Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö"

Elisabeth Birgit Magnusson
för 5 år sedan
Visningar:

På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.

1 På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: ) Linköpings slott, Linköping Hemsida: Telefon (växel): Projektledare & Fältinventering: Johan Storck Författare: Johan Storck & Staffan Nilsson Kvalitetssäkring: Elisabeth Lundkvist Intern projektkod: JSK0077 Foton: Calluna AB om inget annat anges Karträttigheter: Google Maps Rapporten bör citeras såhär: Storck, J. & Nilsson, S Bedömning av naturvärden vid Marö. Inför samråd om anläggande av brygga. Calluna AB.

2 1. Inledning Calluna har på uppdrag av Magnus Gustavsson, Söderköping, gjort en naturvärdesbedömning av vatten- och strandmiljön vid det planerade bryggområdet vid Marö med syftet att beskriva områdets naturvärden med avseende på undervattensvegetationen. Fältbesöket genomfördes den 5 oktober Undersökningarna gjordes från båt med hjälp av vattenkikare där vattendjupet så tillät och på djupare vatten användes en Lutherräfsa för att söka av bottnen. Hela det undersökta området var relativt grunt och vattendjupet översteg inte 4 meter vilket var detsamma som siktdjupet. 2. Områdesbeskrivning Översiktlig beskrivning Det undersökta området ligger på södra sidan av Marö i en större öppen vik som öppnar sig mot sydost. Strandområdet är exponerat för vind och vågor och vattencirkulationen bedöms som god. I strandkanten dominerar grus, sten och sand och på några ställen går hällar ner i vattnet. Utanför strandzonen övergår bottensubstratet snabbt till mjukbotten. Längst in mot land finns tunna (4-8 meter), relativt glesa områden bevuxna med bladvass Phragmites australis. Vegetationen längre ut i vattnet består av för Östersjön vanliga arter som snärjtång Chorda filum, ålnate Potamogeton perfoliatus, borstnate Stuckenia pectinata och vattenpest Elodea canadensis. I vissa områden finns även sparsamt med smaltång Fucus radicans. Spritt över området finns även blåmussla Mytilus edulis, östersjömussla Limecola balthica och nordlig östersjöhjärtmussla Cerastoderma glaucum; dock inte i några tätare bestånd. I figur 1 illustreras området översiktligt. Det är indelat i fyra delområden A-D som som har undersökts. Det är i delområde C som bryggområdet planeras. Figur 2 och 3 visar en översikt över strandens utseende. 2

Figur 1: Översiktlig karta över den vik söder om Marö som berörs av det planerade bryggområdet. De fyra delområden A-D som har undersökts är markerade. Bryggområdet planeras i delområde C.

3 Figur 1: Översiktlig karta över den vik söder om Marö som berörs av det planerade bryggområdet. De fyra delområden A-D som har undersökts är markerade. Bryggområdet planeras i delområde C. Beskrivning av delområden C Det planerade bryggområdet Bottensubstratet i strandkanten består av sten, grus och sand och på något ställe går hällar ner i vattnet. Mjukbotten tar snabbt över några meter ut från strandkanten. Upp mot land växer bladvass Phragmites australis i 5-10 meter breda, lite glesa bestånd. På det hårdare bottensubstratet i strandzonen enstaka plantor med smaltång Fucus radicans och snärjtång Chorda filum. Längre ut där bottensubstratet övergår till mjukbotten finns bitvis täta bestånd av vattenpest Elodea canadensis. Vegetationen är relativt tät och täcker bottnen till 75 % i området runt det planerade bryggområdet men är inte så högvuxen. Vattendjupet överstiger inte 3 meter. I övrigt påträffades nordlig östersjöhjärtmussla Cerastoderma glaucum och östersjömussla Limecola balthica samt fastsittande på vegetationen små blåmusslor Mytilus edulis. A Grund vik väster om bryggområdet och delområde B Bottensubstratet i strandkanten består av sten, grus och sand. Mjukbotten tar snabbt över några meter ut från strandkanten. Längst in finns ett område med bladvass Phragmites australis och längre ut där bottensubstratet övergår till mjukbotten finns bitvis täta bestånd av ålnate Potamogeton perfoliatus och borstnate Stuckenia pectinata. 3

4 Vegetationen är relativt tät och täcker delvis bottnen till 100 %. Vattendjupet överstiger inte 2 meter. På mjukbotten finns även enstaka nordlig östersjöhjärtmussla Cerastoderma glaucum och östersjömussla Limecola balthica. B Grund vik väster om bryggområdet Bottensubstratet längst in i den lilla grunda viken består av ett sandlager ovanpå mjukare sediment för att längre ut övergå till ren mjukbotten. Fläckvis förekommer mindre kvadratmeterstora områden med bar sand. Längst in växer ett större bestånd av bladvass Phragmites australis och på de grundare områdena utanför finns bitvis täta lösliggande bestånd med smaltång Fucus radicans. I övrigt mest kortvuxen ålnate Potamogeton perfoliatus och borstnate Stuckenia pectinata samt vattenpest Elodea canadensis. Längre ut mer högvuxen ålnate och smaltång. Vegetationen är relativt tät och täcker bottnen till 75 % i området men är inte så högvuxen. Vattendjupet överstiger inte 2 meter. På mjukbotten finns även enstaka nordlig östersjöhjärtmussla Cerastoderma glaucum och östersjömussla Limecola balthica. D Strand öster om bryggområdet Område D har samma struktur som område C där bryggorna planeras. Bottensubstratet i strandkanten består av sten, grus och sand och på något ställe går hällar ner i vattnet. Mjukbotten tar snabbt över några meter ut från strandkanten. Upp mot land växer bladvass Phragmites australis i 5-10 meter breda, lite glesa bestånd. På det hårdare bottensubstratet i strandzonen enstaka plantor med smaltång Fucus radicans och snärjtång Chorda filum. Längre ut där bottensubstratet övergår till mjukbotten finns bitvis täta bestånd av vattenpest Elodea canadensis. Vegetationen är relativt tät och täcker bottnen till 75 % i området runt det planerade bryggområdet men är inte så högvuxen. Vattendjupet överstiger inte 3 meter. I övrigt påträffades nordlig östersjöhjärtmussla Cerastoderma glaucum och östersjömussla Limecola balthica samt fastsittande på vegetationen små blåmusslor Mytilus edulis. 4

5 Figur 2: Översiktlig över den vasskantade zonen längs stränderna i området. Figur 3: I delområde C och D går bitvis hällar ner i vattnet. 5

6 I figur 4 visas aktuell detaljplan över Marö inklusive det planerade bryggområdet. Figur 4: Gällande detaljplan över området på Marö inklusive den planerade brygganläggningen. 6

7 3. Sammanfattande bedömning Det undersökta området är homogent med avseende på bottensubstrat, artförekomst och utbredning. Tack vare områdets öppenhet bedöms vattencirkulationen som god. Naturvärdet hos undervattensvegetationen bedöms som allmänt i det undersökta området. Viktiga ekologiska arter och strukturer såsom täta bestånd av smaltång och ålgräs saknas. Området där bryggorna planeras bedöms inte heller som särskilt viktigt som lek- och uppväxtplats för fisk. Däremot bör man undvika arbeten i och i direkt anslutning till den smala, grunda viken (område B) som skulle kunna fungera som lek- och uppväxtplats för fisk. Inga särskilda eller skyddsvärda arter observerades i det undersökta vattenområdet och artförekomsten är präglad av det mestadels mjuka bottensubstratet. 7

Relevanta dokument

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

Gustav Johansson, 4 augusti 2015 Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn Bakgrund Norrtälje kommun arbetar med en större omvandling av hamnområdet längst in i Norrtäljeviken.