Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning
|
|
- Oskar Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning
2
3
4
5 Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4 Resultat... 8 Naturvärden makrofyter... 8 Naturvärden fisk... 9 Rumslig osäkerhet Naturvärden inom befintligt skydd Grunda miljöer Djupa miljöer Naturvärden utanför befintligt skydd Förslag på fortsatta inventeringar Vågexponering Utsökning av områden Biotopskyddsområden Diskussion Framtida projekt Referenser Bilaga Bilaga Bilaga
6
7
8 Undersökning Metod Inventeringsår Antal inventeringsenheter Kartering av undervattensvegetation i tre Dropvideo naturtyper Video 2014 Släpvideo Biogeografisk uppföljning Dropvideo Grunda havsvikar längs Sveriges kust mfl. Snorkling Marin inventering Ottenby, Grankullavik, Virån Dyk Fiskyngelinventeringar Snorkling Vegetationsövervakning Kalmar län Dyk Ålgräs 2006 Dropvideo
9 Natura 2000, Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet (Naturvårdsverket) Naturreservat (Naturvårdsverket) Djur- och växtskyddsområden (Naturvårdsverket) Nationalparker (Naturvårdsverket) RAMSAR Sites (Naturvårdsverket) HELCOM MPA (HELCOM) Typ av skydd Yta (ha) Nationalparker 124 Helcom MPA 1573 Djur- och växtskyddsområden 5906 RAMSAR Sites 6237 Naturreservat Natura
10
11
12
13 Del 1 - bedömning per havsområde Del 1a - kriterier för bedömning av ekologiskt/biologiskt värde och intermediära ekosystemtjänster Poäng Livshistoriskt viktigt Hotstatus Biologisk mångfald Ekologisk funktion (1) 0 EK kan troligen begränsa en eller flera arter och är - eller har mycket hög Hotad eller minskande rumslig samstämmighet med - ett kritiskt stadie av mobila arter* EK kan troligen begränsa en eller flera arter och har relativt hög rumslig samstämmighet med ett kritiskt stadie av mobila arter* Nära hotad eller Alt. EK kan möjligen motsvarande begränsa en eller flera arter och är - eller har mycket hög rumslig samstämmighet med - ett kritiskt stadie av mobila arter* EK kan möjligen begränsa en eller flera arter och har Har tidigare bedömts relativt hög rumslig som hotad eller samstämmighet med ett minskande alt. kritiskt stadie av mobila diskussioner pågår arter* Går ej att utdela EK utgör inte - eller har inte påvisats ha någon speciell betydelse för - ett kritiskt stadie av mobila EK är inte bedömd som arter* alt. har låg rumslig hotad eller minskande samstämmighet med ett kritiskt stadie av mobila arter* EK utför en viktig funktion (utöver tidigare kriterier) som är eller har EK bidrar till hög biologisk potential att vara av mycket stor mångfald, relativt inom det betydelse ur ett ekologiskt bedömda havsområdet helhetsperspektiv och där få andra kan fylla dess funktion EK utför en viktig funktion (utöver tidigare kriterier) som är eller har potential att vara av stor betydelse ur ett ekologiskt helhetsperspektiv och där få andra kan fylla dess funktion EK bidrar med relativt hög Alt. EK utför en viktig funktion (utöver biologisk mångfald, relativt tidigare kriterier) som är av mycket inom det bedömda stor betydelse ur ett ekologiskt havsområdet helhetsperspektiv och där få andra kan fylla dess funktion, men är så pass vanlig att varje enskild förekomst av EK kan värderas ner något EK utför en viktig funktion (utöver tidigare kriterier) som är eller har potential att vara av viss betydelse ur ett ekologiskt helhetsperspektiv EK bidrar med viss biologisk Alt. EK utför en viktig funktion (utöver mångfald, relativt inom det tidigare kriterier) som är av stor bedömda havsområdet betydelse ur ett ekologiskt helhetsperspektiv, men är så pass vanlig att varje enskild förekomst av EK kan värderas ner något EK bidrar inte nämnvärt till biologisk mångfald, relativt inom det bedömda havsområdet och är inte habitatbildande Invasiva främmande arter som hotar biologisk mångfald EK har (utöver tidigare kriterier) liten betydelse ur ett ekologiskt helhetsperspektiv Invasiva främmande arter som hotar ekologiska funktioner eller slår ut andra arter Kommentar * Med "mobila arter" menas huvudsakligen fågel, marina däggdjur och fisk, dvs. arter som i större utsträckning rör sig mellan områden. Vid bedömning av hotstatus, biologisk mångfald och ekologisk funktion i de fall EK är definierad som livshistoriskt viktig för en eller flera arter (t.ex. om EK är ett lekområde eller häckningsområde) kan det ibland vara relevant att bedöma hotstatus, bidrag till biologisk mångfald och ekologisk funktion baserat på den arten (eller de arterna) som EK är viktig för istället för EK själv. För att göra det krävs en stark koppling mellan förekomsten av EK och förekomsten av arten som bedöms i dess ställe. M.a.o. bör EK vara något som skulle kunna begränsa arten. Exempel: Om vi bedömer att EK "lekområden för torsk" skulle kunna verka begränsande för torsk kan bedömningen av torskens hotstatus, bidrag till biologisk mångfald och ekologiska funktion vara det som ger poäng till EK "lekområden för torsk". Om vi istället ska bedöma EK "uppväxtområden för torsk" och bedömer att den EK troligen inte verkar begränsande för torsk, är kopplingen dem emellan inte lika stark. Det gör att EK "uppväxtområden för torsk" inte rakt av borde bli bedömd efter torskens hotstatus, bidrag till biologisk mångfald och ekologiska funktion som man skulle kunna göra för "lekområden för torsk". Poängen bör viktas ner.
14 Försörjande Poäng ekosystemtjänster Del 1 - bedömning per havsområde Del 1b - kriterier för bedömning av slutliga ekosystemtjänster Biotiska ekosystemkomponenter som har potential att bidra med råvaror som anses som måttligt värdefulla eller används måttligt Reglerande ekosystemtjänster 10 poäng går ej att dela ut för dessa kriterier Biotiska ekosystemkomponenter som Biotiska ekosystemkomponenter som väsentligt reglerar egenskaper i bidrar med råvaror som värderas högt ekosystemen som människan sätter eller används av många stort värde på och där få andra kan fylla dess funktion 2 poäng går ej att dela ut för dessa kriterier Biotiska ekosystemkomponenter som reglerar egenskaper i ekosystemen som människor sätter visst värde på Biotiska ekosystemkomponenter som Biotiska ekosystemkomponenter som har låg potential att reglera har låg potential att bidra med råvaror egenskaper i ekosystemen som människor sätter värde på Kommentar Kulturella ekosystemtjänster Biotiska ekosystemkomponenter som har en kulturell betydelse som värderas högt eller används av många Biotiska ekosystemkomponenter som har potential att bidra med en kulturell betydelse som anses som måttligt värdefulla eller används måttligt Biotiska ekosystemkomponenter vars kulturell roll människor sätter lågt värde på I de fall som EK är definierad som livshistoriskt viktigt för en eller flera arter (t.ex. om EK är ett lekområde eller häckningsområde) kan det ibland vara relevant att bedöma de slutliga ekosystemtjänsterna baserat på den arten (eller de arterna) som EK är viktig för istället för EK själv. För att göra det krävs en stark koppling mellan förekomsten av EK och förekomsten av arten som bedöms i dess ställe. M.a.o. bör EK vara något som skulle kunna begränsa arten. Exempel: Om vi bedömer att EK "lekområden för torsk" skulle kunna verka begränsande för torsk kan bedömningen av vilka slutliga ekosystemtjäsnter som torsk ger vara det som ger poäng till EK "lekområden för torsk". Om vi istället ska bedöma EK "uppväxtområden för torsk" och bedömer att den EK troligen inte verkar begränsande för torsk, är kopplingen dem imellan inte lika stark. Det gör att EK "uppväxtområden för torsk" inte rakt av borde bli bedömd efter torskens slutliga ekosystemtjänster så som man skulle kunna göra för "lekområden för torsk". Poängen bör viktas ner.
15 Ekosystemkomponent Av speciell betydelse för livshistoriskt viktiga stadier Hotade eller minskande arter eller biotoper Biologisk diversitet Ekologisk funktion Steg 1a. Ekologiskt/biologiskt värde och intermediära ekosystemtjänster Försörjande ekosystemtjänster Reglerande ekosystemtjänster Kulturella ekosystemtjänster Steg 1b. Slutliga ekosystemtjänster Total poäng Battersia arctica 25-50% TG Fucus vesiculosus 50% TG Furcellaria lumbricalis 25-50% TG Polysiphonia fucoides 50% TG Chara 25-50% TG Chara 50% TG Chara horrida 50% TG Chara tomentosa 10-25% TG Ceratophyllum demersum 50% TG Elodea EF-10% TG Myriophyllum 50% TG Potamogeton perfoliatus 25-50% TG Stuckenia pectinata 50% TG Zostera marina 25-50% TG Zostera marina 50% TG Najas marina 50% TG Mytilus edulis >25% TG
16 Ekosystemkomponent Av speciell betydelse för livshistoriskt viktiga stadier Hotade eller minskande arter eller biotoper Biologisk diversitet Ekologisk funktion Steg 1a. Ekologiskt/biologiskt värde och intermediära ekosystemtjänster Försörjande ekosystemtjänster Reglerande ekosystemtjänster Kulturella ekosystemtjänster Steg 1b. Slutliga ekosystemtjänster Total poäng Lekområde för Braxen Lekområde för Löja Lekområde för Gädda Lekområde för Abborre Lekområde för Mört Abborryngel, Perca fluviatilis, foto: Henrik Schreiber, AquaBiota
17
18
19 Ekosystemkomponent Naturvärde Antal förekomster Totalt antal (andel) inom skydd Kransalger >50% täckning (14%) Raggsträfse (19%) Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs) (28%) Ålgräs >25% täckning (25%) Blåstång >25% täckning (47%) Lekområden för abborre (31%) Lekområden för gädda (20%) I Ålgräs, Zostera marina, foto: Nicklas Wijkmark, AquaBiota Raggsträfse, Chara horrida, foto: Susanna Fredriksson, Linnéuniversitetet
20 Blåstång, Fucus vesiculosus, foto: Nicklas Wijkmark, AquaBiota Ekosystemkomponent Naturvärde Antal förekomster Totalt antal (andel) inom skydd Blåmussla >10% täckning (46%) Kräkel >10% täckning (35%)
21 Kräkel, Furcellaria lumbricalis under blåstång, foto: Karl Florén, AquaBiota Blåmussla, Mytilus edulis samt svart smörbult, foto: Karl Florén, AquaBiota
22
23 Borststräfse, Chara aspera, foto: Karl Florén, AquaBiota
24 Gädda, Esox lucius, foto: Henrik Schreiber, AquaBiota
25
26
27
28 Vågexponering Ekosystemkomponent Min Max Klass Kranslager >50% täckning Ultraskyddat - extremt skyddat Raggsträfse Ultraskyddat - mycket skyddat Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs) Ultraskyddat - skyddat Ålgräs >25% täckning Skyddat - exponerat Blåstång >25% täckning Extremt skyddat - skyddat Kräkel >10% täckning Måttligt exponerat - exponerat Blåmussla >10% täckning Mycket skyddat - måttligt exponerat Lekområden för gädda Ultraskyddat - extremt skyddat Lekområden för abborre Ultraskyddat - extremt skyddat Ekosystemkomponent Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs) Ålgräs >25% täckning Blåstång >25% täckning Kräkel >10% täckning Blåmussla >10% täckning Djupgräns 4 m 5 m 5 m 15 m 20 m
29
30 Biotop Analyserad ekosystemkomponent som normalt förekommer i biotopen Mynningsområden vid havskust Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs), Lekområden för gädda och abborre Helt eller delvis avsnörda havsvikar Grunda havsvikar Ålgräsängar Biogena rev Lekområden för gädda och abborre, Kransalger >50% täckning, Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs), Raggsträfse Lekområden för gädda och abborre, Kransalger >50% täckning, Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs), Raggsträfse Ålgräs >25% täckning Kräkel >10% täckning, Blåmussla >10% täckning Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Lekområden för gädda och abborre, Kransalger >50% täckning, Raggsträfse
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62 Projektets syfte var att identifiera områden med höga naturvärden för framtida marina biotopskydd. Icke inventerade områden med potentiellt höga naturvärden har också identifierats vilka föreslås för framtida marina inventeringar. Till grund för förslagen ligger inventeringar av främst makrovegetation och fiskyngel tillsammans med beräknad vågexponering för hela Kalmar län.
Principles of Mosaic tool: how it is used in practice, in adaption to changing environment and how it can be used to support Blue Growth
Principles of Mosaic tool: how it is used in practice, in adaption to changing environment and how it can be used to support Blue Growth Hedvig Hogfors Frida Fyhr Mosaic is a framework for identifying
Undersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Tabell Bilaga 1 Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Hedvig Hogfors,
Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3
AquaBiota Notes 2011:3 Författare och fotograf: Karl Florén AquaBiota Water Research Augusti 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Transekt 1 (öster om djuprännan)... 4 Transekt 2 (väster
Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)
Marint områdesskydd + GI = sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter) GI handlingsplaner/ Regionala strategier GI - ett nätverk av natur + Ekosystemtjänster Nätverket av skyddade områden ska vara representativt,
Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort
Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2016-10-14 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2016-10-14
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas
Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av
Marin modellering som underlag för kustförvaltning
Marin modellering som underlag för kustförvaltning Umeå 2014-04-03 Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research Ingrid Nordemar Länsstyrelsen Stockholm MMSS Marin Modellering i Södermanland och Stockholm
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Undersökning av undervattensmiljöer vid Gotlands södra kust Rapportnummer: 2017:9 Diarienummer: 510-1402-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Nicklas Wijkmark Foto omslagsbild framsida:
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
RAPPORT 2015/5 PROJEKT BJÖRNS SKÄRGÅRD. Planer för ett kommunalt naturreservat Inventering av fiskyngel 2015
RAPPORT 2015/5 PROJEKT BJÖRNS SKÄRGÅRD Planer för ett kommunalt naturreservat Inventering av fiskyngel 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth,
Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö
På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings
Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.
PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025
Naturvärdesbedömning för interkommunal översiktsplanering och grön infrastruktur för havet i Blekinge
2016:20 Naturvärdesbedömning för interkommunal översiktsplanering och grön infrastruktur för havet i Blekinge Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2016:20 Rapportnamn: Naturvärdesbedömning
YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter
SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.
Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad
Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal
PM 2003 RVIII (Dnr /2003)
PM 2003 RVIII (Dnr 303 2378/2003) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om Biotopskydd för vattenanknutna biotoper (rapport 5262) Remiss från Miljödepartementet Remisstid 30 oktober, förlängd
noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.
Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även
BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER
BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson
Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg
Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna
Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård
Rapport 2019:03 Miljöförvaltningen Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver
Marin grön infrastruktur
Marin grön infrastruktur - naturvärdesbedömning, nyckelfaktorer och påverkansfaktorer AquaBiota Rapport 2015:06 Författare: Hedvig Hogfors AquaBiota Rapport 2015:06 STOCKHOLM, juni 2015 Beställare: Havs-
Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB
Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL
Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5
Miljö- och vattenenheten Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5 Titel: Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län Rapportnummer:
Kartunderlag för marin grön infrastruktur
Kartunderlag för marin grön infrastruktur -behovsanalys, datasammanställning och bristanalys AquaBiota Report 2015:05 Författare: Carolina Enhus & Hedvig Hogfors AquaBiota Water Research AquaBiota Report
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald - hur
Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5
Miljö- och Vattenenheten Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5 Titel: Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömning avmarin Vaxholms kustvatten naturvärdesbedömning i Vaxholm AquaBiota Report 2014:05 Författare: Henrik Schreiber, Karl Florén Naturvärdesbedömning av Vaxholms kustvatten STOCKHOLM,
Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Remiss av förslag på ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö MOSAIC
Remiss av förslag på ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö MOSAIC Mosaic 1 är ett förslag till ramverk för marin naturvärdesbedömning från ett landskapsperspektiv till bedömning av specifika platser.
BEDÖMNING AV AK VATISKA NATURVÄRDEN VID SKEPPSHOLMSVIKEN
RAPPORT BEDÖMNING AV AK VATISKA NATURVÄRDEN VID SKEPPSHOLMSVIKEN 2017-10-05 BAK GRU N D Stockholms stad arbetar med en detaljplan som syftar till att utvidga Gröna Lunds befintliga nöjesfält till att även
- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv
Att övervaka biologisk mångfald i havsmiljö - med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv Övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö. Vad har SE, måste vi ha och vill vi ha? SE
Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge
Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Syfte: att bevara den biologiska mångfalden i grunda havsområden längs Blekingekusten genom att optimera
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö
Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad 2018-09-28 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med
Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn
Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö 2016 Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn 2016-06-17 Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö 2016 Rapportdatum: 2016-06-17 Version:
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län
Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län AquaBiota Report 2018:13 Författare: Johan Näslund, Olov Tiblom, Cecilia Edbom Blomstrand, Matilda Rasmussen, Ylva Jondelius,
Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun
Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med
Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken
Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2008-01-31 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 2 40-2 Box 43 Hedagatan kjell.enstedt@elk-ab.se
Skydda och vårda våra viktiga vikar
BIOTOPSKYDD Skydda och vårda våra viktiga vikar Skydda och vårda våra viktiga vikar Grunda kustnära havsvikar har ett högt ekologiskt värde. De har ofta en rik bottenvegetation och är viktiga uppväxtmiljöer
Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort
Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2018-01-24 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2018-01-24
Yngelinventering i Säbyvik Sammanfattande resultat och jämförelser
Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sammanfattande resultat och jämförelser Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sammanfattande resultat och jämförelser Författare: Mia Arvidsson och Anna Gustafsson 2013-11-07
Vegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Nacka kommuns marina kustområde:
Nacka kommuns marina kustområde: Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning Författare: Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2008 Granskad av: Hans Kautsky 1
BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND
BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND I både Sverige och Finland finns det regeringsbeslut på utvidgning av vindkraft till
Kartering av marina arter och naturvärden
Kartering av marina arter och naturvärden Miljöövervakningsdagarna Ronneby Brunn 2012-09-19 Martin Isæus 08-5223 0241 martin.isaeus@aquabiota.se Foto Martin Isaeus AquaBiota AquaBiota Water Research AB
Pålsundsstrand. Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011
Pålsundsstrand Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011 Pålsundsstrand Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011 Författare: Mia Arvidsson & Anna Gustafsson 2011-10-18 Rapport 2011:14
Mynningsområden vid havskust
MYNNINGSOMRÅDEN VID HAVSKUST Mynningsområden vid havskust Beskrivning och vägledning för biotopen Mynningsområden vid havskust i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken
Svensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Övervakning av biologisk mångfald m.h.a. visuella metoder Foto Sandra Andersson Foto: Lst AC Varför uppföljning/övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö?
2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006
2007:15 Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 Rapport, år och nr: 2007:15 Rapportnamn: Marininventering av makrovegetation öster
RAPPORT 2009/9 UNDERVATTENSVEGETATION OCH FISKYNGEL i Alskärsfjärden och vattenområdet utanför Grönö fiskehamn, östra Lövstabukten
RAPPORT 2009/9 UNDERVATTENSVEGETATION OCH FISKYNGEL i Alskärsfjärden och vattenområdet utanför Grönö fiskehamn, östra Lövstabukten Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson,
Beskrivning och vägledning för biotopen Ålgräsängar i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Ålgräsängar Beskrivning och vägledning för biotopen Ålgräsängar i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Vägledningen utgör ett komplement till Handbok 2012:1 Biotopskyddsområden
Metodbeskrivning för framtagande av GIS-karta för en nationellt övergripande bild av marin grön infrastruktur
Metodbeskrivning för framtagande av GIS-karta för en nationellt övergripande bild av marin grön infrastruktur Nicklas Wijkmark och Carolina Enhus, AquaBiota Water Research AB Juni 2015 Inledning och syfte
Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
RAPPORT. ISSN Nr 2009:4. Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2009:4 Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008 Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008 Medveverkanande
Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader
Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader Martin Gullström (Institutionen för ekologi, miljö och botanik, SU)
HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005
ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 Mars 2006 Jonas Nilsson & Olof Lövgren
Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans
eeeseagisekosystemtjänster Ekosystemtjänster 2.0EE i Hållbar utveckling av havsmiljön iarkenområdete marin miljö Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans 12-13-
Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept Naturvärdesbedömning av våtmarker
Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept 2013 Naturvärdesbedömning av våtmarker Uppdraget 2009 Enkel, standardiserad metod Genomförande ca ½ dag per objekt Ta fram användbara kriterier för uppföljning av biologisk
Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012
Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012 Författare: Anders
Ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö, MOSAIC - Yttrande Ärende 12 KS 2017/268
Ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö, MOSAIC - Yttrande Ärende 12 KS 2017/268 Sida 3 av 45 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-09-06 Dnr: KS 2017/268 Kommunstyrelsen Förslag på ramverk för naturvärdesbedömning
rapport 2010/4 underlag för fiskefredning
rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Marin dykinventering 2009
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010: 23 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av områdena kring Björköfjärden och Ulvön i Västernorrland Inventeringen utfördes
Bevarandeplan för Natura område
BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011
Institutionen för naturvetenskap Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Susanna Andersson Mars 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2010:19 Kartering av undervattensvegetation i
Skutvikshagen. Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011
Skutvikshagen Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011 Skutvikshagen Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011 Författare: Mia Arvidsson & Anna Gustafsson 2011-10-20 Rapport 2011:15
Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet
SVEAB R-071005 Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet Peter Plantman, Sveriges Vattenekologer AB Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 UNDERSÖKNINGSOMRÅDET... 5 UNDERSÖKNINGENS
Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning
Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning AquaBiota Rapport 2011:02 Författare: Karl Florén & Hanna Mossfelt AquaBiota
rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?
rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,
Maringeografisk biologikalender version 1
Sida 1 (10) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning C MWDC Örlkn Gunnar Möller 010-823 8374 gunnar.moller@mil.se
Vegetationen i Ivösjön
Vegetationen i Ivösjön en tillgång eller ett problem? Håkan Sandsten Uppdraget Kort om Resultat Bedömning av miljökvalitet Problem Övergödning Uppdraget i Ivösjön och Levrasjön Natura 2 basinventering
Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust
Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets
Kartering av habitat med undervattensvideo
Kartering av habitat med undervattensvideo Umeå, 2012-12-04 Göran Sundblad +46 8 522 302 51 goran.sundblad@aquabiota.se Martin Isæus, Sofia Wikström, Karl Florén AquaBiota Water Research AB Forsknings-
Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn
Gustav Johansson, 4 augusti 2015 Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn Bakgrund Norrtälje kommun arbetar med en större omvandling av hamnområdet längst in i Norrtäljeviken.
Täby kommun, och fastighetsägaren Niam har beställt ett underlag rörande naturvärden i vattenmiljö inför en kommande exploatering av området kring
Täby kommun, och fastighetsägaren Niam har beställt ett underlag rörande naturvärden i vattenmiljö inför en kommande exploatering av området kring Näsby slott i Täby kommun. I uppdraget ingår även att
edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens
edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens AquaBiota 2018-11-21 Micaela Hellström Johan Spens Johan Näslund Kartering och analyser i GIS Traditionella
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet
Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011
Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund
Exploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
NATURVÅRDSPROGRAM. Karta 1. Skyddade naturområden. för Melleruds kommun, antaget KF Naturminnen. Statliga naturreservat
Karta 1 Skyddade naturområden Naturminnen Statliga naturreservat Kommunala naturreservat Statliga kulturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Djur- växtskyddsområde Natura 2000 - Art- och habitatdirektivet
Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
SKARPS. i Edsviken, Stockholms län En rapport av: Anna. Miljöteknik. Undervattensdetonation.
SKARPS Miljöteknik Översiktlig fiskyngelinventering i Edsviken, Stockholms län 2007. Undervattensdetonation. Foto: Anna Skarp En rapport av: Anna Jonny Skarp Skarp Skarps Miljöteknik Ramshults mellangård
Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014
Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Författare: Anders
Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
AquaBiota Notes 2010:1. GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust
GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust Författare: Nicklas Wijkmark & Tomas Didrikas juni 2010 Inledning AquaBiota Water Research AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i
Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs
Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Jonas Edlund Eva Siljeholm 2006-12-11 På uppdrag av länsstyrelsen Östergötland har Jonas Edlund och Eva Siljeholm utvärderat några metoder för inventering