Naturvärdesinventering Ödmården, Söderhamns kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering Ödmården, Söderhamns kommun Inventerat av Skogsstyrelsen sommaren 2012.

2 Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen - en lokalt förankrad myndighet med uppdragsverksamhet. Vi leder utvecklingen i skogen för ett hållbart samhälle. Vi arbetar på medborgarnas uppdrag för att skogens alla värden tas tillvara på ett väl avvägt sätt. Genom ökad tydlighet och synlighet driver vi produktionsfrågorna, utvecklar miljöarbetet och lyfter skogens sociala värden. Delaktiga i naturvärdesinventering Ödmården, Söderhamns kommun: Brita Asplund, Skogsstyrelsen, fältinventering Ida Heurlin, Skogsstyrelsen, fältinventering samt inventeringsupplägg Jukka Kuivaniemi, Skogsstyrelsen, fältinventering, Kristina Thureson, Skogsstyrelsen, rapport Patrik Olsson, Skogsstyrelsen, gis, analyser av beståndsdata 2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Metod Befintligt kunskapsunderlag Fältinventering Resultat och rekommendationer Kända naturvärden enligt befintligt kunskapsunderlag Naturvärden funna vid fältinventering Diskussion Bilaga 1: Beskrivning av värdekärnor Bilaga 2: Definitioner Bilaga 3: Utdrag ur Naturvårdsprogrammet Värdefull natur Gävleborgs län. Bilaga 4: Översiktskarta A3-format 3

4 Sammanfattning Skogsstyrelsen har på uppdrag av Sweco Environment AB under juni-juli 2012 genomfört en naturvärdesinventering med anledning av en planerad vindkraftsanläggning. Anläggningen skall placeras strax söder om Ljusne i Söderhamns kommun. Naturvärdesbedömningen är tänkt att utgöra en del av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ingår i ansökan om tillstånd för vindkraftsanläggningen. Förutom att presentera funna naturvärden ges i denna rapport även rekommendationer gällande eventuella anpassningar som bör göras till dessa värden för att minimera negativ påverkan på dem. Inventeringen genomfördes dels genom granskning av befintligt kunskapsunderlag i form av GISmaterial i Skogsstyrelsens databas, material från Bergvik Skog AB och dels genom inventering i fält. Granskningen av befintligt kunskapsunderlag fokuserade på naturvärden som identifierats vid tidigare inventeringar. Exempel på sådana inventeringar är Nyckelbiotopsinventeringen (NBI), Våtmarksinventeringen (VMI) och Sumpskogsinventeringen. Fältinventeringen utfördes under sommaren 2012 och drygt 100 bestånd besöktes. Vid fältinventeringen identifierades 18 värdekärnor. 14 objekt klassas som nyckelbiotop och fyra naturvärdesobjekt. Utifrån tidigare kända naturvärden samt fältinventeringen finns ett kluster med naturvärden att ta hänsyn till mellan Tvärågården och Sunnäsbruk. Här rekommenderas att området undantas från eventuell påverkan från vindkraftsanläggningen. Totalt finns 35 nyckelbiotoper och fyra naturvärdesobjekt inom området som bör undantas från påverkan vid etablering samt våtmarker där försiktighet bör iakttas. 4

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund I ett område om ca ha i Söderhamns kommun, mellan orterna Ljusne i norr och Axmarbruk i söder, E4:an i väster och hälsingevägen i öster planeras en vindkraftverkspark på Bergvik Skog AB s marker. Skogsstyrelsen har på uppdrag av Sweco Environment AB gjort en naturvärdesinventering av det planerade vindparksområdet. Bild 1. Översiktskarta över den planerade vindkraftsanläggningen. 5

6 1.2 Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen är att: - Hitta och beskriva områden med höga naturvärden som kan påverkas av den planerade vindkraftsanläggningen. - Ge rekommendationer gällande hur påverkan på naturvärden kan minimeras. 2 Metod Naturvärdesinventeringen utfördes genom sammanställning av befintligt kunskapsunderlag samt inventering i fält. 2.1 Befintligt kunskapsunderlag Den del av inventeringen som baserar sig på befintligt kunskapsunderlag utfördes genom granskning av GIS-material i Skogsstyrelsens databas. Kunskap inhämtades om naturvärden som tidigare registrerats vid inventeringar utförda av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen samt ideella föreningar. Dessa områden som finns i befintligt kunskapsunderlag fältbesöks normalt inte då bakgrundsinformationen bedöms fortfarande vara tillräckligt aktuell. Särskild vikt lades vid att identifiera förekommande värden inom följande kategorier (se även definitioner i bilaga 2): Nyckelbiotop. Skogsområden som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Metoden för att identifiera nyckelbiotoper är utformad av Skogsstyrelsen. Inventering av nyckelbiotoper på privatskogsbrukets marker inleddes i början av 1990-talet och utfördes av Skogsstyrelsen. Samtidigt genomförde samtliga större skogsbolag egna inventeringar på sitt skogsinnehav. Kompletteringsinventering bedrevs under perioden och nya nyckelbiotoper registreras löpande. Naturvärdesobjekt/Högt naturvärde/objekt med höga naturvärden. Framtidsnyckelbiotoper som inte håller nyckelbiotopskvalitet, men som har påtagliga naturvärden. Naturvärdesobjekt finns registrerade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsregister och viktigt att uppmärksamma är att tidigt registrerade objekt kan ha utvecklats till nyckelbiotoper. Våtmarker. Våtmarksinventeringen (VMI) startade på 1980-talet och genomfördes av Länsstyrelserna med stöd av Naturvårdsverket. Omkring våtmarksobjekt bedömdes genom flygbildstolkning och en mindre del har besökts i fält. 6

7 Sumpskogar. Sumpskogar är samlingsnamnet för all skogsklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Mellan 1990 och 1998 kartlade Skogsstyrelsen sumpskogar med hjälp av flygfoton. Rödlistade arter. Arter som står på den så kallade rödlistan, som redovisar de arter som riskerar att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken tar fram Sveriges rödlista på uppdrag från Naturvårdsverket. Bedömningen görs genom att jämföra bland annat en arts populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek och populationens grad av fragmentering mot en uppsättning av kriterier (tröskelvärden). Signalarter. Arter som indikerar miljöer med höga naturvärden. En bra signalart bör vara starkt knuten till områden med höga naturvärden samtidigt som den bör vara relativt lätt att identifiera och upptäcka i fält. Att använda signalarter som redskap vid naturvärdesinventeringar är både tidsbesparande och kvalitetssäkrande. Ibland kan signalarter mer betraktas som ett kvitto på att en naturvärdesbedömning som grundats på strukturella kriterier har visat sig riktig. Värdefulla vattendrag. Exempelvis vattendrag med registrerade förekomster av flodpärlmussla. Formellt skyddade områden. Naturvårdsavtal, biotopskydd, naturreservat och nationalparker. Naturvärdena i skyddade områden får i normalfallet inte skadas. Åtgärder som påverkar skyddade områden ska prövas av respektive myndighet i förväg. Områden som planeras få formellt skydd. Områden som ligger på väntelista hos Länsstyrelse eller Skogsstyrelsen för att få formellt skydd. Natura Natura 2000 är ett nätverk av områden som är av gemensamt intresse för EU:s medlemsländer med avseende på naturtyper, arter och deras livsmiljöer. Natura 2000 har kommit till med stöd av EU:s habitat- respektive fågeldirektiv och regleras av miljöbalken (1998:808). Riksintressen. Riksintresse för natur- eller kulturmiljövård enligt miljöbalken (1998:808). 7

8 Naturvårdsprogram (Värdefull natur i Gävleborg, Länsstyrelsen) Kunskapssammanställning från Länsstyrelsen Gävleborg där områden valts ut för att göra naturvärdena i dessa områden kända och bevara dessa för framtiden. Material från Bergvik Skog AB. Beståndsdata samt data över natur- och kulturvärden från Bergvik Skog AB. 2.2 Fältinventering Fältinventeringen baseras på beståndsdata från Bergvik Skog AB samt den analys som gjordes över befintliga naturvärden. Där de befintliga naturvärdena antogs fortfarande hålla den standard som angavs i materialet och därför ej besöks i fält. Ur dessa bakgrundsfakta för vindkraftsområdet fanns 103 bestånd som bedömdes som eventuella värdekärnor och inventerades i fält. I fält gjordes först en översiktlig bedömning av förekommande naturvärden. Där betydande värden kunde identifieras övergick man till Skogsstyrelsens metod för inventering av nyckelbiotoper. I checklistorna framtagna för nyckelbiotopsinventering noterades trädslag samt strukturer och element av värde för olika arter (se bild 2). Även artförekomster registrerades under fältinventeringen. Se bilaga 1 för mer utförlig beskrivning av tillvägagångssätt för att välja ut bestånd att inventera i fält. Bild 2. Exempel på checklista för nyckelbiotopsinventering. Fotografier togs i de flesta bestånd. Ett foto per bestånd ses i bilaga 1. Fler foton finns i de digitala filerna som levereras tillsammans med rapporten. 8

9 Bedömning av områden med värdekärnor klassas i två klasser, klass 1 och klass 2. Klass 1 är normalt naturvärdet så högt att området som regel bör undantas från exploatering. I klass 2- områden är naturvärdet lägre men även här kan naturvärden skadas om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Se bilaga 2 för närmare definition. 3 Resultat och rekommendationer Nedan presenteras resultaten av inventeringens två delmoment. Det inventerade området är påverkat av skogsbruk, vilket avspeglar sig i få skogsbestånd äldre än 100 år. 3.1 Kända naturvärden enligt befintligt kunskapsunderlag Våtmarksinventeringen (bild 3) Inom den planerade vindkraftsanläggningen finns nio objekt inom Våtmarksinventeringen. Ett objekt har den högsta klassningen (Klass 1), ett objekt har klass 2, sex objekt har klass 3 och ett objekt har den lägsta klassen. Både objektet med den högsta och näst högsta klassen ligger längs vägen mellan Tvärågården och Sunnäsbruk (bild 3). Objekten med högsta och näst högsta klass bör undantas från påverkan av vindkraftsetablering. Övriga objekt bör hanteras varsamt vid etablering. Naturvårdsprogram (bild 4) I Naturvårdsprogram-Värdefull natur WX finns två områden som berörs av vindparksanläggningen, dels Tvärån-Sunnäsbruk och dels Rasbergsskogen. Tvärån-Sunnäsbruk klassas som högt naturvärde och är ett rikt vattendrag med intressant växtlighet som tex fuktängar, ask och asp. Rasbergsskogen är en gammal naturskog och är klassad som mycket högt naturvärde enligt Länsstyrelsens Naturvårdsprogram. Skogen benämns som skyddsvärd. Delar av Rasbergsskogen är även klassad som nyckelbiotop. Vid etablering av vindkraftsparken bör Tvärån värnas om och försiktighet bör tas kring både Tvärån och Rasbergsskogen. Nyckelbiotopen i Rasbergsskogen bör helt undantas från påverkan. Utdrag ur Naturvårdsprogrammet finns i bilaga 3. 9

10 Bild 3. Vindkraftsanläggningen berörs av nio områden utpekade i Våtmarksinventeringen, varav en har högsta klass (klass 1) och en har näst högsta klass (klass2). Nyckelbiotoper Det fanns 21 kända nyckelbiotoper i området sedan tidigare enligt material från Bergvik Skog AB (se bilaga 4). Generellt bör påverkan uteslutas i dessa områden. Det kan dock finnas naturtyper där naturvärdena gynnas av vissa ingrepp varpå rekommendationen får ses som generell men kan behöva prövas från fall till fall. 10

11 Bild 4. Vindkraftsanläggningen berörs av två områden utpekade i Naturvårdsprogrammet, ett med mycket högt naturvärde och ett med högt naturvärde. 3.2 Naturvärden funna vid fältinventering Genom GIS-körning samt studier av tidigare inventeringar togs objekt fram som bedömdes vara de mest intressanta att besöka i fält. Följande kriterier söktes i tillgängligt material: 1. Gamla granskogar. Grandominerade bestånd äldre än 90 år. 2. Gamla tallskogar. Talldominerade bestånd äldre än 100 år. 3. Intressanta blandskogar. Bestånd med mer än 20 procent lövträd och äldre än 40 år. 4. Övriga bestånd. Bestånd över 40 år som enligt Bergvik Skog AB s beståndsregister hade hög andel övrigt som trädslag. Vid fältinventeringen hittades 18 stycken värdekärnor som inte var kända sedan tidigare (se tabell 1 samt bilaga 4). Värdekärnorna bestod av 14 nyckelbiotoper och 4 naturvärdesobjekt. För närmare beskrivning av värdekärnorna samt foton se bilaga 1 samt digitalt material. Objekt-id är 11

12 hämtat från Bergvik Skog AB s beståndsdata. Även en hänsynsyta som lämnats vid avverkning registrerades i samband med fältinventeringen. Detta är dock ingen värdekärna men hyser känsliga biotoper som bör lämnas orörda om möjligt (bestånd 906, tabell 1 samt bilaga 1). De rödlistade och signalarter som hittades under fältinventeringen ses i tabell 2. 12

13 Tabell 1. Förteckning över värdekärnor som noterades under fältinventeringen. Objekt-id Naturvärde Klass Biotoptyp Rekommendation Nyckelbiotop 1 Tallskog Undantas påverkan 361 Nyckelbiotop 1 Granskog Undantas påverkan 906 Nyckelbiotop 1 Sumpskog Undantas påverkan 906 Hänsyn 2 Barrskog Undantas påverkan 1223 Nyckelbiotop 1 Sumpskog Undantas påverkan 1344 Nyckelbiotop 1 Barrskog Undantas påverkan 1359 Nyckelbiotop 1 Tallskog Undantas påverkan 1813 Nyckelbiotop 1 Tallskog Undantas påverkan 1869 Nyckelbiotop 1 Tallsumpskog Undantas påverkan Nyckelbiotop 1 Barrskog Undantas påverkan 2262 Nyckelbiotop 1 Sumpskog Undantas påverkan 2739 Nyckelbiotop 1 Sumpskog Undantas påverkan 3006 Naturvärdesobjekt 2 Alkärr Undantas påverkan 3073 Naturvärdesobjekt 2 Tallsumpskog Undantas påverkan del av 3006 Nyckelbiotop 1 Barrskog Undantas påverkan 3807 Nyckelbiotop 1 Alkärr Undantas påverkan 4196 Naturvärdesobjekt 2 Granskog Undantas påverkan 5056 Naturvärdesobjekt 2 Barrskog Undantas påverkan 5317 Nyckelbiotop 1 Granskog Undantas påverkan 13

14 Tabell 2. Förteckning över rödlistade och signalarter hittade under fältinventeringen. Bestånd Rödlistade arter Signalarter 238 (+ 182) Tallticka, granticka Nästlav 361 Ullticka Jungfru mari nycklar 906 Klibbticka, gammelgranlav, kattfotslav, jungfru mari nycklar 1813 Granticka ögonpyrola 2262 Ormbär 2739 Kattfotslav, skogsnycklar 3073 Tallticka 3807 Ormbär 4. Diskussion Naturvärden Området där vindkraftsparken planeras är påverkad av skogsbruk. Antalet äldre skogar är få. Vid fältinventeringen identifierades 18 nya värdekärnor, varav 16 objekt är nyckelbiotoper (klass 1) och fyra naturvärdesobjekt (klass 2). Till dessa värdekärnor tillkommer de 21 redan kända nyckelbiotoper som Bergvik Skog AB inventerat. Andra värden i vindkraftsparken är de nio objekt inom våtmarksinventeringen samt två objekt inom Naturvårdsprogrammet. Då flera av dessa värden finns koncentrerat mellan Tvärågården och Sunnäsbruk, längs det fina vattendraget Tvärån rekommenderas att detta område undantas från eventuell påverkan av vindkraftsanläggning. I övrigt rekommenderas att samtliga nyckelbiotoper samt naturvärdesobjekt (både klass 1 och 2) inom området lämnas utan påverkan samt att försiktighet antas vid samtliga våtmarker. 14

15 Bilaga 1. Beskrivning av värdekärnor. Nedan följer en beskrivning av de bestånd som vid fältinventering visade sig innehålla högre naturvärden. Beskrivningen innefattar hur det ser ut idag, naturvärdenas karaktär, om beståndet klassas som värdekärna, eventuella hänsynsåtgärder som kan vidtas för att minimera skada på naturmiljön samt fotografier. Förklaring av begrepp: Nr = beståndsnummer. Identifikationsnummer på varje bestånd. Finns även på kartan. Värdekärna (Ja eller Nej) = här anges om beståndet klassas som värdekärna eller inte samt vilken klass värdekärnan håller. Beskrivning = kort beskrivning om området 15

16 Bestånd nr 238 (berör även bestånd 182) Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Olikåldrig tallskog ca 230 år på lavhällmark med inslag av senvuxen gran och gammal vårtbjörk. Endast liten påverkan av skogsbruk. Solbelysta tallågor och tydligt inslag av lågor i olika nedbrytningsstadier. Rödlistade svamparna tallticka och granticka noterades samt signalarten nästlav. Rekommendation: Undantas påverkan Bild: Olikåldrigt tallbestånd på hällmark med tydligt inslag av torrakor och lågor i bestånd

17 Bestånd nr 361 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Naturligt uppkommet lövrikt granbestånd ca 125 år med inslag av enstaka äldre tallar. Olikåldrigt bestånd på frisk mark med fuktigare partier. Gammal undertryckt gran och självgallring noterades. Tydligt inslag av död ved, liggande och stående samt av löv och barr. Ej synbart påverkat av skogsbruk. Rödlistade svampen ullticka noterades samt signalarten jungfru mari nycklar. Rekommendation: Undantas påverkan Bild: Lövrikt granbestånd med tydligt inslag av lågor i bestånd

18 Bestånd nr 906 Värdekärna: Ja (delvis nyckelbiotop, klass 1, delvis hänsynsyta) Beskrivning: Hänsynsytor lämnade vid slutavverkning. Nyckelbiotop: Blandsumpskog ca 90 år med stort inslag av klibbal och björk. Rikligt med död ved av både gran, tall och löv. Många rotvältor av gran. Signalarterna klibbticka, gammelgranlav, kattfotslav och jungfru mari nycklar noterades. Hänsynsyta (orangefärg ovan): Barrs umpskog med stort inslag av björk. Klibbal finns samt enstaka lågor. Området är delvis underväxt röjt. Rekommendation: Nyckelbiotopen undantas påverkan, lika så hänsynsytan. Bild: Blandsumpskog med inslag av klibbal. Delområde i bestånd 906 klassas som nyckelbiotop. 18

19 Bestånd nr 1223 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Örtrik blandsumpskog med klibbal, gran och björk. Tydligt inslag av död ved både liggande och stående. Rikligt med vedsvamp samt träd på socklar och spår av vattenfluktuation. Rekommendation: Undantas påverkan Bild: Spår av vattenfluktuation i bestånd

20 Bestånd nr 1344 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Lövrik barrskog på frisk till fuktig mark. Flerskiktad ca 80 årig skog på översvämningsmark. Flerstammiga och sockelbildande träd vanliga. Självgallring pågår. Inslag av grov klibbal. Rekommendation: Undantas påverkan Bild: Lövrikt i bestånd

21 Bestånd nr 1359 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Tallskog ca 170 år, enskiktad, med tydligt inslag av lågor och torrakor. Förekomst av spår efter brand. Tydligt inslag av stora block och enstaka solbelysta lågor med insektshål. Rekommendation: Undantas påverkan Bild: Enskiktat tallbestånd med tydligt inslag av död ved i bestånd

22 Bestånd nr 1813 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Tallskog ca 180 år. Luckig skog med underväxt av gran. Inslag av klibbal, vårtbjörk och en. Beståndet har varierande mark från hällpartier till frisk mark och sumpområde. Gamla tallar finns spridda i hela beståndet. Örtrikt bestånd där signalarten ögonpyrola noterades. Gammal sälg, oxel och den rödlistade svampen granticka noterades också. Rekommendation: Undantas påverkan Bild: Gamla tallar spridda i hela beståndet i bestånd

23 Bestånd nr 1869 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Olikåldrig och skiktad tallsumpskog 130 år med partier av gammal tall på fastmark. Liggande och stående död ved och spår efter brand. Tydligt inslag av spärrgreniga träd samt förekomst av vät*.. Rekommendation: Undantas påverkan 23

24 Bestånd nr 1931 och 4703 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Barrblandskog ca 100 år med äldre tallöverståndare. Inslag av grov tall. Omväxlande fuktigare och torrare partier. Bäck och dike finns i bestånden. Rekommendation: Undantas påverkan Bild: Bestånd 4703 och 1931 bedöms som nyckelbiotop med inslag av grov tall. *Vät= pöl, träsk; grunt vatten som tidvis torkar ur. 24

25 Bestånd nr 2262 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Blandsumpskog med klibbal, björk, gran och tall. Rikligt med död ved. Örtrikt fältskikt med olvon, liljekonvalj, midsommarblomster och signalarten ormbär. Tydligt inslag av död ved, både liggande och stående. Tydligt inslag av träd på socklar och spår av vattenfluktuation. Rekommendation: Undantas påverkan Bild: Lövrik sumpskog i bestånd

26 Bestånd nr 2739 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Flerskiktad blandsumpskog. Senvuxna och gamla granar och gott om klibbal. I området finns inslag av döda och döende träd både liggande och stående i varierande dimension och nedbrytningsgrad. Olikåldrigt bestånd där granarna uppnår en ålder av år. Örtrik flora. Sockelbildning. Signalarterna kattfotslav och skogsnycklar noterades i beståndet. Rekommendation: Undantas påverkan Bild: Flerskiktad och örtrik blandsumpskog i bestånd

27 Bestånd nr 3006 (se även bestånd 3181) Värdekärna: Ja (Högt naturvärde, klass 2) Beskrivning: Alkärr med inslag av gammal klibbal och björk. Förutom dikning är beståndet till synes opåverkat av skogsbruk. Beståndet befinner sig i en självgallringsfas och gran börjar växa in. Tydligt inslag av lågor och vedsvamp. Tydligt inslag av träd på socklar. Enstaka senvuxna eller mycket gamla träd. Rekommendation: Undantas påverkan Bild : Självgallring i bestånd

28 Bestånd nr 3073 Värdekärna: Ja (Högt naturvärde, klass 2) Beskrivning: Olikåldrig tallsumpskog med senvuxna tallar över 200 år. Liten påverkan av skogsbruk från senare tid. Inslag av klibbal, vårtbjörk. Rödlistade svampen tallticka noterades i beståndet. Rekommendation: Undantas påverkan Bild : Tallticka i bestånd

29 Bestånd nr 3181 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Sparad hänsynsyta sedan slutavverkning. Beläget delvis in i bestånd Barrskog med inslag av löv. Rikligt med död ved. Rekommendation: Undantas påverkan Bild. Barrskog med gott inslag av lövträd. Nyckelbiotop i bestånd 3181 och Nyckelbiotopen angränsar dessutom direkt till naturvärdet i bestånd

30 Bestånd nr 3807 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Källpåverkat alkärr med gamla klibbalar, gamla granar och gammal björk. Spår som sockelbildning vittnar om att vattennivån fluktuerar över året. I beståndet finns mycket död ved. Örtrikt med inslag av signalarten ormbär. Rekommendation: Undantas påverkan Bild : Källpåverkan i bestånd

31 Bestånd nr 4196 Värdekärna: Ja (Högt naturvärde, klass 2) Beskrivning: Flerskiktad lövrik granskog ca 80 år med tät granunderväxt. Marken i beståndet är fuktig vilket gett sockelbildning på en del träd. Det pågår självgallring av gran och björk. Rekommendation: Undantas påverkan Bild : Sockelbildning i bestånd

32 Bestånd nr 5056 Värdekärna: Ja (Högt naturvärde, klass 2) Beskrivning: Blockig barrskog med mycket död ved och rikligt med hänglavar. Tydligt inslag av lågor och mosstäcke på stenar, lågor och block. Även inslag av äldre björk. Rekommendation: Undantas påverkan Bild. Rikt på hänglavar i bestånd

33 Bestånd nr 5317 Värdekärna: Ja (Nyckelbiotop, klass 1) Beskrivning: Granskog med inslag av äldre tallöverståndare. Underröjt och dikat. I beståndet finns mycket löv, enstaka grövre lövträd och lövlågor. Hög luftfuktighet och självgallring noterades även. Rekommendation: Undantas påverkan Bild : Lågor och självgallring finns i bestånd

34 Bilaga 2. Definitioner Värdekärna eller egentligen skogsbiologisk värdekärna, är ett område med höga befintliga naturvärden. De kan utgöras av nyckelbiotoper och/eller andra höga naturvärden som naturvärdesobjekt. En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Nyckelbiotoperna representerar en betydande del av mångfalden i den svenska skogen. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Undantagna är arter med utpräglat landskapsekologiska krav, till exempel många fåglar och större däggdjur. Termen nyckelbiotop är framtagen för att tillämpas i samband med naturvärdesinventeringar i skog. Rödlistade arter är djur och växter som finns upptagna på den så kallade nationella rödlistan av senaste datum. En nyckelbiotop utgör tillsammans med höga naturvärden värdekärna Nyckelbiotopsinventering är en biotopinventering där i första hand skogens strukturer och element används som naturvärdeskriterier, men även förekomsten av signalarter kan vara avgörande vid bedömningen. Inventeringen har en för landet gemensam metodik i enlighet med Skogsstyrelsens Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Tiden ger inte utrymme för att söka arter i uppenbara nyckelbiotoper men givetvis noteras alla signal- och rödlistade arter som upptäcks vid inventeringen. I de fall då det råder osäkerhet kring biotopens naturvärde är det nödvändigt att aktivt leta signalarter och rödlistade arter. Dock är det viktigt att understryka att objekt där man inte noterar några intressanta arter inte får bli undervärderade. En del biotoper är naturligt fattiga på de arter som används som signalarter men kan likväl hysa rödlistade arter. Naturvärdesobjekt (eller objekt med naturvärden) är biotoper som innehåller naturvärden men där miljön inte når upp till nyckelbiotopsstandard. Dessa objekt kan även betraktas som biotoper som saknar höga naturvärden idag men troligen blir nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid. Rödlistade arter är arter som står på den så kallade rödlistan, som redovisar de arter som riskerar att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken tar fram Sveriges rödlista på uppdrag från Naturvårdsverket. Rödlistade arter i Sverige 2010 är den tredje svenska rödlistan som baseras på de internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Bedömningen görs genom att jämföra en arts populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek, populationens grad av fragmentering m.m. mot en uppsättning kriterier (tröskelvärden). Signalarter är arter som indikerar miljöer med höga naturvärden. En bra signalart bör vara starkt knuten till områden med höga naturvärden samtidigt som den bör vara relativt lätt att identifiera och upptäcka i fält. Att använda signalarter som redskap vid naturvärdesinventeringar är både 34

35 tidsbesparande och kvalitetssäkrande. Ibland kan signalarter mer betraktas som ett kvitto på att en naturvärdesbedömning som grundats på strukturella kriterier har visat sig riktig. Klass 1: Områden där naturvärdet är så högt att området som regel bör undantas från exploatering. Innefattar bl.a. nyckelbiotoper (enligt Skogsstyrelsens definition; dessa registreras i Skogsstyrelsens databas), värdekärnor som håller klass för naturreservat enligt Länsstyrelsens bedömning, klass 1 och 2 våtmarker (enligt Länsstyrelsens klassning), våtmarker som omfattas av myrskyddsplan, formellt skyddade områden (naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal) samt Natura 2000-områden. Klass 2: Områden där naturvärdet är måttligt högt och kan påverkas negativt vid exploatering om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Innefattar bl.a. Skogsstyrelsens höga naturvärden (enligt Skogsstyrelsen är detta områden som har påtagliga naturvärden och som bedöms komma att utvecklas till nyckelbiotoper), sumpskogar, våtmarker (klass 3, 4 och oklassade våtmarker), övriga värdekärnor som har höga naturvärden men som inte håller klass för naturreservat enligt Länsstyrelsens bedömning. 35