Marin dykinventering 2009
|
|
- Olof Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010: 23 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av områdena kring Björköfjärden och Ulvön i Västernorrland
2 Inventeringen utfördes av Tång och Sånt HB, Cecilia Wibjörn och Sara Hallén. Ansvarig båtförare och reservdykare Anders Bouvin, Bouvin Bild och Vatten Sammanställning och datainlagring, Tång och Sånt HB. Databasvärd, SMHI. Samtliga foton, Tång och Sånt HB. Detaljkartor med transekter, AquaBiota Water Research. Tång och Sånt HB Cecilia Wibjörn: Sara Hallén: Adress: C/o Wibjörn, Fritzbergsvägen 51, Vallentuna Orgnr: Framsida: Från Mannskär vid Björköfjärden, Grönslick. 2
3 Förord Länsstyrelsen i Västernorrlands län bedriver ett aktivt arbete med att lokalisera och kartlägga länets värdefulla marina miljöer. I samband med detta har bland annat ett stort antal dykinventeringar av vegetation och fastsittande djur genomförts. Årets dykinventering kompletterar tidigare gjorda inventeringar i Björköfjärden samt Ulvöområdet. Inventering, bedömningar och rapport är gjord av Tång och Sånt HB. Under 2009 utfördes även inventering av fiskyngel i Björköfjärden med utanförliggande vikar. I såväl Björköfjärden som Ulvöområdet gjordes även strandinventeringar under Resultat från dessa båda inventeringar presenteras i separata rapporter. I denna rapport presenteras framförallt fastsittande vegetation och i viss mån fastsittande djur. Inventeringen är finansierad med medel från Naturvårdsverket (Anslag 1:12 Havsmiljö). Dykinventeringarna utgör även ett viktigt led i det lokala miljömålsarbetet kring miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Rapporten vänder sig till beslutsfattare och tjänstemän på länsstyrelsen och kommuner, men även till dig med ett allmänt intresse om länets marina miljö. Lotta Nygård Avdelningen för Miljö och Natur Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2010: 23 3
4 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av områdena kring Björköfjärden och Ulvön i Västernorrland LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND ISSN X 4
5 Innehållsförteckning Marin dykinventering av Björköfjärden och Ulvön 2009 Förord 3 Sammanfattning 6 Översiktskarta över inventerings området 7 Metod 9 Resultat 12 Referens 38 5
6 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering i områden kring Björköfjärden och Ulvön Sammanfattning Under 5 dagar i augusti 2009 genomförde Tång och Sånt HB en undervattensinventering inom två områden i Västernorrland på uppdrag av Länsstyrelsen. Det ena området var Ulvön (mellan Örnsköldsvik och Nordingrå) som undersöktes med sex dyktransekter. Det andra området som inventerades var Björköfjärden, söder om Sundsvall, i höjd med Njurunda. Kring Björköfjärden undersöktes tio dyktransekter. Totalt inventerades 16 transekter. Foto 1. Blåstångsplantor, Fucus vesiculosus, vid Mannskär. 6
7 Fig.1. Översiktskarta över inventeringsområdena, Ulvön och Björköfjärden med markerade dykpunkter. 7
8 Ulvön Ulvöns område klassas till naturtyp 1170, rev. Naturtypen domineras av hårda bottnar ned till åtminstone 30 m. Utsidan av Ulvön tillhör SMHI: s typindelning för kustvatten till typ.19, Norra Bottenhavet, Höga kustens yttre kustvatten. Inom detta område placerades tre transekter U1, U2 och U3 (se fig.2). Vågexponeringen för dessa transekter anses moderata. Naturvärdesbedömningen för detta område har kategoriserat till Högt naturvärde. Kraftiga blåstångsbälten noteras mellan 2-6 m djup. Djupaste blåstångsplantan noterades på 10,3 m djup. Statusklassningen för detta område har bedömts enligt naturvårdsverkets handbok för bedömningsgrunder 2007:1, samt med bilaga B för kustvatten och vatten i övergångszon. De tre transekterna på Ulvöns utsida uppfyllde alla de kriterier för att få bedömas enligt densamma. Var och en av dessa transekter klassades till den högsta klassen, Hög status. De övriga tre transekterna placerades på respektive plats: U4-Ulvöns insida, U5-Bösslan och den sista i området U6-Mjältöns utsida tillhör däremot typindelningen för kustvatten typ 18. Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten. Även detta område bedömdes ha Högt naturvärde. Bottnarna hade mer inslag av andra substrat än bara hårda vilket gjorde att förutsättningarna för blåstång inte var den samma som för utsidan. Dock noterades fina blåstångsbälten även här och den djupaste blåstångsplantan noterades till 7,5 m djup. Transekterna U4-U6 uppfyllde inte helt kriterierna för statusberäkning av den Ekologiska kvoten. Dock gjordes en kvalitativ bedömning med vägledning av Bilaga B till Handbok 2007:4. Denna bedömning gav även här Hög status. Den rödlistade arten tånglake (Zoarces viviparus) observerades vid två lokaler på Ulvön. Björköfjärden Björköfjärden är en relativt grund havsvik som domineras av mjuka bottnar. Inom tillhörande inventeringsområde utanför själva viken varierar bottnarna mellan grunda mjuka bottnar till hårda exponerade sträckor, totalt inventerades tio transekter i området. Inne i Björköfjärden inventerades sju transekter och tre transekter placerades i den yttre delen av inventeringsområdet (se fig.3). Björköfjärden är en grund vik med ett max djup ca 10 meter. Genom att jämföra djuputbredningen för arterna inne Björköfjärden hamnar dessa transekter på tillfredställande naturvärde. Totalt sett är det ett relativt högt artantal i viken, dock domineras de djupaste delarna till 100 % av slangalgen Vaucheria, vilket tyder på hög näringsbelastning i viken. De tre transekterna som inventerades i de yttre delarna av inventeringsområdet uppfyllde djupkraven för bedömningsgrunderna och hamnade på bedömningen God status vilket är den näst högsta bedömningsgraden. Inga rödlistade arter noterades vid Björköfjärden. 8
9 Metod Linjetaxering Inventeringsmetoden som används är linjetaxering. Kortfattat kan den beskrivas med att en metergraderad lina läggs rakt ut från land. GPS-punkt och kompassriktning noteras. Inventerarna simmar transekten utifrån från den djupaste delen och in mot land. Det som noteras under dyket är karaktären hos bottensubstratet (mjuk, hård, sand, grus, sten och block) samt olika växtarter (makrofyter) och med vilken täckningsgrad de förekommer. Täckningsgraden beskrivs i en sjugradig procentskala. Enstaka individer noteras med 1 % täckning. Sedan anges täckningen i 5, 10 25, 50, 75 eller 100 procent. Vattenväxterna kan växa på olika nivåer vilket gör att täckningsgraden kan överstiga 100 procent. Hela tiden noteras avstånd till land och vattendjup. När bottnen och växtförhållandena ändras antecknas detta. Övrigt som noteras är grad av sedimentation som anges i skalan 1-4, ingen till kraftig sedimentation. Påväxt i procent och då också vad som är påväxt (epifyt) samt förekomst av snäckor, musslor och fisk. (Kautsky, H. 2003, Kautsky, H. 1999, NFS 2008:1) På samtliga undersökta lokaler har salthalt (ppt), siktdjup (m) och temperatur ( C) noterats. Alla djupvärden som har lagrats in i databasen (MarTrans) har korrigerats för aktuellt havsvattenstånd enligt SMHI mot lokalen Spikarna. Startpositionerna i rapporten är presenterade i latitud och longitud, WGS84 (SWEREFF99) i grader och decimalagrader samt i RT90 (x och y). Foto 2. Linjetaxering används som inventeringsmetod i undersökningen. 9
10 Naturtypsklassning Alla natura 2000 område har klassats enligt en viss naturtyp. Bottenförhållande samt yttre faktorer i omgivningen spelar stor roll för klassningen. Inget område som vi dykt i är klassat enligt natura 2000 direktivet. Men enligt basinventeringsmanualen har vi bedömt hela Ulvön höra till naturklassen 1170, Rev som kännetecknas av hårda bottnar ned till 30 m. Även mjuka bottnar kan delvis ingå. Björköfjärdens yttre lokaler B4-B6 anser vi klassa in under 1170, rev med sina hårda relativt djupa bottnar. De övriga transekterna i Björköfjärden är mer svårbedömda. Det största djupet är endast 10m och de djupare delarna domineras av mjuka sediment bottnar. Dock har vi behandlat dessa bottnar enligt 1170, rev. (NFS 2008:1) Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömningen är en bedömning som dykarna gör på varje dyktransekt. Genom att väga samman positiva och negativa faktorer på dykplatsen görs en helhetsbild. De parametrar som vägs in i en bedömning är artantal. Högt artantal är positivt. Fleråriga växter är positivare än ettåriga växter. Sällsynta och rödlistade arter är positivt för lokalen. Djuputbredningen spelar också stor roll i bedömningen. Påverkansgraden av mänsklig aktivitet vägs in liksom fiskförekomst och bottnar med stora samlingar av bakterier. Eftersom denna värdering är godtycklig har vår bedömning endast en tregradig skala. Lågt naturvärde Tillfredställande naturvärde Högt naturvärde Foto 3. Sudare, (Chorda filum) vid Mjältön. 10
11 Statusklassningen När man statusklassar ett vatten ska man väga in olika parametrar, (NFS Handbok 2007:4). Denna statusklassning följer klassningen för Makroalger & Gömfröiga växter enligt Handboken för bedömningsgrunders bilaga B, Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon, (NFS Handbok 2007:4, Bilaga B). Som grund måste man först veta vilken typ som vattnet tillhör. I denna undersökning tillhör våra undersökningar typ 18 (Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten) och 19, (Norra Bottenhavet, Höga kustens yttre kustvatten) enligt NFS 2006:1. Statusklassningen bygger på att olika växtarter klassas utifrån sin djuputbredning. Djup förekomst ger högt poäng. En annan förutsättning är att transekten domineras av hård botten. För att använda sig av statusklassningen måste det finnas minst tre transekter inom vattenområdet. Till de olika typområdena ingår ett urval av olika växtarter, vars maximala djuputbredning varierar. För att kunna statusklassa enligt denna bedömning måste dyktransekten nå minst det maxdjup angivits för de aktuella arterna. Dessa tre transekter måste också ha minst tre av typområdets växtarter noterade vid undersökningen. Salthalten bör ligga inom det intervall som typområdet beskriver. Läs utförligare om statusklassning i handboken och bilaga B och om hur man utför beräkningar. Statusklasserna Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Foto 4. Rödris, Rhodomela confervoides vid Mjältön. 11
12 Resultat Ulvön Dykningarna genomfördes med tre transekter på Ulvöns utsida U1-U3 och med tre på insidan av Ulvön U4-U6. Vädret var under inventeringen i Ulvöområdet gynnsamt med svag vind och soligt väder. Fig.2. Placeringen av dyktransekterna vid Ulvön. 12
13 Naturvärdesbedömningen för hela Ulvöområdet blir Hög. Totalt noterades 22 makrofyter i området. Hårdbotten var det dominerande substratet med 17 alger, varav två kransalger och fem rödalger. Se tabell 1. Blåstången noterades som djupast på 10,3 m djup. Dessutom var tångbältet kraftigt och fint mellan 2-6 m djup. Området bedöms ha liten påverkan av mänsklig aktivitet. I tabell 2 presenteras snäckor, musslor och fisk för Ulvön. Den rödlistade fisken tånglake (Zoarces viviparus) noterades vid transekterna U2 och U4. Inga andra rödlistade arter observerades i området. Statusklassen för Ulvön beräknas till Hög status. I undersökningen vid Ulvön uppfyllde transekterna U1-U3 samtliga krav för att beräkna status enligt bedömningsgrunderna. De tre växtarter som användes vid klassningen var blåstång (Fucus vesiculosus), kräkel (Furcellaria lumbricalis) samt ishavstofs (Sphacelaria artica). Transekterna U4-U6 uppfyllde inte helt kriterierna för statusberäkning av den Ekologiska kvoten. Dock gjordes en kvalitativ bedömning med vägledning av Bilaga B till Handbok 2007:4. Denna bedömning gav även här Hög status. Diagrammet i Fig. 3 visar en sammanställning av antal arter av makrofyter per lokal samt antal arter per växtgrupp (kärlväxter, kransalger, grönalger, brunalger och rödalger). Den blågröna algen Rivularia atra räknas här till grönalgerna. I diagrammet är inte grupperna kiselalger, svavelbakterier och svampar medräknade. Ulvön Växtgrupper Antal arter Rödalger Brunalger Grönalger Kransalger Kärlväxter U1 U2 U3 U4 U5 U6 Lokaler Fig. 3. Sammanställning av antal arter per lokal samt antal arter i respektive växtgrupp för de sex lokalerna i Ulvöområdet. 13
14 Tabell 1. Artlista Flora Ulvön Vetenskapligt namn Svenskt namn U1 U2 U3 U4 U5 U6 Kärlväxter Fontinalis antipyretica Näckmossa + + Myriophyllum spicatum Axslinga + Potamogeton pectinatus Borstnate + Potamogeton perfoliatus Ålnate + Zannichellia palustris Hårsärv + Kransalger Chara aspera Borststräfse + + Tolypella nidifica Havsrufse + + Alger Aegagropila linnaei Getraggsalg + Bacillariophyta Kiselalger + Ceramium tenuicorne Ullsläke Chorda filum Sudare Cladophora glomerata Grönslick Dictyosiphon foeniculaceus Smalskägg Ectocarpus/Pylaiella Slick Fucus vesiculosus Blåstång Furcellaria lumbricalis Kräkel Polysiphonia fucoides Fjäderslick Rhodochorton pupureum Rödplysch + + Rhodomela confervoides Rödris Rivularia atra Blågrön Sphacelaria arctica Ishavstofs Stictyosiphon tortilis Krulltrassel Ulva intestinalis Tarmalg Övrigt Beggiatoa Svavelbakterier + Ephydatia fluviatilis Sötvattensvamp
15 Tabell 2. Artlista Fauna Ulvön Vetenskapligt namn Svenskt namn U1 U2 U3 U4 U5 U6 Balanus improvisus Havstulpan Gobius niger Svart smörbult + Hydrozoa Hydroid Lymnea spp. Dammsnäcka + Mysis spp. Pungräka + + Mytilus edulis Blåmussla Pomatoschistus minutus Sandstubb + + Pungitius pungitius Småspigg + + Saduria entomon Skorv Theodoxus fluviatilis Båtsnäcka Zoarces viviparus Tånglake
16 Norra Ulvöns utsida U1 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 63,05232 Long: 18,69009; x: y: Kompasskurs: 120 Transektlängd (m): 120 Maxdjup (m): 15,03 Siktdjup (m): 4,8 Salthalt (ppt): 3,6 Temp ( C): 17,3 Exponeringsgrad: Moderat exponerat Bottensubstrat: Sten och block är de dominerande bottensubstraten Täckningsgrad: Hög täckningsgrad längs större delen av transekten. Den djupare delen av transekten uppvisar en lägre täckningsgrad. Dominerande arter: Ceramium tenuicorne, Ectocarpus/Pylaiella, Fucus vesiculosus, Sphacelaria arctica Naturvärdesbedömning: Högt naturvärde Statusklassning: Hög status Foto 5. Svart smörbult, Gobius niger, under en blåstångsplanta på Norra Ulvöns utsida. 16
17 Södra Ulvöns utsida U2 Inventeringsdatum: Koordinater startpunkt: Lat: 63,00311 Long: 18,65592, x: y: Kompasskurs: 90 Transektlängd (m): 120 Maxdjup (m): 16,63 Siktdjup (m): 4,5 Salthalt (ppt): 3,5 Temp ( C): 17,6 Exponeringsgrad: Moderat exponerat Bottensubstrat: Transekten börjar med häll. Sten, grus och block är dock det dominerande bottensubstratet. Täckningsgrad: Hög täckningsgrad utmed större delen av transekten, endast de djupaste 30 m har en täckningsgrad på under 50 %. Dominerande arter: Cladophora glomerata, Ceramium tenuicorne, Fucus vesiculosus, Rhodomela confervoides, Sphacelaria arctica Naturvärdesbedömning: Högt naturvärde Statusklassning: Hög status Foto 6. Blåstångsbälte på Södra Ulvöns utsida. 17
18 Skagsudden-U3 Inventeringsdatum: Koordinater startpunkt: Lat: 62,97328 Long: 18,62369, x: y: Kompasskurs: 180 Transektlängd (m): 120 Maxdjup (m): 16,5 Siktdjup (m): 5,1 Salthalt (ppt): 3,7 Temp ( C): 17,4 Exponeringsgrad: Skyddat Bottensubstrat: Häll är dominerande de tre översta metrarna på transekten, längs resten av transekten dominerar sten och block. Täckningsgrad: Större delen av transekten har en hög täckningsgrad på mellan 100 och 50 %, endast på den djupaste delen av transekten hittas kal botten. Dominerande arter: Ceramium tenuicorne, Ectocarpus/Pylaiella, Rhodomela confervoides, Sphacelaria arctica Naturvärdesbedömning: Högt naturvärde Statusklassning: Hög status Foto 7. Häll med grönslick, Cladophora glomerata, vid Skagsudden 18
19 Södra Ulvöns insida-u4 Inventeringsdatum: Koordinater startpunkt: Lat: 62,99953 Long: 18,62482, x: y: Kompasskurs: 270 Transektlängd (m): 120 Maxdjup (m): 15,6 Siktdjup (m): 4,8 Salthalt (ppt): 3,5 Temp ( C): 18 Exponeringsgrad: Skyddat Bottensubstrat: Block dominerar till ca 3m djup därefter är sand det dominerande bottensubstratet. Täckningsgrad: Relativt låg täckningsgrad utmed större delen av transekten, under 50 % täckning från 3m djup. Dominerande arter: Cladophora glomerata, Ceramium tenuicorne, Chorda filum, Dictyosiphon foeniculaceus, Ectocarpus/Pylaiella, Fucus vesiculosus, Stictyosiphon tortilis. Många arter som finns i en mindre mängd utmed stora delar av transekten Naturvärdesbedömning: Högt naturvärde Statusklassning: Hög status. Foto 8. Blåstång (F. vesiculosus), slick (Ectocarpus/Pylaiella) och smalskägg (D. foeniculaceus) på Södra Ulvöns insida. 19
20 Mjältön Ost U5 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 63,03745 Long: 18,5441, x: y: Kompasskurs: 140 Transektlängd (m): 90 Maxdjup (m): 17,9 Siktdjup (m): 4,9 Salthalt (ppt): 3,6 Temp ( C): 18,6 Exponeringsgrad: Skyddat Bottensubstrat: Block dominerar till 5 m djup därefter är sten och grus de dominerande bottensubstraten. Täckningsgrad (%): Hög täckningsgrad utmed hela transekten, till 10m djup är täckningsgraden över 50 %. Dominerande arter: Ceramium tenuicorne, Ectocarpus/Pylaiella, Sphacelaria arctica, Stictyosiphon tortilis Naturvärdesbedömning: Högt naturvärde Statusklassning: Hög status. Foto 9. Ishavstofs, Sphacelaria arctica, vid Mjältön 20
21 Bösslan U6 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 63,03651 Long: 18,57662, x: y: Kompasskurs: 290 Transektlängd (m): 115 Maxdjup (m): 16,2 Siktdjup (m): 4,1 Salthalt (ppt): 3,6 Temp ( C): 17,6 Exponeringsgrad: Mycket skyddat Bottensubstrat: Sand är det dominerande bottensubstratet, har inslag av block, sten och grus. Täckningsgrad (%): Varierande täckningsgrad utmed transekten, mellan 1-4m djup är täckningsgraden som högst %. Under 5m djup är täckningsgraden endast 5-1 %. Dominerande arter: Chara aspera, Potamogeton pectinatus, Potamogeton perfoliatus, Zannichellia palustris Naturvärdesbedömning: Högt naturvärde Statusklassning: Hög status. Foto 10. Havsrufse, Tolypella nidifica, på lokal Bösslan 21
22 Björköfjärden Björköfjärden inventerades med sju transekter inne i Björköfjärden och tre transekter i den yttre delen av inventeringsområdet. Vid dykningarna kring Björköfjärden var det delvis ganska hårt väder. Alla transekter kunde undersökas enligt planen. Fig.4. Placeringen av dyktransekterna i Björköfjärden och i området utanför. 22
23 Naturvärdesbedömningen för hela Björköfjärden blir Tillfredställande. Totalt noterades 36 makrofyter i området. Mjukbotten var det dominerande substratet med 14 kärlväxter. Det observerades 19 alger varav 4 arter hör till fintrådiga alger. Se utförlig artlista i tabell 3. I tabell 4 presenteras även snäckor, musslor och fisk för Björköfjärden. Den art som totalt sett hade högst täckningsgrad i Björköfjärden är slangalgen Vaucheria. I de delar av Björköfjärden som har 100 % täckning av slangalgen, observeras svavelbakterier och gasbildningar i stor mängd. Få andra arter ges utrymme att växa i denna miljö. Området bedöms ha stor påverkan av mänsklig aktivitet. Fiske och båttrafik är mycket omfattande i Björköfjärden. Avrinningsområdet rymmer många enskilda avlopp som inte är anslutna till reningsverket liksom en numer nedlagd soptipp (Pers. kommentar). Det som gör att Björköfjärden inte uppnår Högt naturvärde trots det höga artantalet och täckningsgraden är den stora förekomsten av fintrådiga alger som stjäl utrymme och syre från de fleråriga arterna och tyder på övergödning i området. Statusklassen för Björköfjärden beräknas till Måttlig status. I undersökningen uppfyllde endast lokalerna B4 och B5 samtliga krav för att beräkna status enligt bedömningsgrunderna de klassades till god status. De övriga lokalerna uppfyllde inte helt kriterierna för statusberäkning av den Ekologiska kvalitetskvoten. Dock gjordes en kvalitativ bedömning med vägledning av Bilaga B till Handbok 2007:4. Denna bestämdes till Måttlig status. De växtarter som användes vid klassningen var blåstång (Fucus vesiculosus), ishavstofs (Sphacelaria arctica), getraggsalg, (Aegagropila linnaei) samt mjukbottensarterna havsrufse, (Tolypella nidifica) och ålnate, (Potamogeton perfoliatus). Foto 11. Ålnate, Potamogeton perfoliatus vid Sandslån 23
24 I fig. 4 visar diagrammet en sammanställning av antal arter av makrofyter per lokal samt antal arter per växtgrupp (kärlväxter, kransalger, grönalger, brunalger och rödalger). För att förenkla diagrammet räknas den gulgröna algen Vaucheria och den blågröna algen Rivularia atra till grönalger. I diagrammet är inte grupperna kiselalger, svavelbakterier och svampar medräknade. Det finns en relativt hög andel kärlväxter per lokal, mellan 6-10 arter. Fyra lokaler skiljer sig från detta B5, B6, B9 samt B10, de tre första är hårdbottenlokaler, där är det rikligare med brun- och rödalger. Lokal B10 är en grund vik med stora mängder fintrådiga alger vilka försvårar för många andra makrofyter att växa. Björköfjärden Växtgrupper Antal Arter Rödalger Brunalger Grönalger Kransalger Kärlväxter B1 B1 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 Lokaler Fig. 4. Sammanställning av antal arter per lokal samt antal arter i respektive växtgrupp för de tio lokalerna i Björköfjärdens inventeringsområde. 24
25 Tabell 3. Artlista Flora Björköfjärden Vetenskapligt namn Svenskt namn B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 Kärlväxter Callitriche hermaphroditica Höstlånke Fontinalis antipyretica Näckmossa Lemna trisulca Korsandmat Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Myriophyllum sibiricum Knoppslinga + Myriophyllum spicatum Axslinga + + Myriophyllum verticillatum Kransslinga Najas marina Havsnajas Potamogeton filiformis Trådnate + Potamogeton obtusifolius Trubbnate + Potamogeton pectinatus Borstnate Potamogeton perfoliatus Ålnate Ranunculus confervoides Hårmöja Zannichellia palustris Hårsärv Kransalger Chara aspera Borststräfse Chara tomentosa Rödsträfse + Tolypella nidifica Havsrufse Alger Aegagropila linnaei Getraggsalg Bacillariophyta Kiselalger + Ceramium tenuicorne Ullsläke Chorda filum Sudare + + Cladophora fracta Näckhår Cladophora glomerata Grönslick Dictyosiphon foeniculaceus Smalskägg Ectocarpus/Pylaiella Slick Fucus radicans Smaltång + 25
26 Forts. Tabell 3. Artlista Flora Björköfjärden Vetenskapligt namn Svenskt namn B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 Alger Fucus vesiculosus Blåstång + + Furcellaria lumbricalis Kräkel + Monostroma sp. Sallat Polysiphonia fibrillosa Violettslick + + Polysiphonia fucoides Fjäderslick Rhodomela confervoides Rödris Rivularia atra Blågrön Sphacelaria arctica Ishavstofs Stictyosiphon tortilis Krulltrassel Ulva intestinalis Tarmalg Vaucheria sp. Slangalg Övrigt Beggiatoa Svavelbakterier Ephydatia fluviatilis Sötvattensvamp
27 Tabell 4. Artlista Fauna Björköfjärden Vetenskapligt namn Svenskt namn B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 Balanus improvisus Havstulpan Esox lucius Gädda + + Hydrozoa Hydroid + + Lymnea spp. Dammsnäcka + Perca fluviatilis Abborre + Pomatoschistus minutus Sandstubb + + Syngnathus typhle Tångsnälla Saduria entomon Skorv
28 Ö utanför Björkön B1 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 62,22583 Long: 17,53838 x: y: Kompasskurs: 220 Transektlängd (m): 125 Maxdjup (m): 4,3 Siktdjup (m): 4,5 Salthalt (ppt): 4 Temp ( C): 18,7 Exponeringsgrad: Mycket skyddat Bottensubstrat: Block och stenbotten dominerar de första 10 m på transekten därefter är det mjukbotten. Täckningsgrad (%): Övervägande 100 % täckningsgrad utmed hela transekten Dominerande arter: Cladophora fracta, Potamogeton pectinatus, Vaucheria Naturvärdesbedömning: Tillfredsställande naturvärde Statusklassning: Måttlig status Foto 12. Matta av slangalgen Vaucheria utanför Björkön i Björköfjärden 28
29 Pråmviken B2 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 62,22379 Long: 17,56414, x: y: Kompasskurs: 270 Transektlängd (m): 130 Maxdjup (m): 8,5 Siktdjup (m): 5,1 Salthalt (ppt): 4,1 Temp ( C): 19,1 Exponeringsgrad: Extremt skyddat Bottensubstrat: Mjukbotten med inslag av block på den grundare delen. Täckningsgrad (%): Hög täckningsgrad, %, utmed hela transekten. Dominerande arter: Chara aspera, Cladophora fracta, Vaucheria Naturvärdesbedömning: Tillfredställande naturvärde Statusklassning: Måttlig status Foto 13. Hårslinga, Myriophyllum alterniflorum och Hårsärv, Zannichellia palustris, på lokalen Pråmviken 29
30 Söder om Ripoviken B3 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 62,2201 Long: 17,57668, x: y: Kompasskurs: 280 Transektlängd (m): 120 Maxdjup (m): 8,4 Siktdjup (m): 4,7 Salthalt (ppt): 4,1 Temp ( C): 19,2 Exponeringsgrad: Extremt skyddat Bottensubstrat: Transekten börjar med en blockbotten som vid 2m djup övergår till en mjukbotten. Täckningsgrad (%): Hög täckningsgrad, %, utmed hela transekten Dominerande arter: Chara aspera, Myriophyllum verticillatum, Vaucheria Naturvärdesbedömning: Tillfredställande naturvärde Statusklassning: Måttlig status Foto 14. Äng av Borststräfse, Chara aspera, med Kransslinga, Myriophyllum verticillatum. 30
31 Öster om Prästudden B4 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 62,21084 Long: 17,55731, x: y: Kompasskurs: 350 Transektlängd (m): 125 Maxdjup (m): 12,2 Siktdjup (m): 5,3 Salthalt (ppt): 4,1 Temp ( C): 19 Exponeringsgrad: Mycket skyddat Bottensubstrat: Transektens översta del utgörs av sandbotten, vid 3-4m djup övergår den till en mjukbotten med block. Täckningsgrad (%): Ner till ca 7m djup ligger täckningsgraden på mellan %. Under detta minskar den till 10 %. Dominerande arter: Chara aspera, Potamogeton pectinatus, Vaucheria Naturvärdesbedömning: Tillfredställande naturvärde Statusklassning: God status Foto 15. Äng av Borststräfse, Chara aspera. Plantorna är tyngda av de röda anteridierna, det hanliga könsorganet. 31
32 Mannskär SO B5 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 62,17104 Long: 17,55482, x: y: Kompasskurs: 120 Transektlängd (m): 120 Maxdjup (m): 14 Siktdjup (m): 6,8 Salthalt (ppt): 4,6 Temp ( C): 16,2 Exponeringsgrad: Exponerat Bottensubstrat: Transekten startar med hällbotten för att ganska snart övergå till block och stenbotten Täckningsgrad (%): Hög täckningsgrad ner till 11m djup, %, djupare är det låg täckningsgrad eller kal botten. Dominerande arter: Ceramium tenuicorne, Cladophora glomerata, Ectocarpus/Pylaiella, Sphacelaria arctica Naturvärdesbedömning: Högt naturvärde Statusklassning: God status Foto 16 och 17. Blåmusssla, Mytilus edulis, och Dammsnäcka Lymnea 32
33 Fogdudden B6 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 62,18602 Long: 17,54608, x: y: Kompasskurs: 160 Transektlängd (m): 120 Maxdjup (m): 15,1 Siktdjup (m): 6,1 Salthalt (ppt): 4,6 Temp ( C): 16 Exponeringsgrad: Moderat exponerat Bottensubstrat: Varierande bottensubstrat med en blandning av sand, block, grus och sten. Täckningsgrad (%): Ner till 8m djup är det en hög täckningsgrad under 8m djup är det kal botten. Dominerande arter: Ceramium tenuicorne, Cladophora glomerata, Ectocarpus/Pylaiella, Sphacelaria arctica Naturvärdesbedömning: Högt naturvärde Statusklassning: God status Foto 18. Smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, vid Fogdudden 33
34 Lerviken B7 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 62,21198 Long: 17,50496, x: y: Kompasskurs: 70 Transektlängd (m): 125 Maxdjup (m): 6,5 Siktdjup (m): 4,8 Salthalt (ppt): 4,1 Temp ( C): 18,3 Exponeringsgrad: Mycket skyddat Bottensubstrat: Blockbotten som övergår till mjukbotten med inslag av block Täckningsgrad (%): Hög täckningsgrad utmed hela transekten mellan % Dominerande arter: Chara aspera, Lemna trisulca, Vaucheria, Zannichellia palustris Naturvärdesbedömning: Tillfredställande naturvärde Statusklassning: Måttlig status Foto 19. Hårsärv, Zannichellia palustris, dess bananformade frön kan anas vid stammen. 34
35 Norr om Sandslån B8 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 62,20176 Long: 17,51924, x: y: Kompasskurs: 275 Transektlängd (m): 130 Maxdjup (m): 8,4 Siktdjup (m): 5,1 Salthalt (ppt): 4,1 Temp ( C): 18,1 Exponeringsgrad: Mycket skyddat Bottensubstrat: Sandbotten med sten och block breder ut sig ner till 8m djup, därefter är det mjukbotten med block. Täckningsgrad (%): Hög täckningsgrad, %, ända ner till de djupaste delarna där täckningen ligger runt 10 %. Dominerande arter: Chara aspera, Potamogeton pectinatus, Vaucheria. Naturvärdesbedömning: Tillfredställande naturvärde Statusklassning: Måttlig status Foto 20. Ålnate, Potamogeton perfoliatus, med hydroider som påväxt. 35
36 Galtström B9 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 62,16628 Long: 17,51583, x: y: Kompasskurs: 30 Transektlängd (m): 120 Maxdjup (m): 10,9 Siktdjup (m): 3,9 Salthalt (ppt): 4,6 Temp ( C): 16,3 Exponeringsgrad: Moderat exponerat Bottensubstrat: Blockbotten med inslag av sten och grus dominerar yttersta 40m av transekten där det är kal mjukbotten. Täckningsgrad (%): Hög täckningsgrad ner till ca 8m djup, %. Dominerande arter: Ceramium tenuicorne, Ectocarpus/Pylaiella, Stictyosiphon tortilis Naturvärdesbedömning: Tillfredställande naturvärde Statusklassning: Måttlig status Foto 21. Blåstång, Fucus vesiculosus, vid Galtström. 36
37 Mårtensholmen B10 Inventeringsdatum: Koordinater starpunkt: Lat: 62,22065 Long: 17,49911, x: y: Kompasskurs: 190 Transektlängd (m): 100 Maxdjup (m): 1m Siktdjup (m): 3,5 Salthalt (ppt): 3,9 Temp ( C): 19,1 Exponeringsgrad: Ultra skyddat Bottensubstrat: Mjukbotten utmed hela transekten. Täckningsgrad (%): 100 % täckning längs hela transekten. Dominerande arter: Chara aspera, Chara tomentosa, Cladophora fracta, Najas marina, Potamogeton pectinatus Naturvärdesbedömning: Tillfredställande naturvärde Statusklassning: Måttlig status Foto 22. Näckhår (Cladophora fracta), Rödsträfse (Chara tomentosa), Havsnajas (Najas marina) och Korsandmat (Lemna trisulca) vid Mårtensholmen. 37
38 Referenser Anderberg A. & Anderberg A. -L. Den virtuella floran, Naturhistoriska riksmuseet. Blomqvist, M., 2008: Transektinventering av marina bottnar (inkl accessapplikationen MarTrans), Kautsky, H. (2003 Version 1: ) Vegetationsklädda bottnar, ostkust Kautsky, H. (1999 Mimeogr.version ), Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster. Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet Mossberg B., Stenberg L Den nya nordiska Floran. ISBN: Naturvårdsverket, 2007 Marin habitat II (1110, 1130, 1140, 1170) version 6.2, Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4, inkl bilagor Naturvårdsverket, Bilaga B till handbok 2007:4, Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. NFS 2006:1, Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; ISSN Schubert H. & Blindow I Charophytes of the Baltic Sea Tolstoy A. & Österlund K Alger vid Sveriges östersjökust. ISBN:
39 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av områdena kring Björköfjärden och Ulvön i Västernorrland ISSN X LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND HÄRNÖSAND BESÖKSADRESS. NYBROGATAN 15 OCH PUMPBACKSGATAN 19 TEL FAX WWW. Y. LST. SE 39
Marin dykinventering 2009
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010:13 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av Sundsvallsbukten Inventeringen utfördes av Tång och Sånt HB, Cecilia Wibjörn
Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg
Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna
Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad
Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal
Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012
Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012 Författare: Anders
noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.
Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även
Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB
Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL
Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård
Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Bildtext till omslaget På kartan visas två av de inventerade delområdena - Runö i norr och Bränd-Hallskär i söder. Fotografierna
Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014
Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Författare: Anders
Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken
Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2008-01-31 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 2 40-2 Box 43 Hedagatan kjell.enstedt@elk-ab.se
Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort
Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2016-10-14 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2016-10-14
Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort
Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2018-01-24 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2018-01-24
Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November
Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 29 Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November 29 Framsidebild: Blåstång (Fucus vesiculosus)
Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten
Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 Rapport 2015:12 Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 Författare: Susanne Qvarfordt,
Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning
Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4
Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:6. Marin basinventering i norra Västernorrland 2007
Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:6 Marin basinventering i norra Västernorrland 2007 Rapport 2008:6 Eva Stensland, Staffan Grenklo och Martin Isæus AquaBiota Water Research Svante Arrheniusväg
HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005
ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 Mars 2006 Jonas Nilsson & Olof Lövgren
Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet
SVEAB R-071005 Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet Peter Plantman, Sveriges Vattenekologer AB Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 UNDERSÖKNINGSOMRÅDET... 5 UNDERSÖKNINGENS
2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006
2007:15 Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 Rapport, år och nr: 2007:15 Rapportnamn: Marininventering av makrovegetation öster
Del 4. Jämförelser mellan vikarna
Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin
Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 2009
Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 2009 Rapport 2011:5 1 Omslagsbild: Tång och rödalger, axslinga, Tolypella nidifica, gaffeltång bland rödalger och tång. Foto S. Qvarfordt. Marinbiologiska undersökningar
Undersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen
Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust
Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets
Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken
AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering
Nacka kommuns marina kustområde:
Nacka kommuns marina kustområde: Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning Författare: Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2008 Granskad av: Hans Kautsky 1
Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson
Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden
Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11
Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Rapport 2014:11 Titel: Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands ln Utgivningsår: 2014
RAPPORT. ISSN Nr 2009:4. Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2009:4 Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008 Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008 Medveverkanande
Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3
AquaBiota Notes 2011:3 Författare och fotograf: Karl Florén AquaBiota Water Research Augusti 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Transekt 1 (öster om djuprännan)... 4 Transekt 2 (väster
I vindarnas och vågornas rike
kartering av Bottniska vikens utsjöbankar Jan Albertsson Umeå Marina Forskningscentrum, Umeå universitet De grunda utsjöbankarna står inför en möjlig exploatering för havsbaserad vindkraft. För att förbättra
Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008
Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2009-02-15 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 52 40-2 Box 43 Hedagatan 5 kjell.enstedt@elk-ab.se
Marin basinventering i Fjärdlångs och Huvudskärs Natura 2000 områden
Marin basinventering i Fjärdlångs och Huvudskärs Natura 2000 områden Publiceringsdatum Maj 2009 Granskningsperiod År 2008 Under augusti-september 2008 inventerades Huvudskärs och Fjärdlångs Natura 2000
Rapport 2008:05. Båtlivets inverkan på havsbottnarna i Stora Nassa
Rapport 2008:05 Båtlivets inverkan på havsbottnarna i Stora Nassa Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:05 Båtlivets inverkan på havsbottnarna i Stora Nassa
Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö
På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings
Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003
Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Jonas Edlund Eva Siljeholm 2003-12-01 Sammanfattning Sommaren 2003 inventerades undervattensvegetationen på fem platser i Sankt Anna skärgård.
Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2012
Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2011 1 2 Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2012 Framsidesbild: En grund
Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011
Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund
Del 3. Skarpösundet, Vindö
Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 3. Skarpösundet, Vindö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 3. Skarpösundet, Vindö Författare: Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson* & Micke
Marin naturinventering 2006 i Gävleborgs län
Marin naturinventering 2006 i Gävleborgs län Gran, Vitörarna, Notholmen, Hornslandet, Storjungfrun, Kalvhararna, Vitgrund-Norrskär Rapport 2011:1 Omslagsbild: Kuggörarna, Hagbomsväg. Foto P. Hansson Marin
Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008
Rapport 2011:3 Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Omslagsbild: Skorv (Saduria enthomon) bland borststräfse (Chara aspera). Foto. S. Qvarfordt. Marinbiologiska undersökningar
BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER
BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson
Inventering av vattenväxter i Edsviken
Inventering av vattenväxter i Edsviken 2006 Tång och Sånt HB Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Metod 4 Karta 5 Lokaler 1. Åmynningen Edsbergsparken 6 2. Landsnorabäckens mynning 7 3. Nytorp 8 4. Falkberget,
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av
Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:5. Marin basinventering i södra Västernorrland 2007
Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:5 Marin basinventering i södra Västernorrland 2007 Rapport 2008:5 Inventeringen utfördes av: Tång och Sånt HB, Cecilia Wibjörn och Sara Hallén. Ansvarig båtförare
Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Undersökning av undervattensmiljöer vid Gotlands södra kust Rapportnummer: 2017:9 Diarienummer: 510-1402-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Nicklas Wijkmark Foto omslagsbild framsida:
Blåstång vid Gävleborgskusten 2002
Blåstång vid Gävleborgskusten 2002 En rapport från Miljöövervakningsenheten Rapport 2004:5 Blåstång vid Gävleborgskusten 2002 En rapport från Miljöövervakningsenheten Besöksadress: Borgmästarplan, 801
RAPPORT 2015/5 PROJEKT BJÖRNS SKÄRGÅRD. Planer för ett kommunalt naturreservat Inventering av fiskyngel 2015
RAPPORT 2015/5 PROJEKT BJÖRNS SKÄRGÅRD Planer för ett kommunalt naturreservat Inventering av fiskyngel 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth,
Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs
Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Jonas Edlund Eva Siljeholm 2006-12-11 På uppdrag av länsstyrelsen Östergötland har Jonas Edlund och Eva Siljeholm utvärderat några metoder för inventering
Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet
Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011
Institutionen för naturvetenskap Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Susanna Andersson Mars 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2010:19 Kartering av undervattensvegetation i
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning
Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning AquaBiota Rapport 2011:02 Författare: Karl Florén & Hanna Mossfelt AquaBiota
Del 1. Björnöfjärden, Ingarö
Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Författare: Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson* &
Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?
Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes
Vegetationsklädda bottnar i Kanholmsfjärden, Stockholms län
Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Rapport Juli 2010 2001:01 Vegetationsklädda bottnar i Kanholmsfjärden, Stockholms
Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5
Miljö- och vattenenheten Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5 Titel: Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län Rapportnummer:
Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn
Gustav Johansson, 4 augusti 2015 Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn Bakgrund Norrtälje kommun arbetar med en större omvandling av hamnområdet längst in i Norrtäljeviken.
Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2017
Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2017 Jonas Edlund - Litoralis Natur AB Eva Siljeholm - Zostera 13 december 2017 Sammanfattning Rapporten redovisar resultaten
Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader
Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader Martin Gullström (Institutionen för ekologi, miljö och botanik, SU)
Vegetationen i Ivösjön
Vegetationen i Ivösjön en tillgång eller ett problem? Håkan Sandsten Uppdraget Kort om Resultat Bedömning av miljökvalitet Problem Övergödning Uppdraget i Ivösjön och Levrasjön Natura 2 basinventering
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län.
Institutionen för biologi och miljö Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Susanna Fredriksson Nov 215 ISSN 142-6198 Rapport 215:7 Undersökning av undervattensmiljöer
Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5
Miljö- och Vattenenheten Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5 Titel: Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken
Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund
Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Inventeringsår 11 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 Framtagen av Marine
Titel: Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län Rapportnummer: 2017:6 Diarienummer: 510-1402-2015 ISSN: 1603-7041 Rapportansvarig/Författare: Susanna Fredriksson
Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012
Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet
Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S).
ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:5 HÖGSKOLAN I KAL MAR Undersökning av bottendjur och vegetation vid planerat vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund Juni 2006 Jonas Nilsson Institutionen för Biologi och
Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007
Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007 Jonas Edlund Norrköping Eva Siljeholm 2008-02-06 SAMMANFATTNING Rapporten redovisar resultatet från det första
Makrofytinventering i Ringsjön 2015
Makrofytinventering i Ringsjön 2015 1 Resultat Makrofytinventering i Ringsjön 2015 Sammanfattning Under hösten 2015 har förekomsten av undervattensväxter (makrofyter) i Ringsjön inventerats längs 72 transekter
Inventering av de vegetationsklädda bottnarna vid Salvorev och Sandöbank. Rapporter om natur och miljö nr 2010:3
Inventering av de vegetationsklädda bottnarna vid Salvorev och Sandöbank Rapporter om natur och miljö nr 21:3 Inventering av de vegetationsklädda bottnarna vid Salvorev och Sandö bank Rapport 31-9 HÄRSLÖV
Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden
Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden Meddelande 11 2009 Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden Marinbiologisk inventering och naturvärdesbedömning
RAPPORT 2009/9 UNDERVATTENSVEGETATION OCH FISKYNGEL i Alskärsfjärden och vattenområdet utanför Grönö fiskehamn, östra Lövstabukten
RAPPORT 2009/9 UNDERVATTENSVEGETATION OCH FISKYNGEL i Alskärsfjärden och vattenområdet utanför Grönö fiskehamn, östra Lövstabukten Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson,
Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.
PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025
Makrofyter i Luleå skärgård 2015
Makrofyter i Luleå skärgård 2015 Inventering av vattenvegetation och bottensubstrat med hjälp av videokamera Martin Liungman Carin Nilsson Robert Rådén 2015-06-18, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke //
Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 2012 Sandra Andersson David Börjesson
Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden
Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3. Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010
Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3 Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010 Rapport 2011:3 Länsstyrelsen Västernorrland Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands
Blåstång vid Gävleborgskusten 2004
Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 En rapport från Miljöövervakningsenheten Rapport Rapport 2005:3 2004:9 2005:3 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 En rapport från Miljöövervakningsenheten Besöksadress:
FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION
FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 134 (2013) Erik Holgersson Kartering av makrofyter, framtagandet av en klassificeringsmetod för att kunna beräkna ekologisk status för Ålands skärgård
Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit).
Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötsel-
Fiskyngelförekomst i grunda marina miljöer i Björköfjärden i Västernorrlands län sommaren 2009
Länsstyrelsen Västernorrland, Avdelningen för miljö och natur 1:11 Fiskyngelförekomst i grunda marina miljöer i Björköfjärden i Västernorrlands län sommaren 9 Rapport 1:11 Gustav Johansson Johan Persson
Marin modellering som underlag för kustförvaltning
Marin modellering som underlag för kustförvaltning Umeå 2014-04-03 Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research Ingrid Nordemar Länsstyrelsen Stockholm MMSS Marin Modellering i Södermanland och Stockholm
Komplexa samband på bottnarna
Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas
havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl
Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl
Littoralundersökning i Valleviken
UPPSALA UNIVERSITET CAMPUS GOTLAND Littoralundersökning i Valleviken Lina Fransson, Emily Montgomerie och Emelie Nilsson 2014-01-01 Samtliga bilder i denna rapport är tagna av Emelie Nilsson Litoralundersökning
Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013
Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 1 2 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 Författare: Susanne
Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljön utanför Ölands norra udde. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:9
Miljö- och vattenenheten Undersökning av undervattensmiljön utanför Ölands norra udde Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:9 Institutionen för biologi och miljö Undersökning av undervattensmiljön
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Vänta Litets Grund Fotograf: Ulf Weidmert Namn: Vänta Litets Grund Sitecode: SE 0710225 Områdestyp: psci enligt Art- och habitatdirektivet Area: 15 139 hektar Skyddsform: saknas
Marina natur- och kulturvärden kring Axmar bruk
SLUTREDOVISNING LÄNSMUSEET GÄVLEBORG 2009 DNR 2061/320 Marina natur- och kulturvärden kring Axmar bruk Fältarbetsrapport Axmar bruk Hamrånge socken Gävle kommun Gästrikland 2009 Jim Hansson Peter Hansson
Fauna och flora utanför Saltö
Fauna och flora utanför Saltö Inventering i havsområdet väst om Saltö 2018 Toicon rapport 028-18 Härslöv juni 2018 www.toicon.com 1 Fauna och flora utanför Saltö. Inventering i havsområdet väst om Saltö
Yngelinventering i Säbyvik Sammanfattande resultat och jämförelser
Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sammanfattande resultat och jämförelser Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sammanfattande resultat och jämförelser Författare: Mia Arvidsson och Anna Gustafsson 2013-11-07
BEDÖMNING AV AK VATISKA NATURVÄRDEN VID SKEPPSHOLMSVIKEN
RAPPORT BEDÖMNING AV AK VATISKA NATURVÄRDEN VID SKEPPSHOLMSVIKEN 2017-10-05 BAK GRU N D Stockholms stad arbetar med en detaljplan som syftar till att utvidga Gröna Lunds befintliga nöjesfält till att även
Marin naturinventering av Stora Nassa
Rapport 2008:04 Marin naturinventering av Stora Nassa Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:04 Marin naturinventering av Stora Nassa Omslag: Skorv (Saduria
FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION
FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 13 (211) Laura Kauppi Kartering av undervattenvegetation i kustområden i NV och SÖ Åland (Mapping of underwater vegetation in coastal areas of NW and
Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken en vägledning
Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken en vägledning Meddelande 6 29 Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken En vägledning Författare Martin Gullström, AquaBiota Water Research Martin
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring
Basinventering av bottenvegetationen i grunda havsvikar med potentiell förekomst av kransalger i Saltvik, Sund och Föglö, Åland
Forskningsrapporter från Husö biologiska station. No 124 (2009): 1-56. ISSN 0787-5460 ISBN 978-952-12-2284-9 Basinventering av bottenvegetationen i grunda havsvikar med potentiell förekomst av kransalger
Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län
Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län AquaBiota Report 2018:13 Författare: Johan Näslund, Olov Tiblom, Cecilia Edbom Blomstrand, Matilda Rasmussen, Ylva Jondelius,
Pålsundsstrand. Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011
Pålsundsstrand Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011 Pålsundsstrand Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011 Författare: Mia Arvidsson & Anna Gustafsson 2011-10-18 Rapport 2011:14
Laguner. Kustnära laguner. Coastal lagoons. EU-kod: 1150
Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: November 2011 Laguner Kustnära laguner Coastal lagoons EU-kod: 1150 Länk: Gemensam text (namn och koder) http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/naturtyper/naturtypergemensam.pdf#2
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015