Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Marin modellering som underlag för kustförvaltning"

Lovisa Gustafsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Marin modellering som underlag för kustförvaltning Umeå Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research Ingrid Nordemar Länsstyrelsen Stockholm

Finansierat av först Naturvårdsverket, sedan Havs- och vattenmyndigheten.

2 MMSS Marin Modellering i Södermanland och Stockholm Ett samarbetsprojekt mellan AquaBiota (Projektledare) och länsstyrelserna i Stockholm och Södermanland. Finansierat av först Naturvårdsverket, sedan Havs- och vattenmyndigheten. Baserat på tidigare insamlad data, och på nya inventeringar (AquaBiota, Svenska vattenekologerna, Loude) och satellitbildsanalyser (Brockman geometrics)

3 Syfte med länsmodelleringsprojekten Att ta fram underlag i kartform för förvaltning av marin miljö Slutmål 1. Utbredningskartor för bottenlevande flora och fauna för länens totala marina miljö. Kartorna skall ha en geografiskt beskriven kvalitetsnivå. 2. Utbredningskartor för fiskrekryteringshabitat och adult fisk för länens totala marina miljö. Kartorna skall ha en geografiskt beskriven kvalitetsnivå. 3. Naturvärdeskartor för länens kustvatten. Dessa är baserade på artoch habitatkartorna, och framtagna i diskussion med forskare och myndigheter.

4 Rumslig modellering Statistiska samband mellan artförekomst och olika miljövariabler Använda den statistiska modellen för att prediktera förutsättningen för förekomst i ett rumsligt sammanhang Dropvideo: Ca 1000 stationer i Stockholms län, 300 punkter undanhållna för att validera kartorna Arter som förekommer i tillräckligt stor mängd för att vara möjliga att modellera

5 Miljövariabel Rumslig modellering Fältdata 1. Statistisk analys GAM, random forest Maxent Abundans Kvalitet prediktion 4. Extern validering Modell 2. internvalidering Kvalitet modell 3. Prediktion

6 Modellerade arter eller artgrupper Vegetationsklädda bottnar (0-30 m): Åtta arter eller artgrupper av alger, tre arter av kärlväxter, blåmusslor, hydroider, pungräkor samt svavelbakterier. Några av arterna är även modellerade med täckningsgrad över en viss % Djupa mjukbottnar (9-108 m): 15 arter av bottenlevande djur (några av arterna även modellerade med abundanser över ett visst antal) samt Benthic Quality Index (BQI) baserat på huggdata från tidigare undersökningar. Ej externvaliderad. Pelagisk fisk: Fyra storleksklasser baserade på hydroakustiska transekter samt trålning Kustnära fisk (yngel): Spigg och varmvattenlekande arter (abborre, gädda, gös, mört mfl)

7 Prediktion

8 Naturvärdesbedömningar - vegetation

9 Syfte med länsmodelleringsprojekten Att ta fram underlag i kartform för förvaltning av marin miljö

10 Exempel på ärenden Sjunkbombsövningar Strandskydds- & vattenverksamhetsärenden Reservatsbildning Oljeskydd

11 Sjunkbombsövningar Modellerade underlag Försvarsmaktens maringeografiska biologikalender Generalläkaren är tillståndsmyndighet, Länsstyrelsen får komma med synpunkter

12 Sjunkbombsövningar

13 Strandskyddsärenden Strandskydd (båthus, bryggor, muddermassor) Vattenverksamhet (muddringar, kabeldragningar)

14 Fåglarö Strandskyddsärenden Pågående ärende Fastighetsägaren har byggt ett stort bryggdäck

15 Strandskyddsärenden

16 Strandskyddsärenden

17 Strandskyddsärenden MMSS Modell över rovfiskyngel + 3 modeller av rekryteringsmiljöer för abborre och gös från Prehab

18 Strandskyddsärenden På vilken detaljnivå kan man använda kartorna? Naturvärdesbedöming. Gröna områden: Slingor + vass, röda områden: även andra kärlväxter (samt blåstång längs ytterkant)

19 Strandskyddsärenden Är till exempel djupinformationen tillräckligt bra?

20 Reservatsbildning Stora Nassa Bevarandemål för olika habitat Skötselområden kopplade till naturtyp

21 Stora Nassa Sammanfattningsvis görs bedömningen att de marina miljöerna i Stora Nassa har höga naturvärden. Bedömningen baseras framförallt på djuputbredningen av rödalger, områdets kraftiga blåstångsbälten och den artrika bottenfaunan med flera störningskänsliga arter. Med lämpligt skydd och lokala åtgärder bedöms värdena dessutom kunna öka ytterligare.

22 Stora Nassa

23 Stora Nassa Syftet med reservatet är att skydda och bevara ett storslaget ytterskärgårdsområde med höga naturvärden och värdefulla representativa ekosystem på land och i vatten. Områdets värde för friluftslivet ska tillvaratas i den mån detta inte äventyrar naturvärdena. I synnerhet värnas ett hänsynsfullt friluftsliv. Stora Nassa utgör ett viktigt område i det framtida nationella nätverket av skyddade marina miljöer.

24 Stora Nassa Syftet uppnås genom att det typiska ytterskärgårdslandskapet skyddas och bevaras, bebyggelse eller större anläggningar på land eller vatten inte ska tillkomma, betydelsefulla häckningsområden ska vara fågelskyddsområde, och störning av övrig fågelhäckning ska minskas, de marina miljöerna skyddas och stärks, områdets tysta och rofyllda karaktär bibehålls genom föreskrifter och rekommendationer som minskar störande aktiviteter, Ökad kunskap om arter och naturmiljöer i området eller anslutning till området ska särskilt beaktas i områdets löpande skötsel.

25 MMSS

26 Tack skall ni ha! Tack skall ni ha! Tack skall ni ha! Tack skall ni ha! Tack skall ni ha! Tack skall ni ha! Foto: Karl Florén Antonia Nyström Sandman

Relevanta dokument

Kartering av marina arter och naturvärden

Kartering av marina arter och naturvärden Miljöövervakningsdagarna Ronneby Brunn 2012-09-19 Martin Isæus 08-5223 0241 martin.isaeus@aquabiota.se Foto Martin Isaeus AquaBiota AquaBiota Water Research AB