Efterbehandling av torvtäkter

Transkript

1 Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt planera och utföra åtgärder kan det efter torvskörd skapas biotoper med hög biologisk mångfald. De lokala förutsättningarna och ambitionsnivån sätter gränserna. Ibland kan återvätning med påföljande torvtillväxt vara en efterbehandling. Det ger oftast en ganska artfattig miljö liknande den som var där innan torvtäkten öppnades. Sverige är rikt på torvmarker. C:a 25 % av landets yta är täckt av torv. Därför är det ofta mer angeläget att skapa rikare miljöer när täkten är avslutad och skall efterbehandlas. Förutsättningar Det bästa är om så mycket torv som möjligt kan utvinnas på platsen. De viktigaste orsakerna är: 1. Kvarlämnad torv oxiderar lätt och går upp i atmosfären utan att kunna nyttjas, och kan utgöra onödig klimatpåverkan. 2. Underliggande mineraljord har ofta ett bättre ph- värde och är viktigt för vattenkvalitén. Genom att vattnet kommer i kontakt med de underliggande skikten uppnås ofta mycket goda ph värden på vattnet. PH mellan 6,0-7,0 är vanligt. Om bottenskiktet är ojämnt och stenigt är förutsättningarna sämre för att ta vara på all torv. I sådana fall kan man med hjälp av grävmaskin se till att vattnet kommer i kontakt med mineraljorden. Uppgrävd torv kan i så fall 1

2 användas till att bygga öar och fågellokaler i våtmark om det är syftet med efterbehandlingen. 3. Om syftet med efterbehandlingen är att få upp skog på platsen så är det även där angeläget att så mycket torv som möjligt tas till vara. Vid plantetablering är det viktigt att rötterna så snabbt som möjligt kommer ner i den underliggande mineraljorden. Dels för att få tillgång till en bättre näringsbalans och dels för att minska risken för uppfrysning. Ny skog Asktillförsel Även om så gott som all torv är borta så är det ofta välgörande för plantorna om näring tillförs. Försök visar att användning av bioaska från eldning med träd- eller torvbränslen är det bästa att ge plantorna en bra start o god tillväxt. En nog så viktig bieffekt av asktillförsel är att på det sättet skapas en markvegetation av gräs och örter. Fröerna finns där men har utan askan svårt att gro och det tar många år innan någon vegetation etablerar sig på obehandlade ytor. Den biologiska mångfalden ökar markant efter asktillförsel och florainventeringar under sommaren 2011 på två olika platser att det på två hade etablerat sig c:a 60 olika arter av gräs och örter (3 år efter askspridning). Foto från efterbehandlad yta vid Ringsmossen i Tranemo kommun( 3 år efter askspridning). Örter, gräs, salix, barr och lövträd har spontant etablerat sig. 2

3 Tall och björk är det som vanligaste trädalternativet. Gran kan också vara möjligt. Det hänger mest på frostrisken. Erfarenhet visar att det på vissa lokaler har varit lätt att etablera gran på fd torvtäkter. Frostrisken är mindre än väntat. Det kan bero på att den mörka markytan suger åt sig värme under dagen och avger denna värme under natten och de för frosten så känsliga morgontimmarna. Den produktiva skogsmarksarealen binder c:a 1600 kg CO2/ ha och år inklusive förnalagret. Det ger en positiv och varaktig förbättring avseende klimatpåverkan. Biotopförbättrande åtgärder - Våtmarksområden skapas Möjligheterna att skapa nya våtmarker är ofta goda efter torvtäkt. Grunda våtmarker är bristvara i landskapet. Vi har gott om sjöar i Sverige och har längre tillbaka även haft gott om grunda våtmarker. Dessa har dock under de senaste 150 åren i stor utsträckning dikats ut och omvandlats till jordbruksmark och skogsmark. Anläggande av våtmark är en tacksam åtgärd som ger resultat direkt. Vadarfåglar och olika andarter etablerar sig ofta direkt om miljön är den rätta. I Västkärr (utanför Örebro) efterbehandlades ett område till våtmark och två år efter denna åtgärd noterades av lokala ornitologer 139 olika arter på platsen. Bild visande en anlagd våtmark på en annan del av den efterbehandlade ytan vid Ringsmossen (ph värde 7,0). 3

4 Aktiva åtgärder för att förbättra miljön för viltet och öka fodertillgången inom det område som skall efterbehandlas. Genom asktillförseln ökar också fodertillgången för viltet genom att olika för viltet begärliga arter som salix, andra lövträd, örter m.m. kan etablera sig på platsen. Även om huvudspåret är att anlägga ny skog så uppnås betydande fodertillväxt genom den ofta kraftiga undervegetation som bildas. En än mer aktiv åtgärd är att anlägga energiskog (salix) på platsen. På så sätt åstadkoms en långsiktig och för viltet attraktiv foderproduktion. Förslag till efterbehandling av Torpamyren och Rävsjömyren Det finns goda möjligheter att skapa miljöer med hög biologisk mångfald och attraktiva områden med variation med skog och våtmark. Varierande åtgärder föreslås med våtmark och skog som huvudalternativ. Marken mellan våtmark och skog kan behandlas aktivt för att ökad fodertillgång för viltet. Om ytterligare områden väster om vägen mellan Kalvsvik och Kläcklingen kan öppnas för torvtäkt, så bör detta kompenseras genom åtgärder på främst den delen väster om vägen som brukas idag. Inom de lägre partierna anläggs våtmarker och dessa förbereds med häckningsöar, som åstadkoms med grävmaskin. Viktigt där så är möjligt att grävning sker ned till mineraljord för att höja ph värdet i vattnet och därigenom öka kvaliteten på den blivande våtmarken.. Sedimenteringsdammar bibehålls för att säkra upp att inget suspenderat material förs vidare mot Åsnen. Skog På högre partier förbereds marken genom att gamla "torvpallar" jämnas ut och viss för skogen nödvändig dikning utförs. Dessa diken behöver ej vara djupa, utan 50-70cm är lämpligt. Aska tillförs marken. Därefter sker plantering alternativt att självföryngring tillämpas. Förbättrad viltbiotop och ökad fodertillgång Som kompensation för avverkning på nyetablerade områden kan aktiva åtgärder på det redan brukade området ge för viltet attraktiva biotoper. Det kan ske genom: Asktillförsel och etablering av salix Viltåkrar anläggs Våtmarker anläggs Åtgärderna bör sättas in i god tid före torvproduktionens upphörande. Jobba aktivt med färdigskördade ytor där det inte utgör hinder för den kvarvarande torvproduktionen. 4

5 . Våtmark vid Spjutaretorpsmossen, ph värde 6,1. Växjö den 21 december 2011 Kjell Gustafsson 5