Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå

Transkript

1 Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå

2 Stor andel formellt skyddad skogsmark Hög kvalitet, många kända värdekärnor Naturvärden kopplade till trädkontinuitet Okänd areal oregistrerade värdekärnor och nyckelbiotoper

3 Presentera ett underlag för en diskussion kring identifiering av naturvärden Vilka naturvärden? Vilka biotoper? Hur fångar vi upp dessa? Koppling till redan kända områden?

4 Död ved Traditionellt fokus: nedbrytningsstadier & mängd Aktuellt fokus: Biotop Bildnings sätt Kvalitet

5 Bildningssätt Storm Brand Konkurrens Död ved Vindfällen Förkolnad ved I tätvuxna bestånd stava Koslowski et al. 1991, Wikars Entomologisk Tidskrift 1992, Snell 2013, Stokland & Larsson For. Ecol. Manag. 2011

6

7 Bildningssätt Storm Brand Konkurrens Ålderdom Död ved Vindfällen Förkolnad ved I tätvuxna bestånd stava Gammal hård ved kelo Niemelä et al Polish Bot. J. 2002, Josefsson et al. Biol. Conserv. 2010

8 Olli Manninen

9 Bildningssätt Storm Brand Konkurrens Ålderdom Död ved Vindfällen Förkolnad ved I tätvuxna bestånd stava Gammal hård ved kelo Primär-rötare Ved med artförekomst harticka, violmussling tallticka, klibbticka (granticka)

10 Död ved Värt att notera: Vindfälld, brandskadad, solexponerad död ved, primärrötare Aktuellt fokus: Lågasuccessioner kontinuerlig tillförsel av död ved

11 Antal lågor ha Diameterklass (cm) I II III IV Josefsson et al. Biol. Conserv. 2010

12 Död ved Värt att notera: Vindfälld, brandskadad, solexponerad död ved, primärrötare Aktuellt fokus: Olika lågasuccessioner kontinuerlig tillförsel Lövved asp, sälg Grov död ved (30-60 cm och grövre )

13 Antal arter cm 20 30cm >30cm Nedbrytningsklass Stokland & Larsson - For. Eco. & Manag. 2011

14 Död ved Bristvaror exempel Tunn, senvuxen ved (naturlig självgallring kontinuerlig nybildning i t.ex. stava-bestånd) Hård, gammal, senvuxen tallved (kelo-träd) Lövved (grov asp & sälg) Grov ved (grova, gamla träd) Bränd, solexponerad ved

15 Gamla och grova träd Traditionellt fokus: hög ålder ( år), grov diameter (30-40 cm) Aktuellt fokus: >60 >

16 Antal ha tal >45 Diameterklass (cm) Linder & Östlund Biol. & Conserv. 1998, Rixtaxdata ej publ.

17

18 Andersson & Östlund Biol. & Conserv. 2004

19 Gamla och grova träd Bristvara exempel Riktigt gamla träd Riktigt grova träd Tallar med platt krona Fullväxt asp, sälg och rönn Hamlade träd

20 Biotoper Traditionellt fokus: granskog med fullt utvecklad intern dynamik, flerskitad tallskog, lövbrännor, orördhet Aktuellt fokus: Stava-bestånd Sandbarrskog Kalkbarrskog Lövrik barrskog/granbrännor Betespräglad skog

21 Antal träd ha Brand >350 Brand Fäbod Asp Rönn Sälg Josefsson et al. Ej publ.

22 Arter? Traditionellt fokus: signalarter, rödlistade arter Bör nedprioriteras = kvitto

23 Totalt antal arter/individer Red-listed species Rödlistade arter Red-listed Rödlistade specimens individer 0 Påverkan Josefsson et al. Biol. Conserv. 2010

24 Arter? Traditionellt fokus: signalarter, rödlistade arter Bör nedprioriteras = kvitto Aktuellt fokus exempel: Arter på ovanliga strukturer, t.ex. kelo-träd, grov asp Marksvamp i sandtallskog Markvegetation i kalkbarrskog, betespräglad skog Arter i åtgärdsprogram Hotade arter

25 Hur fångar vi upp dylika strukturer/biotoper? Vilken inventeringsmetodik?

26 Naturvärde NBI Skogsbiolog Sveaskogs NVB LST NVB Vindfälld ved V V? V Brandpåverkad ved V??? Solexponerad ved V V?? Lövved V? V V Grov ved V V V V Lågakontinuitet V? V V Keloträd/ved V?? V Mkt grova träd V V V V Mkt gamla träd V V V V Tall med platt krona V V V V Grova lövträd V V V V Hamlade träd V V?? Stavabestånd??? V Granbränna/lövrikt V? V V Sandtallskog V? V V Kalkbarrskog V V V? Betespräglad skog V V??

27 Hur fångar vi upp dylika strukturer/biotoper? Vilken inventeringsmetodik? Linjeinventering framför provytor Tidsåtgång Hitta ovanliga objekt/arter Kvalitativ bedömning Inventerarens kunskap

28 Matrisen landskapet Funktionalitet och konnektivitet Fjällen skogen myren Korridorer Sammanhängande trakter

29 REFERENCES Andersson, R. and Östlund, L. 2004: Spatial patterns, density changes and implications on biodiversity for old trees in the boreal landscape of northern Sweden. Biological Conservation 118, Bader, P., Jansson, S. and Jonsson, B. G. 1995: Wood-inhabiting fungi and substratum decline in selectively logged boreal spruce forests. Biological Conservation 72, Ehnström, B. and Axelsson, R. 2002: Insektsgnag i bark och ved. Uppsala: Artdatabanken. Heilmann-Clausen, J. and Christensen, M. 2004: Does size matter?: On the importance of various dead wood fractions for fungal diversity in Danish beech forests. Forest Ecology and Management 201, Josefsson, T., Olsson, J. and Östlund, L. 2010: Linking forest history and conservation efforts: long-term impact of low-intensity timber harvest on forest structure and wood-inhabiting fungi in northern Sweden. Biological Conservation 143, Kozlowski, T. T., Kramer, P. J. and Pallardy, S. G. 1991: The physiological ecology of woody plants. San Diego: Academic Press. Kruys, N. and Jonsson, B. G. 1999: Fine woody debris is important for species richness on logs in managed boreal spruce forests of northern Sweden. Canadian Journal of Forest Research 29, Linder, P. and Östlund, L. 1998: Structural changes in three mid-boreal Swedish forest landscapes, Biological Conservation 85, Niemelä, T., Wallenius, T. and Kotiranta, H. 2002: The kelo tree, a vanishing substrate of specified wood-inhabiting fungi. Polish Botanical Journal 47, Renvall, P. 1995: Community structure and dynamics of wood-rotting Basidiomycetes on decomposing conifer trunks in northern Finland. Karstenia 35, Snell, F Bevarande av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län: rödlistan som verktyg i praktisk naturvård. Master thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. Stokland, J. N. and Larsson, K.-H. 2011: Legacies from natural forest dynamics: Different effects of forest management on wood-inhabiting fungi in pine and spruce forests. Forest Ecology and Management 261, Wikars, L.-O. 1992: Skogsbränder och insekter (Forest fires and insects). Entomologisk Tidskrift 113, Wikars, L.-O. 2004: Habitat requirements of the pine wood-living beetle Tragosoma depsarium (Coleoptera: Cerambyciade) at log, stand, and landscape scale. Ecological Bulletins 51,