RAPPORT. Second opinion naturvärdesinventering Grönö, Hornslandet Västerviks kommun, Kalmar län Upprättad av: Christina Borg

Transkript

1 RAPPORT Second opinion naturvärdesinventering Grönö, Hornslandet, Kalmar län Upprättad av: Christina Borg

2 RAPPORT Second opinion naturvärdesinventering Grönö, Hornslandet, Kalmar län Kund Marginalen Fastigheter AB Box Lidingö Besök: Herserudsvägen 18 Konsult WSP Sverige AB Box Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Christina Borg, Fil. Dr. Växtekologi (WSP) Bo Lindholm, VD (Marginalen Fastigheter AB) (14)

3 Sammanfattning WSP Sverige AB har på uppdrag av Marginalen Fastigheter AB, utfört en kritisk granskning en s.k. second opinion av dels den naturvärdesinventering av Hornslandet, delen Grönö i som gjorts av Sweco. Som jämförelse har jag tittat på den nyckelbiotopsinventering som gjorts i samma område av Skogsstyrelsen. Horns Strand Fastigheter AB äger fastigheten som omfattar hela Grönö, utom redan avstyckade tomter, som berörs av båda dessa inventeringar. Fastigheten har beteckning Horn 1:6, Västervik. Swecos inventering Sweco har använt sig av den metodik som nu är branschstandard. Området får anses vara väl undersökt av Sweco. I denna nd opinion har samtliga 9 av Swecos inventerade objekt granskats noggrannare. Deras sammanvägda bedömning av objektens naturvärden får anses överensstämma väl med bedömningsgrunderna enligt SIS standard. Skogsstyrelsens inventering Som jämförsele har Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering studerats. Även denna har utförts av en mycket erfaren och kunnig person med stor vana att inventera och bedöma naturvärdesobjekt. Vidare har inventeraren en mycket stor kompetens på skogliga signalarter/rödlistade arter. Skogsstyrelsen har identifierat två objekten som nyckelbiotoper, vilket motsvaras av naturvärdesklass 1b (högt värde) enligt den metodik som Sweco har använt sig av. Skogsstyrelsens resultat stämmer väl med bedömningsgrunderna både enligt SIS standard och enligt manualen för nyckelbiotopsinventering. Slutsatser Både Sweco och Skogsstyrelsen har kommit fram till att stora delar av skogen på Grönö har höga naturvärden. Dock skiljer sig områdenas avgränsningar något. Detta kan sannolikt förklaras av att Sweco har genomfört en mer detaljerad inventering av de delar av Grönö som i detaljplanen pekas ut som möjliga att exploatera. Rekommendationer Objekt med nr och 8 kan exploateras utan en negativ påverkan på höga naturvärden. Även den tomt inom objekt och som ligger intill nr 8 bedöms kunna exploateras utan att det innebär en fragmentering av värdefull tallmiljö. I område A i Figur 5 bedöms - tomter kunna tillkomma utan att väsentligt skada den lokala eller regionala mångfalden av arter och livsmiljöer. Område B i Figur 5 bedöms kunna exploateras utan att väsentligt skada den lokala eller regionala mångfalden av arter och livsmiljöer. Generellt rekommenderas att samla exploateringen till en del för att undvara en annan del. Exempelvis kan det vara mer lämpligt att utöka antalet tomter vid område nr 8 och B och inte exploatera vid område A. Det är inte lämpligt att exploatera mellan område och 4/6. Här finns ett svagt spridningssamband och ytterligare exploatering här skulle försvaga den ytterligare. (14)

4 Innehåll 1 Inledning Omfattning 5 Allmän beskrivning 5 Naturvärdesinventering utförd av Sweco 6.1 Metodik 6. Resultat 7. Bedömningsgrunder SIS standard 8 4 Nyckelbiotopsinventering Skogsstyrelsen Metodik Resultat 11 5 Slutsatser 1 6 Rekommendationer 1 7 Referenser 14 Bilaga 1. Bedömningsgrunder enligt SIS standard 4 (14)

5 1 Inledning WSP Sverige AB har på uppdrag av Marginalen Fastigheter AB, utfört en kritisk granskning en s.k. second opinion av dels den naturvärdesinventering av Grönö inom Hornslandet i som gjorts av Sweco i. Horns Strand Fastigheter AB äger fastigheten som omfattar hela Grönö, utom redan avstyckade tomter, som berörs av båda dessa inventeringar. Fastigheten har beteckning Horn 1:6, Västervik. 1.1 Omfattning Second opinion omfattar: Inventering av befintlig information rörande riksintressen, Natura 000- områden, områdets eventuella skyddsvärda biotoper, rödlistade arter, naturreservat, nyckelbiotoper, m.m. Genomgång av Miljö- och byggnadsnämndens () yttranden samt skrivelse om naturvärden gjord av Naturskyddsföreningen i Tjust. En kritisk granskning av Naturvärdesinventering i Hornslandet, delen Grönö utförd av Sweco 6-7 augusti 014. Rapport daterad Jämförelse av Swecos inenvering med den nyckelbiotopsinventering av samma område, utfört av Skogsstyrelsen 10 april 014 ii. Genomgång av metodik för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald Svensk standard SS :014. Allmän beskrivning arbetar med ett flertal detaljplaner för delar av Hornslandet sydost om Västerviks tätort. Fastigheten Horn 1:6 ingår som del i detta område. Den aktuella inventeringen berör detaljplanekartan för Västervik Horn 6. Som ett underlag till detaljplanerna har Ulrika Kanstrup och Kaj Almqvist från Sweco genomfört en naturvärdesinventering. Inventeringen utfördes den 6-7 augusti (14)

6 Naturvärdesinventering utförd av Sweco Naturvärdesbedömning innebär att ett geografiskt områdes betydelse för biologisk mångfald bedöms med hjälp av bedömningsgrunderna art och biotop. Naturvärdesbedömning avser den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd iii, iv..1 Metodik Sweco har använt sig av SIS standard för naturvärdesinventering. Inventeringen inleddes med en förstudie följt av inventering i fält enligt fält standard inom detaljplanernas naturmark samt fält detalj inom detaljplanernas nytillkomna tomter, se Swecos rapport i. Tabell 1. Naturvärdesinventering enligt SIS standard. Översikt detaljeringsnivåer, minsta karteringsenhet och exempel på användningsområde. Nivå Minsta karteringsenhet Exempel på användningsområde 1. Förstudie (ej fältinventering) 1 ha eller 00* m översiktlig planering naturvårdsprogram förstudier. Fält översikt 1 ha eller 100* m större områden skogslandskap val av lokaliseringsalternativ vindkraftsetablering. Fält standard 0,1 ha eller 50*0,5 m mindre områden väg och järnvägsplaner vindkraftsetablering 4. Fält detalj 5 m eller 10*0,5 m väg- och järnvägsplaner - mer detaljer detaljplaner skötselplaner Två personer från Sweco har den 6-7 augusti 014 genomfört inventeringen. De skriver själva att tidpunkten inte är lämplig för att hitta vintertagging, vilken man förväntar sig inom området. Sammanfattning: Sweco har använt sig av den metodik som nu är branschstandard. Vidare får området anses vara väl undersökt av Sweco och man besitter tillräcklig kunskap om naturvårdsarter för att genomföra uppdraget. 6 (14)

7 . Resultat I Figur 1nedan redovisas resultaten från inventeringen. Sweco har identifierat fyra områden av högt naturvärde (orange nr, 4-6)) och fem område med påtagligt naturvärde (grönt nr 1,, 7-9). Figur 1. Resultaten av Swecos naturvärdesinventering. Orange områden = högt naturvärde och gröna områden = påtagligt naturvärde. Bearbetad karta från Swecos rapport i. SIS standard är en relativt ny branschstandard för naturvärdesinventeringar i Sverige. Den omfattar alla naturtyper i landet och pekar på vilken/vilka metodiker som är lämpliga att använda. Vidare ger den exempel på referenslitteratur för de olika naturtyperna samt anger en indelning av naturvärdesobjekt enligt dess naturvärden. De olika klasserna beskrivs ingående i faktarutan nedan. Färgerna på klasserna följer Swecos färgindelning av objekten. För att inventering och klassificering ska vara så enhetlig som möjligt finns även tydliga bedömningsgrunder i standarden, se Bilaga 1. Detta för att minska risken att olika individer gör olika bedömningar av ett likartat objekt. För naturtypen skog och träd rekommenderas att använda nyckelbiotopinventeringens manualer och signalarter. Om s.k. jätteträd påträffas bör man komplettera med Inventering av jätteträd (Hultgren och Nitare 1999). 7 (14)

8 iii, iv Fakta naturvärdesklasser enligt SIS standard Högsta naturvärde (naturvärdesklass 1) störst positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Högt naturvärde (naturvärdesklass ) stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. 1b motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1, ädellövskogsinventeringen klass 1 och, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och, rikkärrsinventeringens klass 1, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda Natura 000- naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass ) påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass, ädellövskogsinventeringens klass, våtmarksinventeringens klass och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Visst naturvärde (naturvärdesklass 4) viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas.. Bedömningsgrunder SIS standard Naturvärdesbedömning ska göras utifrån två bedömningsgrunder: Art Biotop Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella biotopen och regionen. Bedömningsgrunderna visas i bilaga 1. I nedanståden tabell har resultaten från Swecos inventering sammanställts under respektive bedömningsgrund. En opartisk bedömning av de inventerade områdena baserad på de uppgifter som Sweco lämnat för respektive område. I Figur visas hur man kommer fram till vilken naturvärdesklass ett enskilt objekt har. Vanligtvis resulterar en naturvärdesbedömning i ett utfall nära matrisens diagonal. 8 (14)

9 Tabell. En sammanställning av de art- och biotopuppgifter som Sweco har beskrivit för respektive område samt en opartisk bedömning av dessa. Hur artvärde bedöms framgår av Bilaga 1. Nr Art 1 Artvärde Biotop 1 Biotop top- Karaktär Hot värde 1 RL, NV 6 RL, 5 NV RL, NV 4 RL, NV 5 5 RL, NV 6 RL, NV 7 1 RL, 1 NV Visst Högt Visst Påtagligt Högt Påtagligt Visst Hällmarkstallskog med ca 150 år gamla tallar. Äldre tallskog, kuperad terräng, åldersspridning, rikligt med död ved i soliga och skuggiga lägen, både liggande och stående i olika grovlekar, relativt grova ekar och aspar, en äldre lindlåga. Äldre tallar, död ved förekommer sparsamt, skoglig kontinuitet Ca 150-årig hällmarkstallskog med inblandning av yngre träd, död ved finns i ganska riklig mängd, skoglig kontinuitet. Äldre tallar (ca år), tämligen gott om liggande och stående död ved, skoglig kontinuitet. Äldre tall (ca 150 år), död ved förekommer ganska sparsamt i form av torrakor och lågor, viss skoglig kontinuitet. En grupp på 1 ganska grova (diameter ca 60 cm) tallar, ca 150 år. Sammanvägd bedömning naturvärde - Visst Påtagligt - - Påtagligt Högt - - Visst Påtagligt - - Påtagligt - Påtagligt Högt - Högt - - Högt Högt - - Visst Påtagligt - Swecos bedömning av naturvärde 1 Påtagligt - Högt - Påtagligt - Högt - Högt - Högt - Påtagligt RL Lågt Äldre tall, ingen död ved. - Lågt Påtagligt RL, 1 NV Visst Naturvärdesträd i form av gamla tallar - Lågt Påtagligt - Påtagligt - Påtagligt - 1 Uppgifter hämtade ur Swecos rapport. Opartisk bedömning utifrån bedömningsgrunderna 9 (14)

10 Figur. Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till en viss naturvärdesklass. Figuren är från SIS Standard Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. iii Sammanfattning: För samtliga 9 utpekade naturvärdesobjekt har Sweco kommit fram till samma naturvärdesklass som vid den oberoende bedömningen. 10 (14)

11 4 Nyckelbiotopsinventering Skogsstyrelsen 4.1 Metodik Skogsstyrelsen har använt sig av vedertagen metodik särskilt framtagen för ändamålet. Nyckelbiotopsinventeringen är ett uppdrag från regeringen vars syfte är att hitta och registrera biotoper som utgör viktiga livsmiljöer för rödlistade arter. Samma metodik och samma definitioner används i hela Sverige, utan hänsyn till lokal förekomst av biotoptyper, element eller rödlistade arter. Detta innebär i praktiken att samtliga inventerare i landet ska göra samma bedömning av ett givet objekt. Inventerarna har en gedigen utbildning i naturvårdsbiologi, inventeringsmetodik och artkännedom. 4. Resultat Inom det område som omfattas av Swecos inventering har Skogsstyrelsen vid inventering identifierat två nyckelbiotoper, se Figur. Båda objekten utgörs av en hällmarkskog med ett stort inslag av senvuxna träd, rikligt med död ved, värdefull kryptogamflora samt en värdefull lägre fauna. Figur. Översiktskarta som visar läget för de två nyckelbiotoper som Skogsstyrelsen har identifierat på Grönö. 11 (14)

12 5 Slutsatser Både Sweco och Skogsstyrelsen har kommit fram till att stora delar av skogen på Grönö har höga naturvärden. Dock skiljer sig områdenas avgränsningar något. Detta kan sannolikt förklaras av att Sweco har genomfört en mer detaljerad inventering av de delar av Grönö som i detaljplanen pekas ut som möjliga att exploatera. Kunskap Naturvärdesbedömning ska vila på kunskap om aktuella arters och biotopers ekologi. Det förutsätter att utföraren har kunskap och insikt om vilka arter och biotopkvaliteter som kan förväntas i en viss biotop. Sweco har använt sig av den metodik som nu är branschstandard. Man har även har gjort en detaljerad inventering och området får anses vara väl undersökt. Bedömning Naturvärdesbedömning ska göras utifrån bedömningsgrunderna art och biotop. Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella biotopen och regionen. Till exempel är tallticka som har påträffats vid inventeringarna, vanligt förekommande i närområdet och i regionen (Småland). En sökning i Artportalen visar 1698 fynd av just tallticka i Småland, se Figur 4. Då ska man komma ihåg att Artportalen inte visar alla förekomster av arter utan enbart det som rapporterats in av frivilliga observatörer. Figur 4. Översikt av fyndplatser för tallticka i Småland. Sweco har gjort en välgrundad bedömning att de nio inventerade objekten. Swecos klassificering av objekt stämmer väl överens med bedömningsgrunderna enligt SIS standard. Spridning och fragmentering I naturen sker ständiga förändringar i artsammansättningen genom att arter försvinner från några platser men samtidigt etablerar sig på nytt på andra. Det lokala försvinnandet kan ofta ske slumpvis, till exempel genom en skogsbrand eller stormfällning. Nyetablering förutsätter att det finns lämpliga miljöer inom spridningsavstånd, ett avstånd som varierar beroende på vilken art det handlar om. Exempelvis kan luftburna växtfrön eller sporer från mossor kan spridas miltals med vinden medan sniglar och vissa leddjur kanske bara klarar några hundra meter. Det är viktigt att se till ett större geografiskt område när man analyserar spridningsvägar och eventuella risker för fragmentering. Spridning mellan värdefulla naturområden kan även ske via det som vanligtvis anses vara skräpmiljöer som t.ex. vägkanter och trädgårdar. 1 (14)

13 Grönö ligger i ett område där det är ovanligt nära till fler nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt med liknande karaktär. Inom en radie av 000 m finns förutom de två nyckelbiotoperna på Grönö, ytterligare åtta nyckelbiotoper, ett naturvärde och ett naturreservat. Större delen av fastigheten utgörs dessutom av skog som brukas varsamt. Det finns därmed goda förutsättningar för fortsatt hög biologisk mångfald och goda möjligheter till spridning mellan den aktuella fastigheten och i närområdet. 6 Rekommendationer Objekt med naturvärdesklass 1 och bör bevaras för att bibehålla den lokala samt den regionala mångfalden av arter och livsmiljöer. Dock bedöms en försiktig exploatering i området som inte fragmenterar detta sammanhängande områden med mycket värdefulla tallmiljöer, vara möjlig. De arterna av vedsvampar, lavar och insekter som finns i tallskogen har god spridningsförmåga. För dem är den begränsande faktorn tillgången på lämpligt substrat. Figur 5. Bilden visar de värdefulla områdenas kärnområden (vita ovaler) samt viktiga (heldragen pil) och svaga spridningssamband (streckad pil) finns. Orange områden = högt naturvärde och gröna områden = påtagligt naturvärde. Bearbetad karta från Swecos rapport i. Grönö är redan idag bebyggt med ett 50-tal byggnader. I Figur 5 ovan visas resultaten av Swecos inventering med områden med höga naturvärden samt spridningssambanden mellan dem. Streckade pilar i figuren visar var det är svaga spridningssamband, vilket beror på att det är bebyggelse eller infrastruktur som försvårar spridningen. Heldragen pil visar på ett starkt spridningssamband. 1 (14)

14 Objekt med nr och 8 i Figur 5 ovan kan exploateras utan en negativ påverkan på höga naturvärden. Även den tomt inom objekt och som ligger intill nr 8 bedöms kunna exploateras utan att det innebär en fragmentering av värdefull tallmiljö. I område A i Figur 5 bedöms - tomter kunna tillkomma utan att väsentligt skada den lokala eller regionala mångfalden av arter och livsmiljöer. Område B i Figur 5 bedöms kunna exploateras utan att väsentligt skada den lokala eller regionala mångfalden av arter och livsmiljöer. Det är inte lämpligt att exploatera mellan område och 4/6. Här finns ett svagt spridningssamband och ytterligare exploatering här skulle försvaga den ytterligare. Generellt rekommenderas att samla exploateringen till en del för att undvara en annan del. Exempelvis kan det vara mer lämpligt att utöka antalet tomter vid område nr 8 och B och inte exploatera vid område A. 7 Referenser i Almqvist, K. och U. Kanstrup, 014: Naturvärdesinventering i Hornslandet, delen Grönö. Rapport Sweco Environment AB ii Skogsstyrelsen. iii SIS, 014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SVENSK STANDARD SS :014. iv SIS, 01: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Komplement till SS Teknisk Rapport. SIS-TR : (14)

15 Horn\_Dokument\6_PM_Rapport\. Grönö\Bilaga 1 - Bedömningsgrunder.docx Mall: Memo.dot ver () BILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER ART OCH BIOTOP BEDÖMNINGSGRUND ART Bedömningsgrunden art omfattar naturvårdsarter och artrikedom. Hotade arter och rödlistade arter ingår bland naturvårdsarterna men ska tillmätas större betydelse än övriga naturvårdsarter. Det innebär att bedömningsgrunden i praktiken består av fyra aspekter: naturvårdsarter, rödlistade arter, hotade arter och artrikedom. Vid bedömning av arter ska både de arter utföraren noterat i fält och uppgifter om tidigare fynd som utföraren bedömer fortfarande kan finnas kvar användas. En del artförekomster saknar betydelse för naturvärdesbedömningen. Sådana artförekomster benämns som obetydliga. Obetydliga artförekomster kan vara: små och kvalitetsmässigt dåliga artförekomster som saknar egentlig betydelse för biologisk mångfald arter som är minskande på grund av sjukdomar, föroreningar, jakt eller fiske, och vars framtida existens inte i första hand beror av att vissa geografiska områden bevaras djur som rör sig över stora områden och som tillfälligt råkar befinna sig på en viss plats där de inte regelbundet uppehåller sig. BEDÖMNINGSGRUND BIOTOP Bedömningsgrunden biotop omfattar två aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet och hot. En helhetsbedömning ska göras av dels biotopkvaliteterna i varje geografiskt område och dels hur sällsynt och hotad biotopen är. Med biotopkvalitet avses allt det som formar en biotop eller en livsmiljö. Förekomst av naturvårdsarter och artrikedom ingår dock inte eftersom de utgör en egen bedömningsgrund. Däremot ska förekomst av nyckelarter hanteras som en biotopkvalitet. Biotopkvalitet kan vara av olika typ vilket kortfattat beskrivs nedan. Olika kvaliteter har olika betydelse i olika biotoper. Vägledning för hur biotopkvaliteter hanteras i olika naturtyper ges i SIS-TR Biotopkvalitet ska värderas utifrån omfattning och betydelse för biologisk mångfald. Det ska göras en samlad bedömning av alla relevanta biotopkvaliteter. Biotopkvalitet kan antingen uppskattas eller mätas. Detta ska göras antingen genom direkt eller indirekt observation. Indirekt observation kan göras genom förekomst av vissa arter som indikerar en viss biotopkvalitet. Indirekt observation av en viss biotopkvalitet kan också göras genom förekomst av andra biotopkvaliteter. Endast de biotopkvaliteter som har betydelse för biologisk mångfald ska tillmätas betydelse. Strukturer och element är av särskild betydelse vid bedömningen eftersom de är företeelser som kan uppfattas i fält. De används därför i många fall för att indirekt bedöma förekomst av andra biotopkvaliteter, som t.ex. naturlighet, processer och störningsregimer, kontinuitet, naturgivna förutsättningar och vissa nyckelarter. Vid naturvärdesbedömning ska en biotops sällsynthet och hur hotad den är beaktas. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Bedömning av sällsynthet ska omfatta biotopens sällsynthet dels i ett regionalt perspektiv och dels i ett nationellt och internationellt perspektiv. Bedömningen av hot ska omfatta huruvida biotopen är hotad i ett nationellt, europeiskt eller globalt perspektiv. En biotop anses hotad när något av följande är uppfyllt: biotopens utbredningsområde minskar den totala arealen av biotopen minskar de strukturer och funktioner som är viktiga för biotopen sannolikt inte kommer att finnas kvar på lång sikt eller bevarandestatusen hos biotopens typiska arter inte är gynnsam. WSP Sverige AB Box Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel:

16 Horn\_Dokument\6_PM_Rapport\. Grönö\Bilaga 1 - Bedömningsgrunder.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 () Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella biotopen och regionen. Bedömningsgrunderna visas i Tabell 1 och Tabell för art respektive biotop. Tabell 1. Tabellen sammanfattar bedömningsgrunder för art. Tabellen är från SIS Standard Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Tabell. Tabellen sammanfattar bedömningsgrunderna för biotop. Tabellen är från SIS Standard Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning.

17 Horn\_Dokument\6_PM_Rapport\. Grönö\Bilaga 1 - Bedömningsgrunder.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 () Referens SIS, 014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SVENSK STANDARD SS :014. SIS, 01: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Komplement till SS Teknisk Rapport. SIS-TR :014.