Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs"

Leif Larsson
för 6 år sedan
Visningar:

-14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i

1 -14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs Bakgrund och syfte Härryda Projektutveckling AB utreder möjligheterna att tillgängliggöra en del av strandområdet i Rådanäs vid Landvettersjön (se figur 1). I samband med utredningen har det framkommit att den starkt hotade arten (EN enligt Artdatabankens rödlista) skaftslamkrypa påträffats vid Länsstyrelsen i Västra Götalands inventering strax söder om berört strandområde (Mattsson T och Molander O. 2013). Därför har det funnits anledning att inventera berört strandoch vattenområde med avseende på förekomst av arten. Det finns ett särskilt åtgärdsprogram för skaftslamkrypa (Ekstam B. 2013). Enligt åtgärdsprogrammet växer arten ofta på grunda sötvattenstränder med måttlig exponering av vattenrörelser. Oftast växer den på sorterad sandig-moig mineraljord med ett tunnare lager av gyttja. Enligt den nya nordiska Floran (Mossberg B. och Stenberg L. 2010) så växer den på grunt vatten med dypålagrad sand eller lera. Figur 1. Berört område (blå ring) i Landvettersjön vid Rådanäs. Källa: Länsstyrelsens informationskarta. 1 (12) S w e co Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax S we c o En vi r on me n t A B RegNo: Styrelsens säte: Stockholm N i kl a s Eg r i el l Miljökonsult/Vattenstrateg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) niklas.egriell@sweco.se

Metod Skaftslamkrypa är som mest lättinventerad i augusti månad då den är väl utvecklad och ofta blommar. Inventeringen utfördes därför 2018-08-29 av Niklas Egriell på Sweco Environment AB.

2 Metod Skaftslamkrypa är som mest lättinventerad i augusti månad då den är väl utvecklad och ofta blommar. Inventeringen utfördes därför av Niklas Egriell på Sweco Environment AB. Området som inventerades är det som ringats in med blå färg i figur 2. Strandlinjen och de grundare delarna med klart vatten inventerades huvudsakligen vadandes och observerandes utan vattenkikare. De djupare delarna (över någon decimeter djupt) inventerades med hjälp av vattenkikare. Figur 2. Ungefärligt område som inventerades (inringat med blå färg) och området med förekomst vid tidigare inventering 2012 (inringat med röd färg). 2 (12)

3 Området var svårinventerat på grund av den rikliga förekomsten av bladvass Phragmites australis (se figur 3). Vädret var vid inventeringstillfället växlande molnighet, svag vind och god sikt. Figur 3. Den rikliga förekomsten av bladvass försvårade inventeringen (ungefärligt inventeringsområde inringat med blå linje). Foto: Niklas Egriell. 3 (12)

4 Genomförandet delades upp i tre delar enligt nedan beskrivningar. Okulärbesiktning av området i söder där arten påträffats Arbetet inleddes med en översiktlig okulär besiktning av vatten- och strandområdet där arten påträffats år 2012, strax söder om inventeringsområdet. Bottensubstratet där bestod av sand som i vissa områden (vanligtvis ett tiotal meter ut från land) var svagt överlagrat av dy/gyttja (se figur 4). Figur 4. Okulärbesiktning av området med tidigare förekomst. Bottensubstrat av svagt dypålagrad sand. Foto: Niklas Egriell. 4 (12)

Inventering med vattenkikare i vassens ytterkant Eftersom det i huvuddelen av inventeringsområdet fanns ett mycket tätt bestånd av vass så var det mest realistiska att med hjälp av vattenkikare

5 Inventering med vattenkikare i vassens ytterkant Eftersom det i huvuddelen av inventeringsområdet fanns ett mycket tätt bestånd av vass så var det mest realistiska att med hjälp av vattenkikare inventera bottnen i vassens ytterkant (se figur 5). Där var ett vattendjup på upp emot ca en meter. Utanför denna linje i vassens ytterkant var det upp emot ett par meter djupt och mycket mjuk botten, så där bedömdes det som mycket osannolikt att arten växer. Figur 5. Inventering med vattenkikare utfördes i vassens ytterkant. Foto: Niklas Egriell. 5 (12)

Inventering av strandlinje Trots den mycket rikliga förekomsten av bladvass så fanns det bitvis strandremsor på landsidan av vassen, med fuktig dy (enstaka sandig förekomst) som skulle

6 Inventering av strandlinje Trots den mycket rikliga förekomsten av bladvass så fanns det bitvis strandremsor på landsidan av vassen, med fuktig dy (enstaka sandig förekomst) som skulle kunna hysa skaftslamkrypa (potentiell miljö). Därför inventerades också dessa strandremsor (se exempel i figur 6). Figur 6. Inventering av dyiga strandremsor. Foto: Niklas Egriell. 6 (12)

7 Resultat Vid inventeringen hittades ingen skaftslamkrypa. Exempel på arter som observerades i vattenmiljön är notblomster Lobelia dortmanna (typisk art för ävjestrandsjöar, i gränsen mot och in i området i söder), vit näckros Nymphaea alba, bladvass Phragmites australis, säv Schoenoplectus lacustris. och gäddnate Potamogeton natans. Huvuddelen av bottnarna bestod av multnande växtdelar och tjocka dylager (se figur 7-8). De blottade bottnarna, i strandremsan innanför vassen, bestod av mycket tjocka dylager (se figur 9-10) med några få undantag. Mycket få lämpliga lokaler för skaftslamkrypa noterades och de som fanns var bara ganska lämpliga (potentiella). Inga optimala lokaler påträffades. Figur 7. Bottnarna bestod till stor del av multnande växtdelar från exempelvis bladvass. Foto: Niklas Egriell. 7 (12)

8 Figur 8. Även andra översdimenterade och delvis multnande växtdelar än av bladvass var vanliga. Foto: Niklas Egriell. 8 (12)

9 Figur 9. De få blottade sedimenten innanför vassen bestod av tjocka dylager utan några inslag av sand. Foto: Niklas Egriell. 9 (12)

10 Figur 10. Rikligt med organiskt material i strandlinjen, exempelvis som här, i kanten mot sumpskog. Foto: Niklas Egriell. 10 (12)

11 Slutsatser Med stöd av genomförd inventering dras följande slutsatser. Berört inventeringsområde ligger i lä för förhärskande vindar (sydvästliga) vilket har medfört en omfattande sedimentering och anlagring av organiskt material samt en rikligt tillväxt av bladvass. Miljöerna i inventeringsområdet är, till skillnad från området i söder där skaftslamkrypa hittats, inte lämpliga för arten. Det bedöms som mycket osannolikt att skaftslamkrypa finns i inventeringsområdet då miljön är olämplig och inga individer påträffades vid inventeringen. 11 (12)

12 Referenser Artdatabanken Ekstam B Åtgärdsprogram för skaftslamkrypa. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:8. Mattsson T. och Molander O Inventering av skafstslamkrypa, Elatine hexandra. Länsstyrelsen i Västra Götalands läns rapport 2013:2. Mossberg B. och Stenberg L Den nya nordiska Floran. 12 (12)

Relevanta dokument

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning