sol ) = 0.5µm Synligt ljus: μm λ max( jord ) =10µm
38 Planck- kurvor
39
40 9/14/12
41 Image source: University of Idaho, College of Science
42 42
43 Solen och jorden i en enkel strålningsbalans utan atmosfär Först: hur mycket energi tar jorden emot från solen?
44 Nu har vi dock en atmosfär. Hur ser den enkla balansen ut då? 9/14/12 / Namn Namn, Ins<tu<on eller liknande
45 !"#$%&'( )$*+,-./'(/0(*1*23( Solstrålning Jordstrålning
46 !"#$%&'($)*+(!$,--+(./0'(%&1#234( Solstrålning Jordstrålning
47 !"#$%$&'()*+,( -."/%,(+00(1(%234,#5$6"( #$53,2(%7(7%'6"."/%( #&)*2(%7(89:( Solstrålning Jordstrålning
48 Wallace & Hobbs 2006: Atmospheric science 78% 21% 1% 48
49 Venus atmosfär består <ll 95 % av koldioxid
50 !"#$#%&'"()*+,'"+-))%+.'/"(01+!(2$("304"()+3.03"+2(/ :0"30#%&'"()*+;<#)=3>"(01+ I.03"+%)3MM0+2(/+KTU/()1+ S6+>"3/("1+
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merFysik C & D Projekt i klimatfysik
Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ:
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget
Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik FKU200 7.5 hp Kursbok : Miljöfysik : Energi för hållbar utveckling (M. Areskoug
Läs mer6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur
6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur Ljusets dubbelnatur Det som normalt bestämmer vilken färg vi upplever att ett visst föremål har är hur bra föremålet absorberar eller reflekterar de olika våglängderna
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs merFysik C & D Projekt i klimatfysik
Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion: träff med mentor Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: =
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merProv Fysik B Lösningsförslag
Prov Fysik B Lösningsförslag DEL I 1. Högerhandsregeln ger ett cirkulärt magnetfält med riktning medurs. Kompass D är därför korrekt. 2. Orsaken till den i spolen inducerade strömmen kan ses som stavmagnetens
Läs mer6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)
6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt
Läs merKap 12 termodynamiska tillståndsrelationer
Vissa storheter kan man enkelt mäta (T, P, m, V). Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer Andra storheter kan man få fram genom enkla relationer (ρ, v =spec. volym). Vissa storheter kan man varken mäta
Läs merVi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.
Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan
Läs merANDREAS REJBRAND Statistisk fysik Wiens förskjutningslag: hur snäll är solen?
ANDREAS REJBRAND 28-4-2 Statistisk fysik http://www.rejbrand.se Wiens förskjutningslag: hur snäll är solen? Plancks strålningslag och Stefan Boltzmanns lag Med hjälp av statistisk fysik och kvantmekanik
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merVäxthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar
Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen
Läs merETE310 Miljö och Fysik
ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och
Läs merETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merTentamen Fysikaliska principer
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm NFYA/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 16 8: 1: Tentamen består av två
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
Läs merVätskors volymökning
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra
Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra Upplägg Svartkroppsstrålning Atomer Spektra Dopplereffekt Labintroduktion Svartkroppsstrålning I Alla föremf remål l sänder s ut elektromagnetisk
Läs merDelrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring
Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring Fredrik Domhagen, Bijan Adl-Zarrabi Contents 1 Bakgrund... 2 2 Teori... 2 3 Experiment... 3 4 Resultat... 3 4.1 Påverkan på konduktivitet...
Läs merLösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Torsdagen den 26:e maj 2011, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs mer2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)
2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.
Läs merETE310 Miljö och Fysik
ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merMy Lofberg Handledare: Matthias Weiszog Amnesgranskare: Cecilia Gustavsson Examensarbete C i fysik, 15hp 9 juni 2017
Visualisering av varmestralning med hjalp av varmekamera Konstruktion av en laborationsuppstallning for att underlatta studenters forstaelse av varmestralning My Lofberg Handledare: Matthias Weiszog Amnesgranskare:
Läs merFysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Läs merVår närmaste stjärna - Solen
Original title: Sunstruck Translated by: The Lund University Planetarium Contact for translation: Anna S. Arnadottir ( anna@astro.lu.se ) ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merFöreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merTentamen Fysikaliska principer
Linko pings Universitet Institutionen fo r fysik, kemi och biologi Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 8 april 2015 8:00 12:00
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merLinjärisering och Newtons metod
CTH/GU STUDIO 5 TMV36a - 214/215 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Linjärisering och Newtons metod Vi skall fortsätta med att lösa ekvationer. I förra studioövningen såg vi på intervallhalveringsmetoden.
Läs merIntroduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.
Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Läs merHertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson
1 Stjärnors temperatur Föreläsning 26/2 Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson Om vi antar att en stjärna strålar som en svartkropp så kan vi bestämma dess temperatur genom att studera dess spektrum.
Läs mera sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
Läs merTentamen Fysikaliska principer
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 2016 8:00 12:00 Tentamen består
Läs merTrappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten
Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 19 DECEMBER 2003 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs mer@
Kinetisk gasteori F = area tryck Newtons 2:a lag på impulsformen: dp/dt = F, där p=mv Impulsöverföringen till kolven när en molekyl reflekteras i kolvytan A är p=2mv x. De molekyler som når fram till ytan
Läs merLösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3"
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik oh Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag entamen för "BFL 110, ekniskt Basår, Fysik del 3" Onsdagen den 6 Maj 004, kl. 8:00-1:00 1.. I ett hamninlopp,
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med
Läs mer16. Spridning av elektromagnetisk strålning
16. Spridning av elektromagnetisk strålning [Jakson 9.6-] Med spridning avses mest allmänt proessen där strålning (antingen av partikel- eller vågnatur) växelverkar med något objekt så att dess fortskridningsriktning
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merBengt Edlén, atomspektroskopist
83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs merInstuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Läs merRäkneövning 5 hösten 2014
Termodynamiska Potentialer Räkneövning 5 hösten 214 Assistent: Christoffer Fridlund 1.12.214 1 1. Vad är skillnaden mellan partiklar som följer Bose-Einstein distributionen och Fermi-Dirac distributionen.
Läs merF2: Kvantmekanikens ursprung
F2: Kvantmekanikens ursprung Koncept som behandlas: Energins kvantisering Svartkroppsstrålning Värmekapacitet Spektroskopi Partikel-våg dualiteten Elektromagnetisk strålning som partiklar Elektroner som
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merEdwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
Läs merVågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Läs mer2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst
2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser
Läs merTentamen Fysikaliska principer
Linko pings Universitet Institutionen fo r fysik, kemi och biologi Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 23 april 2014 8:00 12:00
Läs merHur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?
Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merKosmologi efter elektrosvagt symmetribrott
Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merVilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merhur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen
Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merEXAMENSARBETE C. Att med varmekamerans hjalp se det osynliga
Att med varmekamerans hjalp se det osynliga Konstruktion av laborationsuppstallning med syftet att forenkla studenters forstaelse kring varmestralning. Soe Thorell Handledare: Matthias Weiszog Amnesgranskare:
Läs merKaströrelse. 3,3 m. 1,1 m
Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna
Läs merNaturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut
Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut med? Kan vi påverka naturens eventuella gränser? Politiken
Läs merBohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum
Bohrs atommodell Uppdaterad: 171201 Har jag använt någon bild som jag inte får använda? Låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se [1] Vätespektrum [15] Superposition / [2] Bohrs atommodell
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik
Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merTENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv
Läs merFysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Läs merExperimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merIf you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.
If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed
Läs merDensitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.
Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid
Läs merOm klimatbluffen, eller en obekväm sanning
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning
Läs merFÖRÄNDRING AV VÄRMESTRÅLNINGSEFFEKT I FÖRBRÄNNINGSPROCESSEN
TURUN PARI OY FÖRÄNDRING AV VÄRMESTRÅLNINGSEFFEKT I FÖRBRÄNNINGSPROCESSEN PM FÖR ANVÄNDARE AV PARI-BRÄNNOLJETILLSATS Ville Valkama 17.1.2012 Innehåll Förord...3 Observerbara förändringar...3 Kännetecken
Läs merFRÅN MASSA TILL TYNGD
FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok
Läs merFÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild
FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild Mål: Att lära sig vad färg är och vad som händer när jag blandar olika färger Att lära sig blanda färger Att veta vad en färgcirkel och komplementfärger är Att kunna skilja
Läs merVad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merChalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen
Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs mer