RAPPORT SWECO ENVIRONMENT UPPDRAGSNUMMER: NATURVÄRDESINVENTERING VID BRÅTA, VERSION 3,

Transkript

1 repo001.docx RAPPORT UPPDRAGSNUMMER: NATURVÄRDESINVENTERING VID BRÅTA, VERSION 3, SWECO ENVIRONMENT Författare: Johanna Rolander Borlid, Sweco Intern kvalitetgranskning: Peter Rodhe, Sweco Uppdragsledare: Peter Rodhe, Sweco

2 repo001.docx Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Johanna Rolander Borlid Miljökonsult, ekolog Sweco Environment Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) johanna.borlid@sweco.se

3 Sammanfattning Next Step Group arbetar med en ny detaljplan för ett område vid Bråta, norr om Mölnlycke. Den 14 november utfördes därför en naturvärdesinventering av landmiljön inom fastigheterna Bråta 2:139 och 2:29 med syfte att kontrollera områdets naturvärden. Inventeringen utfördes på fältnivå enligt standardiserad metodik, med detaljeringsgrad medel. Tilläggen detaljerad redovisning av artförekomst, värdeelement samt generellt biotopskydd har också beaktats vid inventeringen. Inga områden med högre naturvärden identifierades vid inventeringen. Ett delområde bedöms kunna uppfylla kriterierna för naturvärdesklass 4, visst naturvärde. Två exemplar av den fridlysta naturvårdsarten idegran noterades i området. Värdeelement i form av död ved förekommer allmänt i de skogliga miljöerna. Ytterligare värdelement som noterades vid inventeringen var inslag av block- och klippmark norr om väg 540 samt en stenmur som löper längs med vägen en bit in i delområde 1. Stenmuren omfattas inte av det generella biotopskyddet, då den ligger i skogsmark. Inga vidare detaljinventeringar bedöms nödvändiga då området inte uppvisar några högre naturvärden. Området är idag starkt påverkat av verksamheterna i närheten, bl.a. genom buller från bergtäkten. Delar av inventeringsområdet omfattas av strandskydd. För åtgärder inom strandskyddat område kan det krävas dispens. Den starkt hotade arten skaftslamkrypa har tidigare hittats i sjökanten intill inventeringsområdet. Lämpliga livsmiljöer för arten har inte eftersökts inom denna NVI. En kompletterande inventering av vattenområdet kan bli aktuellt om exploateringen påverkar strandmiljöerna, sjön eller dess ekosystem

4 Innehåll 1 Bakgrund och syfte Avgränsning 1 2 Metod Detaljeringsgrad Bedömningsgrunder Fältinventering 5 3 Redovisning av gällande områdesskydd, kända naturvärden samt tidigare noterade artfynd 6 4 Områdesbeskrivning Skyddade arter 15 5 Naturvärdesobjekt 15 6 Samlad bedömning och rekommendationer 15 7 Referenser 17

5 1 Bakgrund och syfte Next Step Group planerar att bebygga ett ca 18 ha stort område inom fastigheterna Bråta 2:139 och 2:29, nordost om Mölnlycke, se Figur 1. Inom ramen för att ta fram en ny detaljplan för området genomförde Sweco en naturvärdesinventering den 14 november 2017, för att kontrollera områdets naturvärden samt eventuella förekomster av skyddade arter. Inventeringen ska utgöra ett underlag inför det fortsatta arbetet med utvecklingen i området. Syftet med naturvärdesinventeringen är att identifiera och avgränsa samt bedöma och dokumentera geografiska områden som är av betydelse för biologisk mångfald inom inventeringsområdet. Inventeringsområdet utgörs huvudsakligen av en bergtäkt, samt partier av skog. Området ligger intill Landvettersjön (även kallad Gröen). Figur 1. Översiktskarta över området samt ungefärligt inventeringsområde (markerat i rött). 1.1 Avgränsning Inventeringsområdet som omfattar fastigheterna Bråta 2:139 och 2:29 är ca 18 ha stort. Det avgränsas av riksväg 40/27 i norr, industriområden i väster, en avtagsväg samt Landvettersjön i söder och ett hygge i öster. 1(17)

6 Ytan som inventerats redovisas i Figur 2. Figur 2. Inventeringsområdet är markerat i ljusblått. 2 Metod Inventeringen har genomförts enligt standard för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (SS :2014) med tillhörande teknisk rapport (SIS-TR :2014). Inventeringen har utförts på fältnivå med detaljeringsgrad medel (se utförligare beskrivning under rubrik 2.1). Inventeringen har kompletterats med följande tillägg: detaljerad redovisning av artförekomst, värdeelement och generellt biotopskydd. Kontroll av inrapporterade artfynd har gjorts mot ArtDatabankens observationsdatabas samt mot databasen för skyddade arter (ArtDatabanken SLU, 2017) för perioden Områden som omfattas av områdesskydd enligt miljöbalken och andra tidigare registrerade naturmiljövärden har kontrollerats mot Länsstyrelsens WebbGIS (Länsstyrelsen, 2017). 2(17)

7 2.1 Detaljeringsgrad Inventeringen har genomförts enligt detaljeringsgrad medel. Tabell 1 beskriver det olika detaljeringsgraderna enligt SIS-standard. Tabell 1. Beskrivning av detaljeringsgrad. Detaljeringsgrad Översikt Minsta obligatoriska karteringsenhet En yta av 1 ha eller mer eller ett linjeformat objekt med en längd av 100 m eller mer och en bredd av 2 m eller mer. Medel Detalj En yta av 0,1 ha eller mer eller ett linjeformat objekt med en längd av 50 m eller mer och en bredd av 0,5 m eller mer. En yta av 10 m2 eller mer eller ett linjeformat objekt med en längd av 10 m eller mer och en bredd av 0,5 m eller mer. 2.2 Bedömningsgrunder Naturvärdet för respektive objekt bedöms utifrån art- och biotopvärde och ska avse den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd. Bedömningsgrunden art omfattar både naturvårdsarter och artrikedom och är en sammanvägning av dessa två. Naturvårdsarter omfattar arter som indikerar ett högt naturvärde och som i sig själva är av betydelse för biologisk mångfald. Det kan vara skyddade arter, rödlistade arter, signalarter, typiska arter och ansvarsarter. Till naturvårdsarter räknas: Skyddade arter; arter som omfattas av juridiskt skydd enligt Artskyddsförordningen. Markeras med ( ) i förekommande fall i beskrivningarna nedan. Typiska arter; arter vars förekomst indikerar så kallad gynnsam bevarandestatus hos aktuell naturtyp enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Rödlistade arter; arter som bedöms löpa risk att försvinna ur landet. Delas in i kategorierna RE nationellt utdöd, CR akut hotad, EN starkt hotad, VU sårbar, NT nära hotad och LC livskraftig. Ansvarsarter; arter där en särskilt stor andel av dess totala population finns i en begränsad del av det totala utbredningsområdet. Signalarter; arter som med sin närvaro eller frekvens indikerar att ett område har höga naturvärden. Markeras med (S) i förekommande fall i beskrivningarna nedan. Nyckelarter; arter som direkt eller indirekt har en särskilt viktig funktion för andra arter. Markeras med (N) i förekommande fall i beskrivningarna nedan. 3(17)

8 Olika naturvårdsarter är synliga under olika delar av säsongen varför arter som inte varit möjliga att se vid inventeringstillfället inte har noterats. Endast de arter som identifierats vid naturvärdesinventeringen tas upp i sammanställningen av naturvårdsarter för respektive naturvärdesobjekt. Eventuella tidigare noterade arter tas dock med i bedömningen av objektets naturvärde. Artrikedomen bedöms utifrån artantal och artdiversitet. Bedömningsgrunden biotop omfattar aspekterna biotopkvalitet (det som formar en biotop) samt sällsynthet och hot. Bedömningsgrunderna värderas efter obetydligt värde, visst värde, påtagligt värde samt högt värde. SIS-standarden ger skalan för respektive bedömning. Bedömningsgrunderna vägs sedan ihop till en naturvärdesklass. Till hjälp finns en matris i standarden (Figur 3). Det finns dock inga exakta gränser mellan de olika klasser och klassningen inte kan följa matrisen exakt i alla lägen. Figur 3. Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till en viss naturvärdesklass. 4(17)

9 Tabell 2. Naturvärdesobjekt bedöms i naturvärdesklass 1-3. Naturvärdesklass Definition Beskrivning Naturvärdesklass 1 Naturvärdesklass 2 Högsta naturvärde Högt naturvärde Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1 3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1 3, limniska nyckel-biotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Geografiska områden som i sitt nuvarande tillstånd inte eller endast i ringa omfattning bidrar till biologisk mångfald bedöms ha lågt naturvärde, vilket inte utgör en naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4, visst naturvärde, kan användas som ett tillägg till naturvärdesinventeringen. 2.3 Fältinventering Inventeringsområdet besöktes i fält den 14 november Området genomströvades till fots för att identifiera strukturer och områden av värde för den biologisk mångfald. Intressanta strukturer och områden dokumenterades och beskrevs samt fotodokumenterades. 5(17)

10 3 Redovisning av gällande områdesskydd, kända naturvärden samt tidigare noterade artfynd Landvettersjön omfattas av strandskydd. Strandskyddsområdet varierar mellan olika delar av sjön. På vissa håll råder utökat strandskydd medan strandskyddet i andra delar avgränsats mot bebyggelse och infrastruktur. Inom inventeringsområdet är strandskyddet delvis avgränsat mot väg 540 för att i väster, mot Rådanäs, vara utökat, se Figur 4. Figur 4. Utbredning av det strandskyddade område kring Landvettersjön vid aktuellt inventeringsområde. 6(17)

11 Två bokar och tre lindar som ligger på en fastighet i nära anslutning till inventeringsområdet är utpekade av Länsstyrelsen och/eller kommunen som skyddsvärda. Söder om inventeringsområdet finns också en grov lönn., se Figur 5. Det finns ett antal olika fynd från området som rapporterats till Artportalen. Bland rödlistade och/eller skyddade arter redovisas dessa i Figur 5. Backsvala (NT) har observerats strax väster om inventeringsområdet. Den starkt hotade arten skaftslamkrypa (EN) har noterats ett flertal gånger i sjökanten intill inventeringsområdet. Härryda kommunen har också uppgifter om arterna kärleksört, liten fetknopp och stor fetknopp. Kärleksört och de två fetknopparna är relativt vanliga arter som inte är skyddade eller rödlistade. Fetknopparna används dock som indikatorarter/signalarter för olika naturtyper. Fynduppgifter är från 1978 och det är osäkert om de finns kvar. Figur 5. Skyddsvärda träd och artuppgifter från Länsstyrelsen i Västra Götaland och Härryda kommun. 7(17)

12 4 Områdesbeskrivning Det inventerade området består till övervägande del av en bergtäkt. I dess södra och östra delar förekommer skogsmark av olika karaktärer, bl.a. blandlövskog och barrskog. Området är i dagsläget starkt bullerpåverkat på grund av bergtäkten och närheten till riksväg 40/27 samt väg 540, som går mellan Landvetter och Mölnlycke. För att beskriva området tydligare har de delar av området som utgörs av naturmark delats upp i delområden, se figur 6. Utöver bergtäkten finns remsor med träd och vegetation i den nordvästra delen av området, mot riksväg 40/27. Detta parti är dock för litet för att avgränsas och är också kraftigt påverkat av verksamheterna i området. Figur 6. Översikt av inventeringsområdet samt dess delområden. 8(17)

13 Delområde 1 utgörs av en blandlövsskog med stor del lönn, björk och ek samt sly av bok och ek. Det finns en del medelgrova träd, men generellt förekommer en stor andel yngre träd och sly. En mindre bäck går genom området. Vattnet i denna var vid inventeringstillfället relativt grumligt, vilket troligtvis kan bero på ytavrinning från täktverksamheten som ligger uppströms. Död ved förekommer, främst i form av liggande rotvältor. Luftfuktigheten är hög i området på grund av närheten till Landvettersjön, vilket bland annat kan avläsas på förnan som är relativt rik på ormbunkar och örter. Den relativt rika mosspåväxten på den döda veden visar också på att området har hög luftfuktighet. Inga naturvårdsarter hittades i området. Värdeelement i form av stenblock och liggande död ved förekommer allmänt i området. Ytterligare ett värdeelement, en stenmur, går längs med väg 540. Muren kommer in i delområdet västerifrån och löper längs vägen i ca 175 m innan den viker av in mot skogsmarken, se Figur 8. Muren omfattas inte av det generella biotopskyddet då ligger inom skogsmark. Enstaka högstubbar noterades vid inventeringen. Varnande koltrast observerades i delområdet. Figur 7. Foto från delområde 1. 9(17)

14 Figur 8. Redovisning av den ungefärliga sträckningen för stenmuren. 10(17)

15 Delområde 2 ligger söder om väg 540 och avgränsas av en infartsväg. Skogstypen i delområdet kan klassas som en blandskogsmiljö med sumpskogsinslag. Trädskiktet domineras av lönn, björk, ek och al. En mindre bäck går genom området. Liksom bäcken i delområde 1, var vattnet vid inventeringstillfället grumligt. Markvegetationen varierar beroende på fuktighetsgrad. Dels förekommer partier som under vår och sommar troligen är mer örtartad, medan andra partier domineras av fuktgynnade arter, främst björnmossa. Detta indikerar att marken i dessa partier har en relativt hög fuktighetsgrad över större delen av året. Graden av fuktighet i området kan också visa sig genom vilka trädarter som dominerar. I söder, där marken är fuktigare/blötare, dominerar al medan lönn, ek m.fl. dominerar i de torrare områdena. Vid inventeringen noterades partier med rödfärgat stillastående vatten, nära strandkanten och väg 540, se Figur 10. Detta beror troligen på järnutfällningar, som kan uppkomma vid markbearbetning då ämnen frigörs från marken. Endast en naturvårdsart observerades vid inventeringen, två exemplar av den fridlysta idegranen, se Figur 13. Värdeelement i form av död ved förekommer allmänt i området, främst i form av liggande död ved men även enstaka högstubbar. Inga spår av hackspett kunde hittas vid inventeringstillfället. En nötväcka observerades vid inventeringen. Den starkt hotade arten skaftslamkrypa (EN) har noterats i sjökanten intill delområdet. Figur 9. Foto från det södra området i delområde 2. 11(17)

16 Figur 10. Rostfärgat vatten i delområde 2 beror troligen på järnutfällningar som samlats i vattnet. 12(17)

17 Delområde 3 domineras av tall, med inslag av gran. Markvegetationen utgörs bl.a. av blåbär, lingon och ljung. Partier med klipp- och blockmark förekommer då området delvis ligger på en höjd. Luftfuktigheten i området har gynnat mossfloran, klippor och död ved har en relativt rik påväxt. Inga naturvårdsarter hittades, ett antal vanliga arter dominerar mossfloran. Värdeelement som noterades i området är sten- och klippblock samt liggande, och enstaka stående, död ved. Figur 11. Foto från delområde 3. 13(17)

18 Delområde 4 utgörs av strandremsan intill Landvettersjön. Ett mindre skogsparti finns här, där de få medelgrova träden främst består av tall och enstaka björk. De yngre lövträden utgörs av flera arter som också är vanliga i de övriga delarna av området, exempelvis lönn, ek och al. Inga naturvårdsarter förekommer i området. Inga värdeelement noterades vid inventeringen. Stranden utgörs av exponerat berg som leder ner i vattnet. En varnande koltrast observerades i delområdet. Figur 12. Foto från delområde 4 som visar trädpartiet utmed Landvettersjön. 14(17)

19 4.1.1 Skyddade arter Två plantor av den fridlysta idegranen hittades i delområde 2, intill vägen. Fyndplatsen för idegranen redovisas i Figur 13. Figur 13. Redovisning av fyndplatsen för den fridlysta idegranen. 5 Naturvärdesobjekt Inga naturvärdesobjekt kunde avgränsas vid inventeringen. Ett antal värdeelement förekommer i området, vilka har beskrivits under respektive delområde ovan. 6 Samlad bedömning och rekommendationer Inventeringen utfördes i november, vilket inte är en optimal tid för inventering av exempelvis kärlväxter eller fåglar. Däremot är andra grupper så som mossor, lavar och svampar möjlig att använda sig av vid en bedömning av naturvärdet i ett område. Vid den aktuella inventeringen regnade det relativt ymnigt under hela dagen, vilket kan påverka möjligheten att upptäcka eller artbestämma vissa arter, då vattnet blöter ner mark och vegetation och kan påverka vissa karaktärer som annars är typiska. Trots tiden på året och vädret bedöms dock den genomförda inventeringen fungera som ett tillräckligt underlag för en naturvärdesbedömning. 15(17)

20 Inventeringsområdet är idag särskilt utsatt för buller från bergtäkten och trafiken på väg 540 samt riksväg 40/27, vilket sänker dess värde som häckningslokal för fåglar. Delområde 2 är dock med sitt läge vid vattnet, samt förekomsten av lövträd, säkerligen en fullgod häckningslokal för småfåglar. Delområdet kan också vara av värde för sjöfåglar, speciellt arter som inte har höga krav vad gäller tysthet eller avskildhet. Strandskogen har också många andra värden, genom att det erbjuder en skyddande miljö intill sjön. En viktig ekologisk funktion är att skogen håller kvar och fördröjer bl.a. vatten från vägen innan det når sjösystemet, vilket gör att partiklar och förorenande ämnen förhindras att nå sjövattnet. Av tidigare noterade rödlistade arter i området fanns en observation av backsvala (NT) strax väster om området. Denna art har tidigare noterats häcka i ett sandtag strax väster om inventeringsområdet. Inga häckningsmiljöer bedöms finnas inom inventeringsområdet. Ett antal fynd av kärlväxten skaftslamkrypa (EN) har noterats i sjökanten strax utanför delområde 2. Arten lever i grunda partier av sötvatten, vilket gör att dess livsmiljö (Landvettersjön) inte omfattats av denna inventering. Inget område har pekats ut som särskilt värdefullt ur naturvärdessynpunkt. Delområde 2, området söder om väg 540, bedöms kunna uppfylla kriterierna för naturvärdesklass 4, visst naturvärde. Inga specifika naturvårdsarter noterades vid inventeringen men områdets betydelse som barriär och avskärmning mot Landvettersjön bedöms vara av värde för sjön och dess fågelliv. Området omfattas också av strandskydd, vilket också bör beaktas vid en eventuell exploatering. För att utföra åtgärder inom strandskyddat område kan det krävas dispens. Uppföljande inventeringar Ingen artspecifik detaljinventering bedöms vara nödvändig inom inventeringsområdet. Dock bör man ta hänsyn till att den starkt hotade arten skaftslamkrypa noterats strax utanför området. En kompletterande inventering av vattenområdet kan komma att behövas om det blir aktuellt att utföra åtgärder inom eller i närheten av Landvettersjön som kan påverka artens livsmiljö. 16(17)

21 7 Referenser Andersson, L. (2006). Inventering av fladdersmöss i Göteborgs Kommun Göteborg: Göteborgs Stadsmuseum och Miljöförvaltningen - Göteborgs Stad. ArtDatabanken SLU. (den ). Artfaktablad - Mindre hackspett. Hämtat från Artfakta ArtDatabanken: ArtDatabanken SLU. (den 23 Maj 2017). Artportalen. Hämtat från Länsstyrelsen. (den 24 Maj 2017). Länsstyrelsens WebbGIS. Hämtat från infokartan Västra Götalands Län: SFS 2007:845. (2008). Artskyddsförordningen. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Skogsstyrelsen. (den 23 Maj 2017). Skogens pärlor. Hämtat från Swedish Standard Institute (SIS), Svensk Standard SS :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SIS 2014, Stockholm. Swedish Standard Institute (SIS), Teknisk rapport SIS-TR :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS SIS 2014, Stockholm. 17(17)